Bakgrund: Suicid är ett stort problem i Sverige då det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år. Varje år dör ca 1500 människor i Sverige till följd av suicid. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det gäller omvårdnaden av suicidnära patienter. Trots detta finns det få studier som belyser mötet med suicidnära patienter ur sjuksköterskans perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vad som är viktigt i mötet med suicidnära patienter. Metod: För att beskriva vad som är viktigt i sjuksköterskans möte med suicidnära patienter valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem sjuksköterskor inom psykiatrin intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen: Viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter och Faktorer som försvårar mötet med suicidnära patienter. Ur resultatet framkom flera viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskans bemötande visade sig ha en stor betydelse för den suicidnära patientens omvårdnad. Slutsats: I studien framkom det tydligt att hopp, lyhördhet, närvaro, bekräftelse och tydlighet är viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskan kan genom ett bemötande som präglas av dessa faktorer skapa en relation där patientens hälsa och välbefinnande kan främjas.

VÅRDPERSONALS ATTITYDER MOT PATIENTER MED HIV/AIDS. Emma Svensson & Malin Åslin   SAMMANFATTNING Bakgrund: HIV är en sjukdom som är spridd över hela världen med miljontals drabbade människor. Smittan finns i blod, sädesvätska och slidvätska och smittar därför via sexuellt umgänge av alla dess slag samt via blod till blodkontakt exempelvis vid intravenöst missbruk. Ute i samhället bildades tidigt en negativ uppfattning om sjukdomen, och de som har drabbats av den, som än idag sitter kvar. Detta trots att det har gått snart 30 år sedan sjukdomen fick sitt stora genombrott. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals och studenters/elevers attityder mot patienter med HIV. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie med artikelsökningar i databaserna PubMed, Cinahl och sökmotorn Google Scholar. 11 artiklar valdes ut för kvalitetsgranskning, totalt nio artiklar analyserades sedan och utgör studiens resultat. Resultat: Resultatet visade att attityderna skiljer sig åt från land till land samt bland olika personalkategorier. Kunskapen om HIV-smittan spelade en stor roll då attityderna generellt var mer positiva hos de bland vårdpersonalen och studenterna/eleverna som hade större kunskap om sjukdomen. Även erfarenhet spelade en stor roll då de som vårdat någon med HIV tidigare  eller hade någon i familjen/bekantskapskretsen som var drabbad hade generellt en mer positiv attityd. Slutsats: Attityderna mot HIV-smittade var bland vårdpersonal och studenterna/eleverna relativt positiv trots att kunskapen om och erfarenheterna kring sjukdomen är begränsad.

SAMMANFATTNING Bakgrund : Forskning har visat en brist i sjuksköterskors kunskap om vilka behov en våldtagen kvinna har. Kunskapsbristen riskerar att resultera i en försämrad omvårdnad. Syfte : Syftet var att utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv beskriva omvårdnadsbehovet hos kvinnor som utsatts för våldtäkt. Metod : En systematisk litteraturstudie med granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa studier där fem teman för omvårdnadsbehov skapades. Resultat : Bemötandet från sjuksköterskan var avgörande för hur kvinnorna upplevde sjukhusvistelsen samt för hur mycket de valde att öppna sig och berätta om våldtäkten. Stöd hade främst en bekräftande och stärkande funktion, men gav också känslomässigt stöd och praktiska redskap för att hantera våldtäkten. Information på sjukhuset upplevdes hos kvinnorna som en känsla av ökad kontroll över situationen som gav dem valmöjligheter inför framtiden. Den forensiska undersökningen och de medicinska insatserna var nödvändiga för kvinnornas läkningsprocess och den kommande rättegången. Samhällets syn på våldtäkt påverkade inte bara sjuksköterskans syn på våldtäkt, utan även den våldtagnes känsla av skam och skuld över det som hänt. Detta tillsammans med sjuksköterskans utbildning och kunskap var faktorer som hade betydelse för god omvårdnad av den våldtagna kvinnan. Diskussion och slutsats : Sjuksköterskor är i behov av ökad kunskap angående hur en våldtagen kvinna vill bli bemött. Resultatet skulle kunna ha betydelse för sjuksköterskors fortsatta arbete genom att ge tydliga direktiv om vilka omvårdnadsbehov en våldtagen kvinna har och hur dessa kan tillgodoses.

