I denna studie har vi använt Jenkins, Berger och Luckmann och Scheffs teorier som är social identitet, skam, stolthet och socialisering. För att förstå situationen för maskrosbarnen har dessa teorier varit användbara. Studien har genomförts på grundval av kvalitativ metod och intervjuer. När barn växer upp med föräldrar som är missbrukare eller psykiskt sjuka, har barnet inte en normal uppfostran och därför behöver man en skyddsfaktor från samhället. Enligt olika studier har det visat sig att vissa barn följer samma mönster som sina föräldrar och hamnar i vuxen ålder. Andra studier visar att vissa barn avviker från föräldrabeteende, dessa kallas maskrosbarn. Denna studie syftar till att undersöka frågan om maskrosbarn och studien bygger på att lyfta fram vad som orsakade de vuxna maskrosbarnen att inte följa samma mönster som bra föräldraskap och ett utvecklat socialt välbefinnande. Studiens utgångspunkt har varit att undersöka underliggande faktorer som vuxna barn har överlevt i livet, ur ett sociologiskt perspektiv. Studien har visat att skälen till deras överlevnad är att de har haft en nära släkting som har stött dem. De har också valt att bryta kontakten och arvet hos sina föräldrar att gå vidare i livet utan mer. / In this study we have used Jenkins, Berger and Luckmann and Scheff's theories which is social identity, shame, pride and socialization. In order to understand the situation of the dandelion children, these theories have been useful. The study has been conducted on the basis of qualitative method and interviews. When children grow up with parents who are addicts or psychologically ill, the child does not have a normal upbringing and therefore one needs a protection factor from society. According to various studies, it has been found that some children follow the same pattern as their parents and end up addicted in adulthood. Other studies show that some children deviate from parental behavior, these are called dandelion children. This study aims to investigate the subject of dandelion children and the study is based on highlighting what caused the adult dandelion children not to follow the same pattern as fine parenting and a developed social well-being. The study's starting point has been to investigate underlying factors that adult dandelion children have survived in life, from a sociological perspective. The study has shown that the reasons for their survival are because they have had a close relative who has supported them. They have also chosen to break the contact and legacy of their parents to move forward in life without more terauma.

Bakgrund: En femtedel av Sveriges vuxna befolkning stöttar, hjälper eller vårdar regelbundet en sjuk familjemedlem. De närstående kan vara en resurs i vården men också i tillfrisknandet hos den psykiskt sjuka. Som sjuksköterska är det viktigt att involvera de närstående och se deras kunskaper som en tillgång för att utföra god omvårdnad. I samhället finns det myter och okunskap om psykisk sjukdom vilket leder till att den psykiskt sjuka personen och dennes närstående ofta möter stigmatisering. Syfte: Beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en person som har psykisk sjukdom. Metod: Litteraturöversikt i enlighet med Fribergs (2017) metod. Databaserna CINAHL och PubMed användes där författarna valde 11 kvalitativa studier som besvarade syftet. Resultat: I resultatet framkom sex huvudteman som påvisade hur de närståendes liv påverkades på olika sätt av att leva med en person med psykisk sjukdom. Närståendes egen uppfattning och kunskap om den psykiska sjukdomen var ofta bristfällig. De närstående upplevde att de ville ha ett ökat stöd och en ökad förståelse gällande psykisk sjukdom från omgivningen. Diskussion: Författarna lyfter styrkor och svagheter från de val som gjordes under litteraturöversiktens process som kan ha påverkat resultatet. Resultatet tolkades med hjälp av Roys adaptionsmodell och stärks med ytterligare studier. Närståendes behov och påfrestning av att leva med en familjemedlem med psykisk sjukdom bör beaktas av sjukvården. Genom att vårda och stötta hela familjen kan hälsa och välbefinnande lättare uppnås på både individnivå och gruppnivå.

