Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor och män upplevde naturlig familjeplanering (NFP) samt vilken kunskap sjuksköterskan hade om NFP och när hon kunde använda sig av den i sin profession. Artiklar valdes ut från databaserna Elin, Pub Med och Blackwell synergy. De sökord som användes var NFP, Catholic, Satisfaction, Awareness, Odeblad, Billing, Billings, Nurse, Pregnancy, Birthcontrol, Family, Mucus, Family planning, Natural family planning och Ovulation. Sammanlagt valdes 18 artiklar ut varav 14 användes i resultatet. Två artiklar till resultatet söktes manuellt och beställdes. Artiklarna kom från Nigeria, USA, Ungern, Peru, Filippinerna, Sri Lanka, Brasilien, Nya Zeeland, Tyskland, Canada och Iran. Några artiklar från Sverige eller de nordiska länderna hittades inte under sökningen. Resultatet visade att många var nöjda med NFP som metod. Det som var bland det mest positiva var att metoden inte gav några bieffekter och att kvinnorna lärde känna sin kropp. Det negativt med metoden var att användarna tyckte att det var svårt att avhålla sig från samlag under den fertila perioden samt att det fanns brister i metodens säkerhet. Många av dem som använde sig av metoden var katoliker. Många sjusköterskor var dåligt pålästa om metoden och skulle inte rekommendera den. Sjuksköterskan skulle kunna använda sig av metoden då kvinnan ville bli gravid, i fattiga länder och där religion sätter stopp för traditionella preventivmedel.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienterna upplevde omvårdnaden i den palliativa vården samt hur sjuksköterskan upplevde omvårdnaden av patienter i palliativ vård. Vetenskapliga artiklar som använts har sökts via databaserna ELIN, PubMed, EBSCO och Wiley InterScience. Inklusionskriterierna för artiklarna var att de inte var äldre än tio år, skrivna på engelska och svenska. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i 16 kvalitativa studier som var publicerade mellan 2000 och 2006. Artiklarnas resultat visade att både sjuksköterskor och patienter upplevde information och kommunikation som en viktig aspekt i den palliativa omvårdnaden. Patienterna uppgav att sjuksköterskans betydelse i omvårdnaden bestod i att ha tid att lyssna, vara tillgänglig och flexibel. Det var också av stor vikt att patienterna kunde känna tillit och förtroende till vårdpersonalen. Sjuksköterskan uppgav att kollegorna spelade en stor roll för palliativ omvårdnad. Att ha kollegor att diskutera med och relationen dem emellan var viktigt för att kunna ge en professionell och god omvårdnad. Sjuksköterskorna uppgav också att om de var harmoniska i sig själva blev omvårdnaden bättre.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barnets emotionella omvårdnadsbehov i den förberedande fasen inför operation. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans metoder vid förberedelse av barnet för att skapa trygghet.Artikelsökningarna genomfördes på databaserna Elin@dalarna och Cinahl med sökorden operation, preoperative, children, preparation, information, nursing, care och nurse. Sökorden fanns i artiklarnas abstract. Artiklarna var vetenskapliga, skrivna på engelska och publicerade år 1997 till 2007. Endast primärartiklar söktes och deras relevans bedömdes efter titel och abstract. I resultatet återfanns 20 artiklar som kunde besvara syftet och frågeställningarna i studien. Studien visade att i den förberedande omvårdnaden behövde barnet känna trygghet och tillit till sjuksköterskan. Barnet förväntade sig ärlighet och behövde förklaringar. Sjuksköterskan skulle bygga förtroende hos barnet. Det fanns många olika metoder för sjuksköterskan att förbereda barn inför operation. Dessa kunde vara att barnet fick komma på studiebesök för att se avdelningen och träffa sjuksköterskor, anestesi personal och läkare. Barnet fick information via broschyrer, böcker eller videofilmer angående preoperativa förberedelser. Operationer på vuxenavdelningar krävde att de förberedande metoder som fanns tillgängliga kombinerades för att ett bra resultat skulle uppnås. Förberedelserna och informationen anpassades till barnet. Sjuksköterskan kunde med fördel involvera föräldrarna i omvårdnaden av barnet. Föräldrarna kunde ge information om barnet och minska barnets oro.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används. Resultatet visar även att sjuk¬sköterskans funktion är att behandla varje patient som en unik individ. Sjuksköterskan kan med hjälp av bekräftelse skapa en förtroendefull relation till patienten. Socialt stöd behövs för att patienten ska kunna fatta beslut och göra val angående sin diabetes. Kontinuitet är en annan viktig faktor för att patienten ska känna sig trygg och säker i sjukdomsprocessen. Patienterna utformar även olika mål med hjälp av diabetesutbildningen. För att detta ska vara tillfredställande behöver sjuksköterskan ha en öppen dialog med patienten som bygger på respekt och närvaro. Engagemang och flexibilitet är också viktigt i bemötandet för att egenvården ska kunna bedrivas hos patienterna med diabetes.

