<p>Trycksår är ett vanligt förekommande problem som medför stort lidande för den som drabbas och bidrar till extra kostnader för samhället. Syftet med studien var att sammanställa vilka förebyggande omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor använder sig av och om de är tillräckliga för att motverka trycksår hos sängliggande patienter på sjukhus. Metoden som användes var en litteraturgranskning där artiklar samlats inom ämnet och där fokus lagts på trycksår, omvårdnadsåtgärder och riskfaktorer. Resultatet visade att det är viktigt att sätta in preventiva åtgärder i god tid för att förhindra uppkomsten av trycksår. De omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan använder sig av idag är riskbedömning, tryckavlastning, observation och vård av huden, nutritionsstatus och dokumentation. Slutsatsen av studien visar att det är viktigt att göra en riskbedömning och använda sig av olika hjälpmedel för att förhindra uppkomsten av trycksår. Sjuksköterskan bör bli bättre på att dokumentera i patientjournalen och införskaffa sig ny kunskap.</p>

<p>Bakgrund: Suicid är ett stort problem i Sverige då det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år. Varje år dör ca 1500 människor i Sverige till följd av suicid. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det gäller omvårdnaden av suicidnära patienter. Trots detta finns det få studier som belyser mötet med suicidnära patienter ur sjuksköterskans perspektiv.<em> </em>Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vad som är viktigt i mötet med suicidnära patienter.<em> </em>Metod: För att beskriva vad som är viktigt i sjuksköterskans möte med suicidnära patienter valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem sjuksköterskor inom psykiatrin intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys.<em> </em>Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen: Viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter och Faktorer som försvårar mötet med suicidnära patienter. Ur resultatet framkom flera viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskans bemötande visade sig ha en stor betydelse för den suicidnära patientens omvårdnad.<em> </em>Slutsats: I studien framkom det tydligt att hopp, lyhördhet, närvaro, bekräftelse och tydlighet är viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskan kan genom ett bemötande som präglas av dessa faktorer skapa en relation där patientens hälsa och välbefinnande kan främjas.</p>

<p>Sjuksköterskor har ett kompetenskrävande arbete där kunskapen utvecklas snabbt. Förändrade arbetsuppgifter och besparingar i vården kan vara stressande och leda till att det blir en begränsad tid för patienter och deras behov av samtal. Detta i sin tur kan inverka negativt på tillfredställelsen i arbetet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av sin arbetssituation. En intervjustudie utfördes med en induktiv ansats. Fem sjuksköterskor intervjuades med en semi-strukturerad intervju innehållande tre öppna frågor. Sjuksköterskorna fann arbetet utvecklande, att de hade ett bra arbetsklimat och att personalrelationerna ansågs viktiga. De upplevde sin arbetssituation som stressig där prioriteringar blev viktiga. De nämnde besparingar, lite patienttid och ett stort ansvar som negativa områden. Patienternas sjukdom kom i fokus och samtal bortprioriterades. Det är viktigt att studera sjuksköterskors upplevelse av arbetssituationen eftersom den påverkar patienternas vårdkvalité och för att nå positiva förändringar i vården.</p>

Stress är ett begrepp som har ökat i användning den senaste tiden och är en allvarlig psykisk och fysisk åkomma där sjuksköterskor är den yrkesgrupp som drabbas mest av ohälsa på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan uppkommer av höga krav i kombination med bristande känsla av kontroll vilket kan orsaka en psykisk ohälsa som kan resultera i ångest och depression. Det påverkar sjuksköterskans prestationsförmåga som drabbar organisationen negativt då vårdskador och dödligheten hos patienter ökar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stress på arbetsplatsen relaterat till ohälsa. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet. Resultatet innefattade tre huvudkategorier; upplevelser av mänskliga faktorer, upplevelser av organisatoriska faktorer och upplevelsen av den egna ohälsan, samt nio underkategorier. Sjuksköterskans upplevelse av stress skapades av bristande kunskap, hög arbetsbelastning, kollegiala konflikter, oregelbundna arbetstider och emotionell utmattning. Den höga arbetsbelastningen inkluderade stor patientvolym, korta vårdtider och den administrativa delen som tog mycket av den patientcentrerade tiden. Arbetstiderna ansågs vara ett stressmoment då övertid som orsakande brist på återhämtning var vanligt förekommande. För att stressen ska kunna reduceras är det av vikt att uppmärksamma mer personalresurser, mindre patientgrupper, längre upplärningstid för de nyutbildade och mer ledarskapsutbildningar till handledare. Forskningen som finns tillgänglig måste nå fram till organisationen för att åtgärder ska sättas in så att sjuksköterskorna vill stanna kvar inom professionen.

