<p>Kronisk sjukdom betraktas som det största</p><p>växande hälsoproblemet i den industrialiserade världen.</p><p>Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebar</p><p>stora förändringar i livet. Förändringar som framkallar</p><p>känslor av lidande, rädsla, nedsatt kontroll och förnekande.</p><p>Syftet var att belysa individers upplevelser av att</p><p>leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som</p><p>en litteraturstudie, där 16 vetenskapliga artiklar</p><p>granskades. I resultatet framkom flera faktorer som</p><p>påverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom,</p><p>dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samt</p><p>relationen mellan sjuksköterska och patient. De svårigheter</p><p>individerna påträffade i livet krävde praktiskt, socialt och</p><p>emotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillräckligt.</p><p>Samtidigt ansågs det viktigt att inte ge upp kampen för en</p><p>tillfredsställande tillvaro. För att möjliggöra en god</p><p>omvårdnad behövs ökade kunskaper om människors</p><p>upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom. Studien</p><p>kan ge kunskap för utveckling av omvårdnadsvetenskap</p><p>vad gäller kroniskt sjuka människor och deras upplevelser.</p>

<p>Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba hela mag- tarmkanalen och karakteriseras av återkommande skov eller kontinuerliga besvär. Symptomen beror på lokaliseringen av sjukdomen, inflammationsgrad och komplikationer. Målen vid farmakabehandling vid Crohns sjukdom är bland annat erhållande av klinisk remission och bevarande av remission. Biologiska läkemedel för behandling av Crohns sjukdom introducerades under slutet av 1990-talet och till dem hör TNF-α-hämmare. Det proinflammatoriska cytokinet TNF-α spelar troligtvis en central roll i patogenesen vid Crohns sjukdom. När konventionell behandling som exempelvis glukokortikoider och immunmodulerande farmaka inte är tillräcklig kan behandling med TNF-α-hämmare bli aktuell. TNF-α-hämmaren adalimumab godkändes i Sverige för behandling av Crohns sjukdom i juni 2007.</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka adalimumabs effekt avseende klinisk remission vid Crohns sjukdom, både vad beträffar att uppnå klinisk remission och bevarande av remission. Sekundär frågeställning var uppkomst av eventuella allvarliga infektiösa tillstånd vid adalimumabbehandling.</p><p>Metoden för studien har varit en litteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar har studerats. Tre av studierna var RCT-studier och två var öppna studier.</p><p>I två studier var skillnaden signifikant högre vad gäller klinisk remission i vecka 56 i adalimumabgrupperna jämfört med placebogruppen. I en studie påvisades remission i signifikant högre grad i adalimumabgruppen än i placebogruppen vecka 4. I en annan studie visades signifikant större remissionsgrad vecka 52 jämfört med vecka 0 med adalimumabbehandling. En studie visade på erhållande av remission hos patienter med luminal sjukdom och hos patienter med fistulerande sjukdom med adalimumabbehandling. I tre av studierna hade man inga fall av allvarliga infektioner. I en studie rapporterades ett fåtal fall av allvarliga infektioner i placebogruppen men inga i adalimumabgruppen. I en studie rapporterades 7 fall av allvarliga infektioner i adalimumabgrupperna och 9 fall i placebogruppen under den blindade studien.</p><p>Sammanfattningsvis visade studierna att behandling med adalimumab kan inducera och bevara remission vid Crohns sjukdom upp till 56 veckor. Dessutom visade studierna på låg biverkningsprofil gällande allvarliga infektioner.</p>

Kronisk sjukdom betraktas som det största växande hälsoproblemet i den industrialiserade världen. Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebar stora förändringar i livet. Förändringar som framkallar känslor av lidande, rädsla, nedsatt kontroll och förnekande. Syftet var att belysa individers upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom flera faktorer som påverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom, dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samt relationen mellan sjuksköterska och patient. De svårigheter individerna påträffade i livet krävde praktiskt, socialt och emotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillräckligt. Samtidigt ansågs det viktigt att inte ge upp kampen för en tillfredsställande tillvaro. För att möjliggöra en god omvårdnad behövs ökade kunskaper om människors upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom. Studien kan ge kunskap för utveckling av omvårdnadsvetenskap vad gäller kroniskt sjuka människor och deras upplevelser.

