Bakgrund: Överviktiga barn lider större risk att bli överviktiga och feta i vuxen ålder. Med övervikt och fetma finns det större risk att drabbas av bland annat diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Övervikten och fetman påverkar barnets livskvalité ur flera aspekter. Metod: Litteraturbaserad studie med grund i nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med fokus på resultat. Resultat: Tre kategorier utgör resultatet; Föräldrarnas medvetenhet och kunskap beskriver hur flera föräldrar först inser viktproblematiken då barnet utsätts för mobbning eller när de växer ur kläderna för fort. Behandlingar som hela familjen fått genomgå med egna uppsatta mål har visat positiva resultat för hela familjen, vilket beskrivs under beteendeförändring hos familjen. Motivera och stödja familjen beskriver sjuksköterskans roll är att motivera, stödja, upplysa och ge den kunskap föräldrarna och barnet behöver för att nå sina mål med viktreducering. Diskussion: Sjuksköterskan upplever att fetma och övervikt är ett känsligt ämne att ta upp med föräldrarna och barnen. I behandling av fetma hos barn, skall sjuksköterskan vara medveten om vilken kunskap och medvetenhetsgrad föräldrarna har, innan behandlingen börja med familjen. En beteendeförändring är ett måste för familjen för att en viktreduktion skall ske hos barnet.

I vårdandet av patienter som anses utgöra en fara för sig själv genom suicidrisk eller självskadebeteende har olika former av övervakning och observation sedan länge varit ett standardiserat förfarande. Den kritik som riktats mot omvårdnad av suicidnära patienter handlar om att de förfaranden med observation och övervakning som tillämpas upplevs som kränkande och ovärdiga då inget eller ytterst lite av vårdandet fokuserar på orsakerna till att patienten vill skada sig själv eller dö. Studiens syfte var att beskriva vårdande av suicidnära patienter och synliggöra hur sjuksköterskor ansar, leker och lär när de vårdar suicidnära patienter. Som design valdes en litteraturstudie med induktiv ansats samt analys enligt Evans (2002) som modifierades med vårdteoretisk tolkning utifrån Eriksson (1987). Resultatet visar att vårdandet innefattar sjuksköterskans förstående hållning, att skapa en säker och trygg vårdmiljö samt att tillvarata patientens egna resurser. De vårdteoretiska begreppen Ansa, Leka och Lära kan ge sjuksköterskor och övrig vårdpersonal en struktur för tänkandet och ett fundament att grunda vårdandet på. Det kan också bidra till ökad förståelse för hur sjuksköterskans attityder och förhållningssätt påverkar vårdrelationen med patienten. Vidare forskning om hur vårdteorier kan hjälpa sjuksköterskor i vårdandet efterfrågas samt över den suicidnära patientens perspektiv av vårdandet.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhälsovårdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar på högstadiet. Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhälsovården i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det är pedagogernas ansvar att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istället har ett omfattande hälsosamtal med ungdomar i årskurs åtta där fokus ligger på psykisk ohälsa, känslor och kroppsuppfattning. För att nå fram till ungdomarna i fråga ansåg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars självkänsla sätts i fokus samtidigt som god undervisning inom ämnet bidrar till ett stärkande av ungdomars relationer. Samtliga sjuksköterskor påvisade tidsbrist inom yrket och att sex- och samlevnadsfrågor bortprioriteras. Samtidigt upplevde majoriteten brist på kunskap inom ämnet och att en kontinuerlig kunskapsutveckling är ett behov. Slutsatsen var att sjuksköterskorna som deltog i studien ansåg att de inte deltog i sex- och samlevnadsundervisning i den utsträckning som de önskar. Detta på grund av tidsbrist och stort antal elever per sjuksköterska.

The aim is to describe the factors that influence nurses' assessment and measurement of pain in patients. Literature study based on 13 reviewed articles, searched in the Cinahl. Qualitative and quantitative articles were analyzed. Six themes were identified that can be seen as the factors that influence nurses' assessment and measurement. The themes were   pain education, nurses´ experience in the profession, nurses´ level of knowledge about pain relief, documentation about pain, nurse´s perspective on the patient, and pain measurement. The Results of the study are discussed and linked to Katie Erikson's theory of suffering. Pain education is a factor which may be effective to improve the assessment of pain in the patient.