Bakgrund: När ett barn drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen. Hur sjukdomen påverkar barnet och dess familj beror på symtomen men även på vilket stöd familjen får. Sjuksköterskan har en viktig roll i den familjecentrerade vården genom att fatta beslut samt ge information, uppmuntran och stöd till föräldrar så att de görs delaktiga i barnets omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar oro hos föräldrar till barn med kronisk sjukdom. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med syfte att sammanställa vad tidigare forskning i ämnet visat. Resultat: Tre tema framkom Upplevelse av att sakna kontroll över sjukdomens prognos och behandling, Upplevelse av att sakna kunskap och stöd samt Rädsla för att barnet skulle uppleva utanförskap. Föräldrarna kände oro när de upplevde att de saknade kontroll över barnets sjukdom och behandling samt när de saknade kunskap och upplevde bristande stöd. Konklusion: Föräldrars upplevelse av bristande stöd och kunskap bidrar till känslor av ensamhet, osäkerhet samt rädslavilket i sin tur leder till oro. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att hjälpa föräldrar att minska sin upplevda oro eftersom både barnets symtombild och föräldrars oro är individuell och dessutom har föräldrar olika förutsättningar att hantera sin oro. / Background: When a child suffers from chronic illness, the whole family is affected.How the disease affects the child and its family depends on the symptoms but also on the support the family receives. The nurse has an important role in family-centered care by making decisions and providing information, encouragement and support toparents so that they are involved in the child's care. Purpose: The purpose of the study was to elucidate factors that affect the concern of parents of children with chronic illness. Method: The study was conducted as a general literature study with the purpose of compiling what previous research on the subject has shown. Result:Three topics emerged Experience of lacking control over the disease's prognosis and treatment, Experience of lacking knowledge and support, and Fear that the child would experience exclusion. The parents felt anxiety when they felt that they lacked control over the child's illness and treatment and when they lacked knowledge and experienced lack of support. Conclusion: Parents' experience of lack of support and knowledge contributes to feelings of loneliness, uncertainty and fear, which in turn leads to concern. It is a great challenge for the nurse to help parents reduce their perceived anxiety because both the child's symptoms and parents' concerns are individual and furthermore parents have different conditions to deal with their concerns.

Att leva med humant immunbristvirus kan innebära svårigheter för en individ. Det sociala nätverket drabbas, som kan innebära svårigheter i kontakt med anhöriga, vänner och vården. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om personersupplevelse av att leva med hiv. Närmare har författarna valt att söka svar på frågeställningar, som handlar om hur personer med hiv beskriver sin livskvalitet, anpassning till den nya livssituationen samt upplevelsen av hur de blir bemötta av andra människor. Författarna genomförde en integrerad kunskapsöversikt och i den systematiska litteratursökningen hittades 25 artiklar som granskades och analyserades. Efter analysen kunde fyra teman beskrivas i resultatet: 1) faktorer som påverkar livskvalitén där deltagare har beskrivit att optimism, religion och empowerment har påverkat deras livskvalitet, 2) hiv som vändpunkt i livet där deltagare har berättat att deras värderingar och prioriteringar har ändrats efter att ha fått hivdiagnosen, 3)stigmatisering och känsla av utanförskap kände många deltagare då de upplevde att de blev exkluderade från samhället samtidigt som vänner och familj som vände dem ryggen och uteblivet stöd från stödorganisationer samt 4) vårdpersonalens bemötande som har upplevt på olika sätt, några deltagare har upplevt att vårdpersonal har ändrat sitt bemötande när de kontaktat deltagaren medan andra har fått bra stöd från vården i deras behandling. Slutsatsen var att personer som lever med hiv upplever en bättre livskvalitet när de får stöd från närstående, omgivningen och vårdpersonal. Föreslagen intervention var att information och utbildning om hiv ges under vårdpersonalens grundutbildning samt riktade interventioner gentemot befintlig vårdpersonal.

No description available.

<p>Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste bland demenssjukdomar som medför emotionella störningar och personlighetsförändringar. De flesta personer med Alzheimers har en önskan om att bo hemma och många familjer gör sitt bästa för att uppnå detta. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Denna systematiska litteraturstudie är baserad på fjorton vetenskapliga artiklar inom det valda området. Dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Studien visade att det är påfrestande att vara anhörigvårdare. En rad olika upplevelser framkom, både negativa och positiva, dock mest negativa. Stöd visade sig vara viktigt för anhörigvårdarna och många ansåg sig sakna det. Manliga och kvinnliga upplevelser gällande anhörigvård skiljde sig från varandra. Kvinnor hade mer negativa upplevelser än män. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet är inte en lätt uppgift. Därför anser författarna att det krävs mer forskning i området för att kunna bemöta anhörigvårdarnas behov.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen medför bördor för anhöriga. Anhöriga får göra uppoffringar på sitt eget liv och många faktorer i livskvaliteten påverkas.<strong> Syfte: </strong>Syftet är att beskriva vilka faktorer som påverkar anhörigas livskvalitet när en familjemedlem har Alzheimers sjukdom.</p><p><strong>Metod: </strong>Sökorden var Alzheimers sjukdom, anhöriga och livskvalitet och sökningen utgick från tre databaser. Studien är litteraturbaserad och grundad på nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. <strong> Resultat: </strong>Fyra teman inspirerade av Naess (1987) definition av livskvalitet; Att vara aktiv, Att ha bra relationer med andra människor, Att ha bra självkänsla och Att ha grundkänsla av lycka utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att ta hand om en familjemedlem med Alzheimers sjukdom hjälpte anhöriga att uppskatta vad som var viktigt i livet men anhöriga blev också isolerade och nästan hälften av alla anhöriga visade tecken på depression. <strong>Slutsats: </strong>För att underlätta anhörigas situation krävs det mer stöd, hjälp och utbildning om Alzheimers sjukdom.</p>