Syftet med studien var attutifrån vetenskaplig litteraturbeskriva hur sjukdomen fibromyalgi inverkar på patienters liv och vardag samt att beskriva vilka copingstrategier som används för att hantera en vardag med fibromyalgi och för att uppnå livskvalité. Metodologiskt tillvägagångssättvar att genom databasen Pubmed söka vetenskapliga artiklar utifrån sökorden: fibromyalgia, coping, experience, pain, symptoms, coping strategies, health, patient perspective och qualitative. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie och totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar i resultatet. Huvudresultatet visade att fibromyalgi inverkar på patienters vardag och livssituation. Patienter lever med ständig smärta, kronisk trötthet och bristande energi vilket var en begränsande faktor i det dagliga livet. Patienterna upplevde bristande förståelse och stöd från omgivning och sjukvårdvilket gav upphov till sorg och frustration. För att hantera en vardag med fibromyalgi var familj och vänner en viktig resurs. Att undvika stress, planera aktiviteteroch spara energivar viktiga strategier för att hantera en vardag medständig smärta. Mental och praktisk distraktion var viktiga strategier för att kontrollera symtomen samt att bibehålla personliga intressen och delta i sociala sammanhang. Patienter med fibromyalgi behöver förståelse och stöd från sjukvårdspersonal medatt finna copingstrategier för att kunna hantera sin livssituation och vardag samt förbättra livskvalitén.

Cardiac arrhythmias and heart diseases can result in a limited performance capacity which could lead to anxiety and depression. Objective: The aim of this study was to investigate the prevalence of symptoms of depression among patients with cardiac arrhythmias. The intention was also to explore differences between men and women in the occurrence of symptoms of depression. Furthermore, the prevalence of symptoms of depression among patients with cardiac arrhythmias was compared with a Swedish general population. Method: For two weeks MADRS-S, a self-rating scale for depression, were distributed at a medicine ward where patients with cardiac arrhythmias are treated, at a hospital in Sweden. A total of 19 patients participated in the study. Results: The results showed that 5,3 % (n=1) of the patients are suffering from major depression. It was also shown that 31,6 % (n=5) had some kind of the depression, minor or major. No significant difference could be seen between men and women, but a tendency towards higher depression scores could be seen in women. Depression is more common among patients with cardiac arrhythmias than in a general population, 31,6 % compared with 15 %. Conclusion: This study showed that there are symptoms of depression in the study population. As regards to the difference between symptoms of depression in men and women, and the general population and the study population, further studies with more participants to examine the validity of this study’s results. / Arytmier och hjärtsjukdomar ger en begränsad fysisk prestationsförmåga vilket skulle kunna leda till psykisk oro, nedstämdhet och depression. Syfte: Syftet med denna uppsats var att kartlägga förekomsten av symtom på depression hos patienter med någon typ av hjärtarytmi. Det avsågs även att undersöka skillnader mellan män och kvinnor vad gäller symtom på depression samt att jämföra förekomsten av symtom på depression i studiepopulationen med normalbefolkningen. Metod: Under två veckor delades MADRS-S, en självskattningsskala för depression, ut på en medicinavdelning på ett sjukhus i Mellansverige till patienter som vårdades för sin hjärtarytmi. Totalt deltog nitton patienter med olika typer av arytmier i studien. Resultat: Resultatet visade att 5,3 % (n=1) av patienterna i undersökningsgruppen lider av symtom på svår depression. Det kunde också visas att 31,6 % (n=5) led av någon grad av symtom på depression, från mild till svår. Ingen signifikant skillnad vad gäller depression kunde påvisas mellan de båda könen. Depression är mer vanligt förekommande hos personer med arytmier än i normalbefolkningen, 31, 6 % jämfört med 15 %. Slutsats: Denna undersökning visade att det förekommer symtom på depression i studiepopulationen. Vad gäller skillnad på symtom på depression hos män och kvinnor i patientgruppen och skillnaden mellan normalbefolkningen och patientgruppen behövs ytterligare studier med fler deltagare för att vidare undersöka giltigheten i denna studies resultat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003. Teorin om nyhetsvärdering, gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp. De flesta artiklarna handlar om våldsbrott. 38 procent av de artiklar som handlar om våldsbrott finns i kvällspress, medan 27 procent finns i morgonpress. Kvällspress rapporterar också oftare om psykisk sjukdom. 44 procent av alla artiklar har stigmatiserande inslag, där den psykiskt sjuke framställs i negativ dager.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur arbetsförmåga definieras samt hur arbetsförmå¬gan bedöms utifrån olika aktörer i samhället. Syftet var också att ta reda på hur rehabiliteringen fungerar utifrån de olika aktörerna i samhället. Frågeställningen är: •Vad är arbetsförmåga? •Hur bedöms arbetsförmåga? •Hur fungerar rehabiliteringskedjan?Intervjupersonerna har valts ut genom ett strategiskt urval genom det är de personer som valts ut för intervjun som kan svara bäst på frågorna. Alla intervjuerna var semistrukturerade och djupinter¬vjuer som tog över en timme att genomföra. Uppsatsen utgår från ett maktperspektiv där utgångspunkten ligger hos aktörernas arbetssätt och föreställningar. De teorier som använts är Pierre Bourdieus teori om fältet och doxan som kan användas för att tolka samt beskriva den maktutövning aktörerna kan ha gentemot klienten. Michel Foucaults teori om pastoralmakten fungerar i detta avseende på samma sätt som Bourdieus teorier. Den symbo¬liska interaktionismens teoretiker Erving Goffman kan med sin stigmateori ge en hjälp att tolka och förstå den stämpling en individ kan erhålla gentemot samhällsnormer. Genom att individen blir stigmatiserad från samhället och får en stämpling som sjuk kan det bli så att individen går in i en sjukroll, för att förklara denna sjukroll har funktionalisten Talcott Parsons teori om sjukrollen använts. Slutsatsen är att aktörerna utövar en slags kontroll över klinterna, på det sättet får de en slags maktposition i samhället över klienterna. Det är genom den doxa med samhällets värderingar och föreställningar som aktörerna får en maktposition gentemot klienten i ett och samma fält. På samma sätt utövas pastoralmakten utifrån aktörernas förutsättningar som individen måste rätta sig efter.