Bakgrunden visade att det finns ett stort mörkertal inom anmälningar av våldtäkter i Sverige, att det sker ungefär lika många våldtäkter per år som antalet hjärtinfarkter. Sjuksköterskor möter våldtagna kvinnor överallt i vården och sjuksköterskor ska vara professionella i sitt bemötande av våldtagna kvinnor. Den omvårdnadsteoretiska grunden var hämtad från Joyce Travelbee. Syftet var att belysa sjuksköterskan roll och omhändertagandet i samband med vård av våldtagna kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Använda databaser var PubMed, Cinahl och PsycINFO. Kvalitetsgranskningen genomfördes utifrån en modifierad version av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsmodell. Resultatet redovisas i tre kategorier, betydelsen av information i sjuksköterskans roll vid omhändertagandet av våldtagna kvinnor, sjuksköterskans bemötande av våldtagna kvinnor, forensisk undersökning av våldtagna kvinnor, sjuksköterskans roll med respektive subkategorier. Resultatatet presenterade att sjuksköterskan har en stor roll i den våldtagna kvinnans fortsatta rättsprocess och välbefinnande. Slutsatsen var att våldtagna kvinnor upplevde sjuksköterskans fysiska och psykiska närvaro samt information från sjuksköterskan som mycket betydelsefull.

Döden är något som för alla människor är oundviklig, men samtidigt ett tabu och ett stigma i dagens samhälle. Vid en diagnos av en dödlig sjukdom där allt hopp om bot är borta genomgår patienten olika känslostadier på vägen mot eventuell acceptans av döden. Att kunna nå en viss acceptans av döden som naturlig är för individen ofta svårt och vägen dit är ofta fylld av rädsla. Den mentala processen är krävande både för patienten och de som står patienten nära. Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna patienters rädslor inför döendet och behov av kommunikation i samband med livets slutskede. Studien är i form av en litteraturstudie och sammanlagt 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet visar ofta på stora svårigheter med att kunna prata om sina rädslor med närstående, därför är det nödvändigt för vårdpersonal att kunna vara ett stöd för patienten. Det behöver inte alltid bestå i en verbal dialog mellan patient och vårdgivare, utan även att vara tillgänglig och lyssna skattas högt av patienten. Om en patient i livets slutskede kan ventilera sina rädslor inför döden är det ofta till stor hjälp och leder till ett minskat lidande. Patienterna upplever även en stark rädsla inför det okända som döden innebär. Det leder till ett ökat lidande hos den döende människan, men även rädslan över att förlora sin värdighet, uppleva smärta, att förlora kontrollen över sin kropp eller att lämna sina närstående kan vara stor. / Death is something that for all people is unavoidable, but at the same time a taboo and a stigma in todays’ society. When a patient gets a diagnosis of a deadly decease where all hope of recovery is gone, different stages of emotion on the way to eventual acceptance of death can be seen. To be able to reach a certain level of acceptance of death as a natural part of life is for the individual often hard and the way to acceptance is often filled with fear. This mental process is demanding both for the patient and the ones that are in the close social environment. The aim of the study was to shed light over adult patients’ fears regarding death and the need for communication in the end of life. The study is a literary review and all together 12 scientific articles have been analyzed. The result shows often great difficulties for the patient to be able to talk about the fears regarding death with the relatives, which makes it important for the nursing staff to be able to be a support for the patient. It doesn’t always have to be in a verbal dialogue between patient and caregiver, but also to make oneself available and to listen is much appreciated by the patient. It can often be of great help and lead to an eased suffering if a patient in the end of life is able to ventilate the fear of death. The fear of the unknown that is a part of death is often strong and leads to a increased suffering for a dying person, but even the fear of losing dignity, experiencing pain, losing control over the body or leaving the relatives behind can be immense.

Ångest är ett tillstånd som drabbar en stor del av Sveriges befolkning. Den ökande psykiska ohälsan visar sig i antalet sjukskrivningar och besök inom vårdkedjan även genom den ständigt ökande förskrivningen och användningen av lugnande och antidepressiva läkemedel. Detta sker samtidigt som befolkningen för övrigt blir friskare och friskare. Genom att i tid uppmärksamma och hantera dessa problem skulle mycket lidande undvikas. Inom området saknas kunskap och forskning om hur patienter som lider av ångest bör behandlas och bemötas på bästa sätt. Okunskap kan leda till osäkerhet och nonchalans hos sjuksköterskan i mötet med dessa patienter. Syftet med studien var att belysa faktorer som skulle kunna påverka mötet med ångestfyllda patienter. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie där resultatet baserades på analys av 11 granskade och bearbetade vetenskapliga artiklar. Resultatet i studien visar att kunskap är en viktig faktor för att underlätta sjuksköterskans möte med ångestfyllda patienter. Kunskap om ångest och dess olika uttryck samt patientens egna copingstrategier, kan göra stor skillnad i hur sjuksköterskor stödjer och bemöter varje enskild individ på bästa sätt. Det främsta målet är att hantera ångestfyllda patienter på ett individuellt sätt och inte bagatellisera deras helt normala reaktioner i en hotfull situation.

