No description available.

Sammanfattning Titel: Sjuksköterskans möte med anhöriga i palliativ hemsjukvård.   Bakgrund: Målet med palliativ vård är, enligt Världshälsoorganisationen, bästa möjliga livskvalitet för både patient och anhöriga. Sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård möter ofta anhöriga till de patienter som får palliativ vård och det är då viktigt att se till varje individs behov. Det är också viktigt att sjuksköterskan medverkar till att skapa goda möten genom att vara närvarande och kommunicera med patienter och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Allt fler patienter tillbringar den sista tiden i hemmet och mycket av den vård som tidigare bedrevs inom slutenvården kan nu även ges i hemmet. Palliativ vård är ett kvalificerat, kunskapskrävande arbete som också kan vara emotionellt påfrestande för sjuksköterskan. Med följande studie önskar författarna öka kunskapen om vad som påverkar mötet mellan sjuksköterskans och anhöriga till patienter i palliativt skede i hemmet.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med anhöriga till patienter som får palliativ vård i hemmet.   Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes med hjälp av individuella semistrukturerade intervjuer av åtta sjuksköterskor från kommunal hemsjukvård. För att analysera data användes kvalitativ innehållanalys.   Resultat: Förutsättningar för att skapa ett gott möte mellan sjuksköterska och anhöriga i palliativ hemsjukvård utgörs av flera olika aspekter. För att hemmet skulle vara en fungerande vårdplats krävdes att sjuksköterskan var lyhörd och kunde anpassa sig till varje situation. Det var viktigt att skapa förtroendefulla vårdrelationer för att anhöriga skulle känna sig trygga. Relationerna kunde skapas genom en god kommunikation och genom att inbjuda anhöriga till delaktighet. Att kunna hantera olika familjekonstellationer samt anhörigas känslor och reaktioner var också avgörande för hur mötet skulle bli.   Slutsats: Föreliggande studie visar att sjuksköterskornas möte med anhöriga i palliativ vård i hemmet är komplext och förutsättningar för ett gott möte mellan sjuksköterska och anhöriga har framkommit. Dessa förutsättningar handlar om hemmet som en fungerande vårdplats där sjuksköterskan behöver kunna skapa förtroendefulla vårdrelationer genom att kommunicera med anhöriga och skapa förutsättningar för deras delaktighet. Sjuksköterskan behöver även kunna hantera anhörigas känslor och reaktioner samt olika familjekonstellationer. Antonovsky menar att, för att kunna möta människor med olika behov på ett professionellt sätt krävs begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta beskriver han som en känsla av sammanhang, KASAM.   Nyckelord: sjuksköterska, palliativ vård, hemsjukvård, anhöriga

Sammanfattning Bakgrund: Varje dag används vitala parametrar inom vården för att bedöma en patients tillstånd. Användingen och tolkningen av de vitala parametrarna påverkas av kunskapen och erfarenheten hos sjukvårdspersonalen. Patientens säkerhet och lidande påverkas av användningen av vitala parametrarinom vården. Syftet var att beskriva användningen av vitala parametrar inom vården. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sex kvalitativa artiklar och en mixed method granskades med Willman et al. (2011) granskningmall. Analysförfarandet utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013) anvisningar. Resultat: Analysen genererade fem kategorier: Kunskapens och erfarenheters inverkan på vitala parametrars mätning, Att känna patienten, Hjälpmedel att tolka vitala parametrar, Tiden och arbetsbelastningen påverkar mätningen och Variation i användandet av parametrar. Resultatet diskuterades gentemot Eriksson (2001) lidandeteori, innefattande vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Slutsats: Tidigare erfarenheter och kunskaper visade sig ha en stor betydelse vid sjuksköterskans bedömning och tolkning av vitala parametrar. Tid och arbetsbelastning var exempel på faktorer som spelade in på hur noggrant sjuksköterskans undersökning och bedömning av patienten genomfördes. När sjuksköterskorna glömde att mäta en parameter eller medvetet valde att utesluta vissa parametrar gjorde detta att bedömningen av patienten inte blev fullständig, vilket riskerade påverka patientens säkerhet och lidande. Med ytterliggare kvalitativ forskning inom området kan en större förståele kring patientsäkerheten uppnås och på så sätt skapa en säkrare vård i framtiden.