Sjuksköterskor som vårdar cancersjuka barn har höga krav på sig. De ska fungera som ett stöd till både patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vårdar är även sjukare än andra barn. De många kraven sjuksköterskan har på sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdandet av cancersjuka barn kan påverka sjuksköterskan med avseende på upplevelse av stress. Studien genomfördes med systematiska sökningar baserat på problemformuleringen och syftet. Relevant forskning inom området identifierades, granskades och analyserades. I resultatet framkom fyra kategorier: sjuksköterskan arbetar i en krävande miljö, ökad kompetens bidrar till hanterbar stress, känslomässigt engagemang innebär ökad risk för utbrändhet och sjuksköterskan behöver strategier för att hantera stress. Resultatet visar att det fanns ett flertal orsaker som bidrog till att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress. Orsakerna var tidsbrist, personalbrist och känslomässiga engagemang i sina patienter och deras anhöriga. Stöd och reflektion framkom som sätt att minska stressen för sjuksköterskorna. Bristen på tid bidrog till att det var svårt för sjuksköterskorna att finna tid till reflektion. Vidare forskning kring sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av cancersjuka barn kan leda till en bättre arbetsmiljö och minskad arbetsrelaterad stress.

Bakgrund: Det lever cirka 35.3 miljoner människor med HIV i världen. HIV kan inte smitta via vardaglig kontakt som handskakningar, men kan smitta via blod, sexuell kontakt och bröstmjölk. Symtom kan exempelvis vara svullna lymfkörtlar som konsekvens av nedsatt immunförsvar. Patienter har upplevt att sjuksköterskor varit rädda för att bli smittade av HIV och sjuksköterskor har därför använt överdrivna försiktighetsåtgärder. Sjuksköterskor bär med sig personliga och professionella föreställningar om hälsa/sjukdom, dessa påverkar hur de vårdar patienter. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskors kunskap och attityd av att vårda vuxna HIV/AIDS-positiva patienter. Metod: En icke-systematisk översikt, där åtta kvantitativa artiklar och en mixad metod har granskats, analyserats och kategoriserats. Resultat: Sjuksköterskorna hade varierande kunskaper om HIV/AIDS, särskilt gällande smittvägar. Även attityder varierade, några var empatiska och villiga att vårda patienter som diagnostiserats med HIV.  Andra hade rädsla för att bli smittade och vägrade att ge vård. Slutsats: Bristande kunskap gällande smittvägar för HIV- viruset finns hos sjuksköterskorna, detta kan leda till attityder som påverkar omvårdnadens kvalitet genom bland annat vägran att ge vård. Föreställningar om sjukdomens orsak påverkar deras bemötande. Vi anser att mer kunskap hos sjukvårdspersonal om HIV skulle behövas.

Antalet patienter som söker akutmottagningar i Sverige ökar och därmed också väntetiden. Syftet med studien var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat. Resultatet utmynnade i tre olika teman: Uppmärksamhet, Kommunikation, Sjuksköterskans kompetens. I resultatet framkom det att patienterna uppfattade första mötet i triaget som positivt. Patienterna har ett behov att få uppmärksamhet och att känna sig sedda. De känner att de blir bemötta med respekt och att sjuksköterskan lyssnar på deras problem. Under väntetiden känner patienterna sig övergivna och bortglömda och de saknar information. De upplever även att sjuksköterskan är professionell i sitt yrkesutövande och inger trygghet och förtroende. Det finns ett behov av att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskan om patientens behov av en mer personcentrerad omvårdnad på akutmottagningen. Vidare forskning behövs angående patienternas upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningen. / The number of patients seeking emergency departments in Sweden increases and therefore also the waiting time. The objective of this study was to describe patients´ perception of the nurse´s care in the emergency department. The study was conducted as a systematic literature review in which 16 scientific articles were included in the study´s results. The analysis resulted in three different themes: Attention, Communication, Nurse´s competence. The result showed that patients experience their first triage meeting as positive. The patients have a need for attention and to be seen. They feel they are treated with respect and that the nurse listens to their problems. During the waiting period the patients feel abandoned and forgotten and they lack information. They also experience that the nurse is professional in the line of work and instils trust and confidence. There is a need to increase the nurse´s knowledge and understanding of the patient´s need for a more personalized care in the emergency department. There is a need of further research about patients´ experience of the nurse´s care in the emergency department.