Syftet med studien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan utföra för att minska smärta, samt att undersöka vad föräldrarna kan bidra med för att underlätta smärtan hos sitt barn.Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie, där 15 artiklar granskades. Det finns många olika omvårdnadsåtgärder för att lindra smärtan hos ett barn, detta kan göras med hjälp av avledning, förberedande information, sensorisk fokusering, kyla, visualisering, andningsteknik, avslappning och emotionellt stöd. Sjuksköterskan kan även hjälpa genom att stötta föräldrarna. Föräldrarna kan hjälpa sina barn genom emotionellt stöd, massage, avledning och lägesändringar. Enligt uppsatsförfattarna finns det enkla sätt för sjuksköterskan att underlätta barns smärta, som inte kräver barnspecialistutbildning från sjuksköterskan. Sjuksköterskan kan t.ex. tala med barnet om något positivt i barnets liv och genom detta avleda barnet från smärtan. Uppsatsförfattarna tror att genom att stödja föräldrarna ges de modet att utföra åtgärder som kan lindra smärtan hos barnen.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att det ingick i deras yrkesroll att vårda patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Det fanns en ovilja hos sjuksköterskor att vårda denna patientgrupp och sjuksköterskorna ansåg att patienterna enbart skulle vårdas av specialister. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att flera sjuksköterskor hade fördomsfulla attityder och bristande respekt gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskorna kände även rädsla och hade viss ovilja att vårda patienterna. Vissa sjuksköterskor hade positiva attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem och ville vårda dem. Sjuksköterskor som arbetade på missbruksavdelningar hade mer empatiska attityder gentemot patienterna. Utbildning inom alkohol och narkotika kunde förbättra sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa bemötandets innebörd utifrån både patient och sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där materialet inhämtades genom sökning av vetenskapliga artiklar i sökmotorn ELIN och i databaserna CINAHL, EBSCO och Elsevier. Artiklar som ansågs besvara studiens syfte och frågeställningar kvalitetsgranskades enligt modifierade granskningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och resultatet baserades på 11 stycken kvalitativa studiers samt en studie med mixed method. Resultatet: I analysen av artiklarna framkom olika faktorer som samtliga innefattade bemötandes innebörd. Dessa faktorer presenterades som fyra huvudteman: Vikten av att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient, Vårdrelation ur ett patientperspektiv, Vårdrelation ur ett sjuksköterskeperspektiv och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Resultatet visade att det var av stor vikt att det uppstod ett möte emellan sjuksköterska och patient för att därigenom kunna utveckla en god vårdrelation. I denna process var kommunikation den viktigaste aspekten. Att sjuksköterskan var ärlig, engagerad och bemötte patienten som en unik person utifrån ett helhetsperspektiv var de mest betydelsefulla komponenterna beträffande bemötandets innehåll. Patienten upplevde då ett förtroende för sjuksköterskan som därmed kunde stödja patienten i att hantera och finna mening och hopp i sjukdomssituationen.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. Metod: studien är en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkätstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkäten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat många år inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid. Tillsammans hade sjuksköterskorna ett mycket brett kunnande inom omvårdnadsområdet, men kunskaper och erfarenheter togs inte tillvara till fullo. Det fanns ändå en önskan om fortsatt kompetensutveckling. Sjuksköterskans ansvar var mycket stort. Arbetsbördan var stor och ensamarbete förekom. Samarbetet med teamet kring patienten var gott och vården av de gamla upplevdes god. Stöd fann sjuksköterskan hos ledningen och hos kollegorna. Det patientnära arbetet hade fått ge vika för mer konsultativt arbete och dokumentation. Konklusion: Sjuksköterskans kompetens och erfarenhet borde tas tillvara på ett bättre sätt. Den patientnära omvårdnaden har fått ge vika för dokumentation och vårdande på distans. Sjuksköterskan behöver komma närmare patienten som hon har det medicinska ansvaret över och finns där för.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Artiklarnas kvalitet värderades med hjälp av granskningsmallar. Resultatet visade att dåligt bemötande och kommunikation förekom från sjuksköterskor till patienter med demenssjukdom. Sjuksköterskor tilltalade patienter med demenssjukdom på ett infantilt språk och andra ignorerade dem. Metoder och råd kring hur sjuksköterskor kan bemöta och kommunicera med patienter med demenssjukdom fanns. Bland annat framkom att när sjuksköterskor använde sig utav personcentrerad vård ökade både positiv verbal och icke-verbal kommunikation hos patienterna med demenssjukdom. Kommunikationen ökade även när sjuksköterskorna använde sig utav metoden Snozelen, lika så genom att använda sig utav en 12- sidig minnesbok som stöd vid samtal. Stöd och hjälp från sjuksköterskan, främjar kommunikationen för patienter med demenssjukdom.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa betydelsen av humor som kommunikationsmedel mellan patient och sjuksköterska i omvårdnad, samt inom personalgrupp. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, där relevanta artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Även sökmotorn Elin@Dalarna samt tidskriften Vård i Norden användes. Femton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och analyserades. Resultat: Resultatet av analysen visade två övergripande teman som handlade om humor som en copingstrategi och humor som relationsskapande. Analysen visade även att humor som kommunikationsmedel är viktigt i relationen mellan patient och sjuksköterska, där humor bygger en grund till en djupare relation. Humor hjälper patienten att hantera sjukdomstillstånd och är ett steg till tillfrisknande. Patienten kan lättare uttrycka och hantera känslor. Patienten upplever med hjälp av humor en ökad livstillfredsställelse och en effektivare stresshantering. Sjuksköterskan kan lättare hantera känslor och ta en paus från jobbiga situationer med hjälp av humor. Humor ger energi och stärker personalgruppen. Personalgruppen känner en samhörighet och kan lättare hantera situationer tillsammans genom att använda humor.