Bakgrund: Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet. Syfte: Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet. Metod: Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade. Tre kategorier med tio subkategorier bildades utifrån intervjuerna. Kategorierna beskriver hur sjuksköterskan upplever att vårda i hemmet: Sjuksköterskans arbete i hemmet, Att vara professionell och Teamarbete. Diskussion: Utifrån studiens resultat beskrivs vårdkontext och sjuksköterskans bemötande som viktiga faktorer i mötet med patienten därför att det inbjuder till delaktighet och stödjer patientens självbestämmande. Det resulterar i att det rumsliga tillskrivs stor betydelse där sjuksköterskan upplever en dubbel roll som professionell yrkesutövare och som gäst i patientens hem vilket resulterar i att sjuksköterskan upplever både känsla av frihet och känsla av otillräcklighet. / Background: Many countries are facing a changing demographic where the number of elderly people will increase. Parallel to this development there will be a rising demand for home-based care where more elderly people want to be cared for in their own home. Home-based care is often described as the best kind of caring for many elderly people. Earlier research has shown that nurses have both negative and positive experiences when it comes to home-based care. Aim: The aim of this study is to describe the nurses’ experiences of home-based care. Methods:  Interviews were performed with eight registered nurses who had experience of caring for people at their homes. The interviews were analyzed with qualitative content analysis inspered by Greneheim and Lundman (2004). Results: The result showed that the nurses who participated in the study stated that they strive to do their utmost for the patients although they sometimes can be prevented from doing that. Tre categories with ten sub-categories were generated from the interviews. The categories describe nurses’ experiences of caring for patients of their homes: Nursing at home, To be professional and Teamwork. Discussions: Based on the study the nursing context and the nurses’ approach are described as important factors in the meeting with the patient. Nursing context and the nurses’ approach are important because they invite to participation and support the patients’ autonomy. This results in that the space is given great importance where the nurse experiences a double role: As a professional and as a guest in the patients’ own home. This results in that the nurse experiences the feeling of freedom and the feeling of inadequacy.

Överkonsumtion av alkohol är ett växande problem i samhället och i Sverige har nästan var tionde person ett riskbruk av alkohol. Mer än 60 sjukdomstillstånd kan kopplas till bruk av alkohol. I sjuksköterskans kompetensområde ingår det att ha förmåga att identifiera hälsorisker och aktivt förebygga dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Metoden som användes var en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2008) niostegs metod. Elektroniska sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO vilket resulterade i tio artiklar som kom att utgöra studiens resultat. Artiklarnas resultatdelar har bearbetats av författarna och sammanställts under ett tema med fyra kategorier, varav en har tre underkategorier. Sjusköterskorna upplevde att de hade brist på utbildning och kunskap inom alkoholområdet. Tidsbrist och otillräckligt stöd från ledningen påverkade sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Det rådde även oklarhet angående vilket ansvar sjuksköterskan hade för identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Sjuksköterskorna hade blandade känslor inför att diskutera alkohol med patienterna då de ansåg att det var ett känsligt ämne.

HIV är ett virus som leder till försvagat immunförsvar hos smittade personer. De smittade behöver gå på kontinuerliga kontroller och medicinjusteringar vilket innebär att en tät kontakt med hälso- och sjukvården skapas. Sjukdomen är förknippad med stigmatisering och frågeställningen som denna studie utgick ifrån var om sjuksköterskors bemötande mot personer med HIV/AIDS påverkas av stigmatiseringen. Syftet blev således att beskriva om stigmatiseringen av HIV/AIDS-smittade personer påverkar bemötandet från sjuksköterskor gentemot personer med HIV/AIDS i kontakten med vården, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. I resultatet kunde två huvudkategorier urskiljas; positiva upplevelser av bemötandet respektive negativa upplevelser av bemötandet. Den sistnämnanda kategorin var den som dominerade och fynd som utmärkte sig var att sjuksköterskor använde sig av baktaleri, nekade patienter vård, fick patienterna att känna skam och skuld samt att de gjorde skillnad på om patienterna var smittade via blodtransfusioner eller via homosexuellt umgänge. Slutsatsen blev att stigmatiseringen påverkar sjuksköterskors bemötande, dock inte enbart negativt. Vi tror att vår studie kan vägleda sjuksköterskor till ett bättre bemötande och även vara användbar för andra yrkesgrupper som kommer i kontakt med HIV/AIDS-smittade personer.