Isolering, bältning och tvångsmedicinering är exempel på tvångsåtgärder som förekommer inom psykiatrin världen över. Sjuksköterskor möter patienter som tvångsvårdas, och ansvarar för att skapa relationer med dem. Mötet innebär en komplexitet, eftersom sjuksköterskans uppgift är att individanpassa vården och att bevara patientens autonomi, samtidigt som hen är skyldig att väga patientens önskemål mot läkarens ordinationer, lagtexter och avdelningens säkerhet. Förutom detta etiska dilemma finns även risk för att sjuksköterskan utsätts för våld. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas upplevelse av att arbeta med tvångsåtgärder. Studien är en litteraturstudie. Upplevelserna som påträffades berörde sjuksköterskornas grundläggande tankar om tvångsvård, förnimmelsen av att utföra tvångsåtgärder, samt upplevelser om hur organisationen påverkade sjuksköterskornas arbete med tvångsåtgärderna. Slutsatser: Hos en del sjuksköterskor finns förhållningssätt som försvårar att individanpassa vården för tvångsomhändertagna patienter. Samtidigt har de flesta av sjuksköterskorna en medvetenhet om att synen på patienten kan brista, och om den avgörande betydelsen av att skapa tillitfulla vårdrelationer. Sjuksköterskorna har fler möjligheter att påverka antalet tvångsåtgärder än de tycks uppleva. Följden av handledda reflektionssamtal är ett minskat antal tvångsåtgärder och en större medvetenhet hos sjuksköterskan om sin betydelsefulla roll, både gentemot patienten och organisationen.

Bakgrund Tidigare studier visar att sjukvårdspersonal bemöter patienter med obesitas med negativa attityder och att patienterna känner sig stigmatiserade. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur patienter, på en överviktsmottagning, med obesitas skattar bemötandet hos sjukvårdspersonal samt hur betydelsefullt ett gott bemötande anses vara för dem. Studien syftar även till att undersöka om patienter på en överviktsmottagning uppfattar att det finns skillnader i bemötandet hos personal på överviktsmottagning och vårdcentral. Vidare syftar studien till att studera vad ett gott bemötande innebär för patienter med obesitas samt hur de påverkas av ett bra och mindre bra bemötande av sjukvårdspersonal. Metod Studien genomfördes på en överviktsmottagning i Sverige under hösten 2014. Patienter med obesitas besvarade en enkät innehållande frågor om ämnet. Resultat Resultatet visar att patienter med obesitas överlag skattar att sjukvårdspersonal har ett gott bemötande. Mellan 60 och 84 procent instämde helt eller till stor del att personal verkade förstå deras situation, bemötte dem med respekt samt visade engagemang. Ungefär hälften av respondenterna ansåg att de hade bra möjlighet att samråda om beslut gällande sin vård. Drygt 75 procent ansåg att det var av allra största betydelse eller av stor betydelse med ett bra bemötande. Det kan inte ses någon signifikant skillnad i hur patienter uppfattar att de blir bemötta på överviktsmottagning jämfört med besök på vårdcentral. Efter att ha rangordnat respondenternas beskrivning av vad ett gott bemötande innebar upplevde de att respekt, trygghet och förståelse var de viktigaste delarna i gott bemötandet. Ett bra bemötande från sjukvårdspersonal fick respondenterna att känna sig glada och trygga. Respondenterna upplevde att ett mindre bra bemötande påverkade dem på ett sådant sätt att de kände ilska och hjälplöshet, men det framkom även att de kände sig ledsna och i värsta fall kränkta. Slutsats Studien visar att sjukvårdpersonal på överviktsmottagning har ett gott bemötande till patienter med obesitas, studien påvisar också att det inte föreligger någon skillnad i hur patienterna blir bemötta på överviktsmottagning jämfört med besök på vårdcentral. För patienterna anses detta vara av allra största eller av stor betydelse. Den genomförda studien visar också att patienter upplever respekt, trygghet och förståelse som viktiga delar i bemötandet. Patienter med obesitas påverkas med positiva känslor, såsom glädje, av ett bra bemötande och upplever känslor av irritation och ledsamhet av mindre bra bemötanden.

Bakgrund: Psykisk störning är ett ökande hälsoproblem i dagens samhälle och på grund av det kommer det även bli en allt vanligare inslag på somatiska vårdavdelningar. Detta borde inte ha någon påverkan på vården men en ökad dödlighet i behandlingsbara sjukdomar har identifierats hos personer med psykisk störning. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med psykisk störning som vårdas på somatiska vårdavdelningar. Metod: Systematisk litteraturstudie av nio artiklar från Cinahl, PubMed samt PsycINFO, analyserade utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på tre huvudkategorier: svårt att möta deras nyckfullhet, där de bland annat ansågs vara våldsamma, och motvilja att vårda till följd av okunnighet, där det framkom en kunskapsbrist i att vårda personer med psykisk störning, samt vårdmiljön möter inte patienternas behov och hur det påverkar vårdandet av personer med psykisk störning. Slutsats: För att minska på stigmatiseringen av personer med psykisk störning framkom det att en ökad kunskap hos sjuksköterskor om psykiska störningar inom somatisk vård kan bidra till en alla får lika vård.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Akutmottagningen syftar till att behandla patienter med akutsjukdom ellerhotande skada och tillstånd som uppkommit plötsligt. När patienter sökerakutmottagning förekommer ofta snabba möten mellan flera olika yrkeskategorier. Detär viktigt att sjuksköterskan utför sitt arbete på ett professionellt sätt. Sjuksköterskor kanmed kunskap om patienters erfarenhet av vården på akutmottagningen få en ökadförståelse och genom detta ges möjlighet att anpassa omvårdnaden utifrån patientensindividuella behov och öka patienternas tillfredställelse.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av sjuksköterskansbemötande på akutmottagningen.Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultatet baserades på sju kvalitativa artiklar,tre kvantitativa artiklar samt en mixedmetod.Huvudresultat: Resultatet visade både patienters positiva och negativa erfarenheter avsjuksköterskor på akutmottagningen där sjuksköterskans bemötande var avgörande förpatienters vårderfarenhet.Slutsats: Flera patienter var nöjda med bemötandet av sjuksköterskan påakutmottagningen. Detta genom att sjuksköterskan visade ömsesidig respekt, arbetadeprofessionellt och strukturerat, var tydlig i kommunikationen och individanpassadeinformationen. Patienters negativa erfarenheter av sjuksköterskans bemötandekopplades till brist på information och kommunikation, patienter kände sig inte sedda,kände sig i vägen och inte prioriterade. Det var tydligt att sjuksköterskans bemötandehade en avgörande roll i patienters vårderfarenhet. Kunskap om patienters erfarenheterav bemötandet på akutmottagningen kan främja sjuksköterskans arbete och i sin turbidra till en bättre hälsa och omvårdnad.