<p>Bakgrund: Det är vanligt att sjukvårdspersonal inom den slutna somatiska vården vårdarpatienter med psykisk sjukdom. Eftersom den slutna somatiska vården ofta inte är anpassadtill att vårda psykiskt sjuka och personalen oftast inte har någon psykiatrisk vidareutbildning,är det viktigt att få reda på vilka faktorer som påverkar vårdandet av psykiskt sjuka patienter idetta vårdsammanhang. Syfte: Syftet är att belysa de faktorer som påverkar vårdandet avpatienter med psykisk sjukdom i den slutna somatiska vården. Metod: Studien ärlitteraturbaserad och grundad på sju vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa,granskade med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Tre teman framkom: rädsla,olämplig arbetsmiljö och utbildning. I temat utbildning framkom även underkategorinnegativa attityder till följd av brist på utbildning och erfarenheter. Slutsats: För att underlättavårdandet av psykiskt sjuka i den slutna somatiska vården krävs det en arbetsmiljö som ärutformad på ett sätt som är lämplig vid vårdandet av psykiskt sjuka. Detta kan minska rädslanhos personalen och underlätta sjukvårdspersonalens arbete. Det finns även ett behov av merutbildning och erfarenhet för att öka kompetensen och för att minska negativa attityder.</p>

<p>Introduktion: Orala förändringar i munhålan är vanligare hos diabetiker än hos en frisk individ. Vanligast är parodontala förändringar. Det är viktigt att preventiva metoder lärs ut av den hälso- och sjukvårdspersonal som möter och behandlar patienten för dennes diabetes.</p><p>Syfte: Att beskriva samband mellan diabetes och parodontal sjukdom samt diabetikers medvetenhet kring detta samband.</p><p>Frågeställning: Hur påverkar diabetes parodontal sjukdom? Hur påverkas blodglukosnivån hos diabetiker av parodontal behandling? Är diabetiker medvetna om att sjukdomen kan påverka oral hälsa?</p><p>Metod: Designen är en systematisk litteraturstudie inom området diabetes och hur parodontal hälsa/ohälsa påverkas. En sammanställning av vetenskapliga relevanta artiklar har genomförts.</p><p>Resultat: Vissa samband mellan dåligt kontrollerad diabetes och parodontal sjukdom råder. De flesta inkluderade undersökningar har visat förbättrat blodglukosvärde hos typ 2 diabetiker efter parodontal behandling i form av scaling och rotplaning. När det gäller diabetikers kännedom om att sjukdomen kan påverka oral hälsa har undersökningar visat att informationen är bristfällig.</p><p>Konklusion: Diabetes medför ökad risk att drabbas av parodontit. Sambandet mellan diabetes och parodontal sjukdom är komplext där den ena sjukdomen inverkar på den andra. Parodontit kan vara ett tecken på en begynnande diabetes samt påverka den glukemiska kontrollen. Litteraturstudiens resultat anses vara besvarade.</p>

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste bland demenssjukdomar som medför emotionella störningar och personlighetsförändringar. De flesta personer med Alzheimers har en önskan om att bo hemma och många familjer gör sitt bästa för att uppnå detta. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Denna systematiska litteraturstudie är baserad på fjorton vetenskapliga artiklar inom det valda området. Dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Studien visade att det är påfrestande att vara anhörigvårdare. En rad olika upplevelser framkom, både negativa och positiva, dock mest negativa. Stöd visade sig vara viktigt för anhörigvårdarna och många ansåg sig sakna det. Manliga och kvinnliga upplevelser gällande anhörigvård skiljde sig från varandra. Kvinnor hade mer negativa upplevelser än män. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet är inte en lätt uppgift. Därför anser författarna att det krävs mer forskning i området för att kunna bemöta anhörigvårdarnas behov.