<p>Att under uppväxten ha en svårt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebär en stor påfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svårt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och känslor kring sig själv, mamman och uppväxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien går i linje med tidigare forskning och pekar på att de relationsmässiga och emotionella svårigheter, som ibland uppstår i anslutning till mammans sjukdom, är djupgående och långvariga. Socialt stöd, vissa personlighetsdrag hos individen och en psykoterapeutisk behandling under vuxenlivet anges som viktiga komponenter för att hantera den svåra situationen som mammans sjukdom bidragit till.</p>

Att under uppväxten ha en svårt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebär en stor påfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svårt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och känslor kring sig själv, mamman och uppväxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien går i linje med tidigare forskning och pekar på att de relationsmässiga och emotionella svårigheter, som ibland uppstår i anslutning till mammans sjukdom, är djupgående och långvariga. Socialt stöd, vissa personlighetsdrag hos individen och en psykoterapeutisk behandling under vuxenlivet anges som viktiga komponenter för att hantera den svåra situationen som mammans sjukdom bidragit till.

Barn till psykiskt sjuka är en utsatt grupp. De löper ökad risk för hämmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svårigheter under uppväxten eller i vuxen ålder. Barnens situation har länge varit osynliggjord men på senare tid har den uppmärksammats alltmer i samhället. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förälder med bipolär sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer. Resultatet av en tematisk analys visade att förälderns sjukdom inneburit stora påfrestningar för intervjudeltagarna och att många har saknat tillräckligt stöd för att hantera sin situation. Överlag har det funnits svårigheter att tala om förälderns sjukdom och dess konsekvenser inom och utanför familjen. Uppväxten med en psykiskt sjuk förälder påverkar informanterna även som vuxna och många har haft erfarenhet av egen psykisk ohälsa. Resultatet överensstämmer i många avseenden med liknande studier.

Syfte: Syftet med studien var att sammanställa evidens avseende parodontal sjukdom och depression hos vuxna. Två frågeställningar formulerades; Visade kvantitativa studier ett samband mellan parodontit och depression hos vuxna? Vilken parodontal status uppvisade vuxna med depression? Metod: Sökningar på relevanta sökord i databaserna DOSS, PubMed, och PsycINFO utfördes i februari 2020. I de inkluderade artiklarna undersöktes parodontal status genom plackindex (PLI), gingivalindex (GI), blödning vid sondering (BoP), fickdjup (PPD), klinisk fästeförlust (CAL). Depression var antingen diagnostiserat eller framkom vid användning av kliniskt instrument. Resultat: 13 artiklar valdes ut, där majoriteten påvisade samband mellan depression och parodontit. Parodontala status hos vuxna med depression visade främst höga PPD, CAL, PLI och GI-värden. Slutsats: Det fanns ett samband mellan depression och parodontit. Vuxna individer med depression uppvisade ett parodontalt status med fler ytor med fördjupade tandköttsfickor, inflammation, och plack. Denna information är viktig för hela tandvårdsteamet att känna till, för att erbjuda en evidensbaserad tandvård till de här individerna.