Att vara närstående till en person med bipolär sjukdom kan upplevas som svårt och krävande. Det är därför viktigt att som sjuksköterska se de närstående och deras behov. Studiens syfte var att belysa vad det är att vara närstående i en familj till en bipolärt sjuk person. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, som vidare presenteras i fyra olika teman. De närstående kunde uppleva många olika slags känslor. Dessa kunde till exempel vara ensamhet, hopplöshet, rädsla samt frustration. De närstående upplevde att de kunde hamna i skymundan av sjukdomen och att deras egna känslor och behov inte uppmärksammades. De upplevde även en avsaknad av information och stöd från sjuksköterskor vilket de närstående sa sig behöva för att klara av att hantera vardagen tillsammans med den bipolärt sjuka personen. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om att de närstående ofta kan känna sig ensamma och bortglömda. Att som sjuksköterska vara medveten om denna problematik, kan göra att de närstående känner sig inkluderade i vården samt känner hopp inför framtiden tillsammans med den bipolärt sjuka personen.

Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom och livet tar en stor vändning, både för de somdrabbas samt de anhöriga. Det är av stor vikt för en sjuksköterska att kunna hantera ochstödja de anhöriga på ett bra sätt och genom att förstå de anhörigas upplevelser kan ettbättre stöd ges. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva meden person som lider av bipolär sjukdom. Studien är litteraturbaserad och sju vetenskapligaartiklar har analyserats. Resultatet visade att de anhöriga upplevde att det dagliga livetpåverkas på olika sätt. Det visade också att behovet av kunskap om sjukdomen var stor,med hjälp av information ökade förmågan att klara av stress hos de anhöriga. De anhörigaupplevde även att det fanns ett behov av stöd framförallt ifrån professionella vårdgivare.Resultatet av studien kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor angående deanhörigas upplevelser, känslor och behov av stöd, vilket i sin tur kan leda till att vården förden sjuke och dennes anhöriga blir bättre.

SAMMANFATTNING Bakgrund Alzheimers sjukdom är en av de stora folksjukdomarna och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, då det är vanligt att anhöriga vårdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers är en sjukdom som på många sätt försämrar tillståndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning både fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vårdar. Syfte Syftet är att undersöka anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod Arbetet är en systematisk litteraturstudie och både kvalitativa och kvantitativa studier används för att få en helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat. Resultat Resultatet består av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens påverkan på relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka skiljde sig mycket åt. Anhöriga beskrev att deras livskvalitet och relation med sin partner förändrades på flera sätt i takt med sjukdomens förlopp. Slutsats Examensarbetet visar tydligt på hur viktiga de anhöriga är för sin make/maka. För att kunna bedriva en god vård i hemmet åt sin partner bör vårdpersonal kontinuerligt uppmärksamma och bekräfta den insats de anhöriga gör. Män och kvinnors erfarenheter av att vårda skiljde sig på flera sätt, i form av stöd och bekräftelse från omgivningen. Författarna anser att de anhöriga idag, oberoende av kön, bör få det stöd de är i behov av.