Bakgrund:I snitt föds 115,000 barn i Sverige varje år. Ungefär en tiondel av dem vårdas på någon av landets 37 neonatalavdelningar. Under den perioden utsätts barnen för obehag och smärtsamma procedurer som kan vara påfrestande för ett nyfött sjukt eller för tidigt fött barn. Detta ställer höga krav på sjuksköterskorna. Syfte:Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av smärtbehandling till barn som vårdas på en neonatalavdelning. Metod:Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts. Artiklarna har valts ut i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Resultat:Sjuksköterskorna uppgav att det saknades riktlinjer och rutiner kring smärtbehandling på neonatalavdelningarna där de arbetade. Sjuksköterskorna ansåg även att bristen på kunskap och utbildning ledde till att barnen som vårdades på neonatalavdelningen ej erhöll den individuella smärtbehandling som varit önskvärd. Konklusion: För att öka kunskap och utbildning hos sjuksköterskorna samt att få tydligare riktlinjer och rutiner krävs att organisation och ledning tar ett större ansvar. Individanpassad smärtbehandling krävs för att minska barnens lidande.

Introduktion/Bakgrund: Självskadebeteende är ett globalt bekymmer där det beräknas att upp till 17 % av världens befolkning drabbas någon gång under sin livstid. År 2018 beräknas det att mer än 4 gånger så många var inskrivna på svenska sjukhus till följd av att avsiktligt ha utsatt sin egen kropp för skada än personer som blivit utsatta för skada av någon annan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd mot patienter med ett aktivt självskadebeteende inom den somatiska vården. Metod: Litteraturstudie baserad på Polit & Becks (2017) nio steg för att utforma en litteraturstudie. Databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed användes och resulterade i elva artiklar.  Resultat: Sjuksköterskans attityd mot patienter med ett aktivt självskadebeteende påverkas av faktorer som utbildning och kunskap inom ämnet, klinisk erfarenhet, patientens bakgrund och tidsbrist. Slutsats: Sammanfattningsvis har faktorerna som framkommit i resultatet stor inverkan på attityden hos sjuksköterskan mot patienter med ett aktivt självskadebeteende. Den mest återkommande faktorn i studien är utbildning och kunskap. Utan kunskap kände sjuksköterskorna sig osäkra på hur de skulle hantera patienterna. Attityden påverkar även kvaliteten på vården och bemötandet som ges till patienten samt hur stor chans det är att patienten vågar söka vård igen.

Bakgrund: Sepsis är ett globalt hälsoproblem med oacceptabelt hög mortalitet. Som omvårdnadsansvarig har sjuksköterskan ett viktigt arbete i att identifiera patienten med sepsis för att behandling skall kunna ges i tid. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors identifiering av sepsis. Metod: Studien var en litteraturstudie och utformades enligt Polit och Becks (2017) flödesschema i nio steg. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed. Litteraturstudiens resultat baserades på tio vetenskapliga artiklar som genomgick systematisk urvalsprocess innan kvalitetsgranskning. Resultat: Databearbetning och analys resulterade i tre huvudkategorier; klinisk kunskap, arbetsmiljö, utbildning och två underkategorier; erfarenhet, hjälpmedel i klinisk verksamhet.  Slutsats: Många faktorer påverkar sjuksköterskan i identifieringen av sepsis. Kunskapsbrist, hög arbetsbelastning, brist på utbildning och frånvaro av adekvata hjälpmedel var de vanligaste faktorerna som framkom i litteraturstudiens resultat. Kliniskt verksamma sjuksköterskor behöver fler hjälpmedel och mer utbildning för att öka kunskapen om sepsis.