Bakgrund: Bipolär sjukdom drabbar cirka två procent av befolkningen i Sverige. Sjukdomen består av maniska och depressiva episoder, som ofta behandlas med stämningsstabiliserande läkemedel. Sjuksköterskan utgör ofta en betydande del av vården för personer med bipolär sjukdom, vilket förutsätter en kunskap om sjukdomen för att skapa följsamhet till patienten. Den vårdvetenskapliga teorin tidvattenmodellen kan tillämpas för att ytterligare förstå upplevelser av mötet med vården utifrån personer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med bipolär sjukdom upplever mötet med vården. Metod: En kvalitativ studie baserad på narrativer, i form avsjälvbiografier. Datamaterialet har analyserats utifrån Dahlborg-Lyckhages (2017) metod att analysera narrativer. Resultat: din analys av litteraturen framkommer fem teman; Att förstå sin vård, att vistas i en svår vårdmiljö, att bli skuldbelagd, att bli sedd och att behandlas mot sin sjukdom. Slutsats: Studien visar hur vården i framtiden kan fortsätta utvecklas för att ge så bra vård som möjligt till personer med bipolär sjukdom, exempelvis genom att öka kunskapen kring sjukdomen bland vårdpersonal. Personerna i självbiografierna vittnar om vad som utmärker ett bra möte med vården, men redogör även för sämre upplevelser.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom och karakteriseras med återkommande depressiva, maniska eller hypomaniska episoder. Sjukdomen förknippas med en minskad livskvalité.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom.Metod: Åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar användes i studien. Sammanställningen och analysen inspirerades och genomfördes av en kvalitativ innehållsanalys. Databaserna CINAHL och PubMed användes till sökningen.Resultat: Resultatet visade på att vardagslivet och identiteten påverkas samt att lära sig att hantera sjukdomen. Vardagslivet påverkade personerna med inverkan på de nära relationerna och arbetslivet. Identiteten påverkades genom att självbilden och självkänslan förändrades, även förmågan att identifiera sig med sjukdomen och känslan av att tappa kontrollen. Att lära sig att hantera sjukdomen beskrevs utifrån acceptans och förståelse, reaktioner från omgivningen och sig själv, behov av stöd och hjälp av andra samt positiva upplevelser.Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade på att det bör finnas mer information och utbildning om bipolär sjukdom, både för allmänheten och sjukvården. Detta för att de drabbade lättare ska kunna hantera sin sjukdom, förebygga återfall och skapa bättre livskvalité.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom (HD) är en genetiskt autosomal neurodegenerativ sjukdom där orsaken beror på ökade glutamin (CAG)-sekvenser. HD karaktäriserar sig kliniskt med motoriska symtom som ofrivilliga rörelser, samt psykologiska och kognitiva symtom. Positron emission tomografi har länge används inom olika forskningsområden för att ge en bättre förståelse kring patologin hos neurodegenerativa sjukdomar. Metoden möjliggör en tre-dimensionell visualisering över de metaboliska processerna som sker i hjärnan. De nutida experimentella behandlingarna är att bevara de basala gangliernas funktion samt att sakta ner progressionen av HD. Syfte: Syftet med examensarbetet är att reda på hur man kan använda positronemissionstomografi (PET) som diagnostik vid HD. Metod: Detta examensarbete utformades som en litteraturstudie baserad på femton kvantitativa vetenskapliga artiklar som behandlade HD och PET för att skapa en översikt inom forskningsområdet. Resultat: Resultatet presenteras enligt följande teman: Radiofarmaka vid HD samt Sjukdomspåverkade områden i hjärnan vid HD. Samtliga elva analyserade artiklar har påvisat att man med hjälp av PET kan diagnostisera HD, vilket bekräftade examensarbetets syfte. Diskussion: PET som forskningsområde vid HD är begränsat. Forskning kring den molekylära funktionen vid HD inriktas på djur. Slutsats: Detta examensarbete har svarat på att man med hjälp av PET kan diagnostisera HD och visualisera sjukdomsförloppet.