Bakgrund: År 2010 var det totalt 147 ungdomar som begick suicid i Sverige i åldern 15-24 år, 109 pojkar och 38 flickor. Självmord är den vanligaste dödsorsaken när det gäller unga människor och procenten ökar gradvis under tonåren. Nästan alla som tar sitt liv har en psykisk diagnos i botten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans roll och åtgärder vid prevention av suicid bland ungdomar. Metod: En allmän litteraturstudie som innefattar 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom det fem huvudkategorier: identifiera riskfaktorer, sjuksköterskans kunskap, sjuksköterskans upplevelser, arbeta i grupp och åtgärder. Diskussion: För att patienten ska få en god omvårdnad och känna trygghet och förtroende till sjuksköterskan krävs det att sjuksköterskan känner sig trygg i sig själv och i sin roll och behärskar den kunskap som krävs för att kunna ge en bra vård. På grund av bristande tid och kunskap upplever sjuksköterskorna att de inte kan ge den optimala behandlingen till suicidala patienter. Slutsats Det är viktigt att utöka sjuksköterskornas kunskap så att det finns kompetent personal som vårdar suicidala patienter. Mera resurser krävs i form av mer tid och mer personal för att vårda suicidala ungdomar. / Background: In 2010, a total of 147 adolescents who committed suicide in Sweden aged 15-24 years, 109 boys and 38 girls. Suicide is the leading cause of death among young people and the percentage gradually increases during adolescence. Almost all who commit suicide have a psychiatric diagnosis at the bottom. Purpose: The purpose of the literature study was to elucidate the nurse's role and actions in the prevention of suicide among adolescents. Method: A general literature review that includes 16 qualitative and quantitative research articles that were reviewed and analyzed using a content analysis. Results: The analysis revealed five major categories: identifying risk factors, the nurse's knowledge, the nurse's experiences, teamwork and action. Discussion: For the patient to get good care and feel safe and trust the nurse requires the nurse feels secure in himself and in his role and mastered the skills necessary to provide good care. Due to lack of time and knowledge that nurses feel they can not provide the optimal treatment for suicidal patients. Conclusion It is important to expand nurses' knowledge so that there is competent staff who care for suicidal patients. More resources are needed in the form of more time and more staff to care for suicidal adolescents.

Bakgrund God vårdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbättra vården för den äldre tillsatte regeringen en värdighetsutredning som resulterade i förslag på hur äldreomsorgen ska förändras så att äldre personer, så långt det är möjligt, ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet. Den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betänkandet "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) där olika förslag ges på hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att säkra vården för den äldre personen som bor på särskilt boende. Då sjuksköterskan hittills inte har haft något instrument för detta, kan de förslag som ges förbättra vården för den äldre. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård definierar begreppet värdegrund, och hur de tillämpar värdegrunden i mötet och omvårdnaden med äldre personer som bor i särskilt boende. Metod Studien bygger på 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visar att sjuksköterskorna har många kunskaper om värdegrunden. Av de 11 sjuksköterskor som intervjuades använde sig alla av någon eller flera delar i värdegrunden i sitt arbete med den boende. Alla hade förslag på vad värdegrunden är, även om förslagen var lite olika. Ur analysen framkom tre teman, "definition av värdegrund", "arbeta efter värdegrund" samt "innehåll i värdegrund" med kategorierna bemötande, respekt, autonomi, etik, empati, delaktighet och reflektion. Slutsats Sjuksköterskorna arbetar efter en humanistisk människosyn, men verkar vara omedvetna om detta. De arbetar efter värdegrunden, men på ett obestämt sätt då de inte vet vad värdegrunden innehåller. Däremot är det flera punkter som ingår i "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) som ingen av sjuksköterskorna berör.

No description available.

Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården, de har en viktig roll och potential när det handlar om att arbeta utifrån forskning samt med hjälp av den utveckla vården. Studier visar dock att sjuksköterskor utnyttjar tillgänglig forskning i begränsad omfattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som hindrar och, eller främjar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Sökningar har skett i databaserna CINAHL och PubMed med sökorden Nursing practice, evidence based/Evidence-based nursing som ämnesord och Barriers, Facilitate, Implementation och Utilization som fritextord. Därigenom har totalt 14 vetenskapliga artiklar identifierats, vilka litteraturstudiens resultat bygger på. Relevanta delar identifierades och organiserades i tre huvudkategorier forskningen, organisationen och sjuksköterskan samt tillhörande underkategorier. Resultatet visade på faktorer både hindrande och främjande, som påverkade sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Däribland forskningens innehåll och tillgänglighet, vilka resurser organisationen kunde erbjuda och dess arbetsklimat samt sjuksköterskans kunskap och inställning till evidensbaserad omvårdnad. Sammanfattningsvis visar studien att sjuksköterskan måste få stöd, tid och resurser från ledningen i en organisation där förändringsarbete är väl förankrat för att lyckas implementera forskning i det kliniska arbetet.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans rutiner i samband med insättande och omvårdnad av perifera venkatetrar samt att beskriva observationer och åtgärder som sjuksköterskan gör för att undvika komplikationer. Artikelsökningen har skett i databaserna: Elin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO-host och Elsevier. De sökord som använts i olika kombinationer var: peripheral, intravenous, catheter/line/cannula, handhygiene, nurse, infections, phlebitis, routine och technique. Artiklarna skulle vara vetenskapligt skrivna på engelska och fick inte vara publicerade före år 1996. Sammanlagt inkluderades 20 artiklar i litteraturstudien varav 16 kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 där båda designerna fanns representerade. Resultatet av litteraturstudien visade att de flesta sjuksköterskor inte tar hänsyn till hygieniska aspekter vid inläggning av en perifer venkateter (PVK) och det vanligaste stället för venpunktion var handryggen. Symtomen på komplikationer av en PVK var smärta, rodnad, ömhet, värmeökning, svullnad och hårda, stela vener. Flera sjuksköterskor bad patienterna att informera dem om de upptäckte rodnad, smärta eller svullnad kring PVK:erna, sjuksköterskorna drog dagligen handen över PVK:ernas bandage och frågade patienterna hur det kändes. De flesta sjuksköterskor spolade PVK:erna dagligen med natriumkloridlösning som en preventiv åtgärd. Den vanligaste komplikationen var tromboflebit. För att förebygga tromboflebit rekommenderas den minsta möjliga storleken på en PVK. Det förekommer olika riktlinjer världen över om hur lång tid en PVK bör vara placerad i en ven. Studierna visade olika resultat från 24 timmar upp till 92 timmar och däröver.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenhet av delaktighet i vården av sitt nyfödda barn på neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att främja föräldrars delaktighet. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie där 29 artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat på positiva erfarenheter för föräldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvårdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen när mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att föräldrarna inte fick tillåtelse av personalen att vara med i omvårdnaden av sitt barn. Sjuksköterskan hade stort inflytande på föräldrarnas delaktighet i vården av sitt barn och det var viktigt att låta föräldrarna vara med i den praktiska omvårdnaden för att lättare hitta sin föräldraroll och skapa känslan av att det var deras barn.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsarbetet med palliativa patienter samt sjuksköterskans upplevelser att stödja dess närstående. Litteraturen söktes på databasen Elin@Dalarna. Valet av vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av titel och abstrakt för att se om innehållet var relevant för studien. Till resultatet användes totalt 17 vetenskapliga artiklar som var skrivna på engelska. Artiklarna granskades med hjälp av granskningsmallar som bedömde artiklarnas tillförlitlighet med hjälp av ett poängsystem. I resultatet kom uppsatsförfattarna fram till att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser av omvårdnaden av palliativa patienter och stödjandet av närstående. Det som sjuksköterskor upplevde som positivt i omvårdnaden var att de hade ett tillfredställande och betydelsefullt arbete. Sjuksköterskorna upplevde att det underlättade om de hade ett bra samarbete inom teamen. Negativa upplevelser var att det samtidigt kunde vara stressigt och känslomässigt svårt. I flera artiklar framkom att sjuksköterskan upplevde att stöd och information var viktiga uppgifter.