SAMMANFATTNING Bakgrund Med ökad migration följer en befolkning med språkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillräckliga men när en individ blir patient och hamnar i en sjukvårdssituation kan språkliga eller kommunikativa hinder uppstå. Det beror på att förmågan att behärska ett språk är situationsberoende. Kommunikation sker i många olika former, i centrum står överföring av information mellan avsändare och mottagare. När informationsöverföringen sker i båda riktningarna och informationen som förmedlas bekräftas av de som är inblandade sker kommunikationen på ett säkert sätt. Inspektionen för vård och omsorg har identifierat kommunikation som ett riskområde inom hälso- och sjukvården. Genomgående i denna studie används Joyce Travelbees teorier och begrepp som omvårdnadsteoretiskt perspektiv. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad då patienten har bristfälliga kunskaper i det svenska språket. Metod En kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor genomfördes med hjälp av semistrukturerade frågor. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med fokus på både manifest och latent innehåll. Resultat I innehållsanalysen framkom tre huvudkategorier: kommunikation och omvårdnad, det mellanmänskliga mötet och kommunikationsstrategier. Deltagarna upplevde att kommunikation och omvårdnad är grunden för att få en välinformerad och delaktig patient. De hinder som uppstod då ett gemensamt språk saknades var att deltagarna inte kunde få ett bekräftande från patienten under omvårdnadsprocessen, vilket påverkade den negativt. De kommunikationsstrategier som användes visade sig ha både för- och nackdelar. Slutsats Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation varierade, känslor av osäkerhet uppstod i kommunikationen då patienten hade bristfälliga kunskaper i det svenska språket. Kommunikationsstrategier för att överkomma hinder i kommunikation bör utvecklas med tydligare rutiner och riktlinjer för att en god omvårdnad på lika villkor till alla i befolkningen ska vara möjlig.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke. Till följd av det känner sjuksköterskan att hon inte kan sköta sitt jobb på ett korrekt och tillfredsställande sätt. Slutsatsen av vår studie visar att det bl.a. behöver läggas mer tid på att utveckla sjuksköterskornas kommunikativa kunskaper så att en god och trygg relation kan skapas med den som insjuknat i stroke. Studien är en litteraturstudie med kvalitativ utgångspunkt och Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Travelbee påtalar vikten av kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Polit &amp; Hunglers modell för litteratursökning har använts och vi har blivit inspirerade av Graneheim &amp; Lundmans sammanställning av analysmetod när vi har analyserat vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa. Syfte: Att belysa en del av de problem sjuksköterskor kan ställas inför i samband med patienters livstestamenten. Metod: En litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativ inriktning. Åtta artiklar med inriktning på livstestamenten, autonomi, delaktighet, livsuppehållande behandling och palliativ vård analyserades. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna tyckte att livstestamentet var ett sätt för patienten att bevara sin delaktighet om de skulle hamna i ett terminalt tillstånd. Samtidigt ansåg sjuksköterskorna att det kunde vara konfliktfyllt att tillämpa ett livstestamente. Patientens förväntningar, sjuksköterskans ”lägre” position i den hierarkiska strukturen, vårdpersonalens attityder samt bristande kommunikation angavs som några av de svårigheter sjuksköterskan behövde handskas med. Diskussion: Ett av omvårdnadens syften är att minska lidande samt ge möjligheten till en värdig död. Patientens delaktighet är direkt kopplat till upplevelsen av livskvalitet och en god död. Detta synsätt delas av både sjuksköterskor och patienter. Ändå visar det sig att vården i livets slutskede karakteriseras av brist på kontroll och delaktig ur ett patientperspektiv. Ett livstestamente är i nyläget ingen vanlig företeelse i vårdsammanhang. När ett sådant dokument existerar och är vad patienten önskar orsakar det därför ofta stora utmaningar för sjuksköterskan. Flertalet sjuksköterskor påtalar att det krävs bättre kunskap om livstestamentet och dess tillämpning för att hon/han skall kunna bidra till större följsamhet till dessa.