Bakgrund: Personer som lever med en obotlig sjukdom kan stå inför en livsomvändande förändring och tillvaron kan därför upplevas som komplex då den speglar både ångest över rådande liv och kommande avslut på livet. Personer som insjuknat i en obotlig sjukdom kan även de skapa en mening med livet genom att finna det som är viktigt i deras livsvärld. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med en obotlig sjukdom under det sista levnadsåret. Metod: En analys av tre patografier med kvalitativ ansats utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och tre underkategorier som utgör resultatet; ”Tankar om livets slut” som beskrev personernas tankar kring den egna begravningen och den minnesbild som skulle finnas kvar efter deras bortgång. ”Döden som en del av livet” där personerna kunde uppleva en acceptans över att sjukdomen skulle komma att ta deras liv och kunde därefter finna en mening med tillvaron. ”Känslomässiga svårigheter med sjukdomen” med följande underkategorier: Sorg, Ilska och Skam var de känslomässiga svårigheter som personerna kunde uppleva som mest påtagliga under den förändring som den obotliga sjukdomen medförde under det sista levnadsåret. ”Livsglädje i livet” belyser att personerna kunde uppleva en glädje trots de begränsningar som sjukdomarna medförde. Slutsats: Den sorg, ilska och skam som personer med en obotlig sjukdom upplever kan skapa ett lidande som påverkar den självupplevda livsvärlden. Trots det lidande som infinner sig kan personer uppleva ett välbefinnande och en lycka i livet då de väljer att finna en mening med sjukdomen. Ytterligare forskning kan behövas kring personers upplevelser av att leva med en obotlig sjukdom.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Att drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos kan innebära en tvär förändring i livet. Tidigare forskning visar att patienter har behov av stöd och information kring sitt tillstånd. Känslor som sorg, rädsla, ovisshet, ilska, hopp och förtvivlan kan uppstå. Att bemöta döende patienters känslor och tankar ställer krav på skicklighet och kunskap hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa döende patienters känslor inför döden, samt hur de hanterar dessa känslor. Metod: En induktiv kvalitativ studie inspirerad av ett hermeneutiskt synsätt, där självbiografier har analyserats enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisades under två kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorin känslor inför döden med underkategorierna rädsla, sorg, tacksamhet, ilska, utsatthet, skuld och skam, samt kategorin hantering av känslor med underkategorierna: acceptans, reflektion, tröst, stöd och hopp. Slutsatser: I studien framkom känslor och känslohantering som beskrevs av informanterna, dessa kunde dock skilja sig markant mellan individerna. Detta innebär att det är essentiellt att se varje patient som en unik individ och inte anta eller på något sätt generalisera dessa känslor eller hanteringen av dem. Vidare kunskap om hur patienter känner inför och hanterar sitt eget döende kan leda till att sjuksköterskor förmår lindra lidande och främja välbefinnande.

Förhållandet mellan sjukvården och målgruppen är problematiskt och yrkeskunniga inom området efterfrågar arenor för att underlätta förmedlandet av kunskapsbaserade  hälsofrämjande åtgärder till unga vuxna. Studier pekar på att internet kan lösa mycket av problematiken. Frågan hur yrkespersoner och dess målgrupp ställer sig till brukandet av internet som hälsopromotivt informationsverktyg kvarstår. Syftet med studien var att utreda huruvida den psykiska ohälsan bland unga vuxna kunde motverkas genom inkorporerande av ett mer salutogent perspektiv med internet som informationsverktyg. Vi ville undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det fanns med ett sådant tillvägagångssätt. Utöver detta önskade vi utforska attityderna till Internet som hälsofrämjande verktyg hos yrkesutövare samt målgruppen som bestod av unga vuxna. Studien är gjord utifrån riktlinjer för en litteraturstudie där kvalitativt respektive kvantitativt underlag från vetenskapliga databaser sammanställts. Resultatet pekade på att den största fördelen med användande av internet var kostnadseffektiva insatser samt lättheten i anpassning och publicering av information mot både yrkespersoner och målgrupp. Nämnd enkelhet var också nackdelen med internet som informationsverktyg på grund av bristande informationsgranskning tillsammans med otillräcklig säkerhet kring personuppgifter. Attityderna till internet som informationsverktyg skiljde sig markant åt mellan yrkesutövare inom hälsa och sjukvård och de individer som berördes av deras arbete. Inom yrkeskåren existerade internetkritisk kultur medan det i målgruppen återfanns övervägande positiva attityder till Internetbaserad information. Vi uppmuntrar till ytterligare forskning på området, gärna utförliga kohortstudier eftersom att det råder brist på sådana. Resultaten av flertalet sådana studier skulle ge en stabil grund av evidensbaserad forskning vilket kliniker i dagsläget efterfrågar.