Introduktion/Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Dödsfall kopplat till suicid drabbar ca 800000 personer i världen varje år och är den vanligaste dödsorsaken bland åldrarna 15-29 år Sjuksköterskor representerar en stor personalgrupp och påträffar suicidala patienter som av olika orsaker sökt somatisk vård. Patienter som omkommer i suicid har månaderna innan sökt för annan vård än psykisk ohälsa. Sjuksköterskors bemötande, erfarenhet, kunskap, förmåga att igenkänna suicidalt beteende och riskfaktorer är relevant för identifiering av suicidrisk. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors bemötande av suicidala patienter inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks (2017) nio steg med induktivt tillvägagångssätt. Databassökningen verkställdes i 2 olika databaser, Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskningen med Polit & Becks (2017) granskningsmallar återstod 9 kvantitativa, 6 kvalitativa, totalt 15 artiklar som bildade resultatet. Resultat: Det framkom tre teman: suicidrelaterad kunskap, utbildning och erfarenhet, samhällets normer, upplevelser och känslor i mötet. Slutsats: Sjuksköterskors bemötande, värderingar, religiös åskådning och stigma påverkar bedömning och bemötandet med suicidala patienter och därmed patientsäkerheten. Erfarenhet, ålder och utbildning genererar bättre bemötande med suicidala patienter. Det finns behov av ökad kunskap, utbildning, reflektion, träning i att bedöma och bemöta patienter med suicidrisk samt generella bedömningsunderlag.

No description available.

Bakgrund: Abort innebär borttagandet av en graviditet. Avlägsnandet av en graviditet kan ske både medicinskt och kirurgiskt, beroende på den individuella kvinnans tillstånd. Vårdandet av kvinnor som har genomgått en abort kan vara fysiskt och emotionellt krävande för både patienten och sjuksköterskan. Studien relaterar till de bärande begreppen person och vårdrelation. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som har genomgått abort. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som följde Polit och Becks niostegmodell. Nio originalartiklar inkluderades och analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades: Givandet av emotionell vård, Hantering av egna känslor under vårdgivning och Vikten av att ta vara på sjuksköterskors tidigare kunskap och erfarenheter. Slutsats: Abortvården innefattar en komplex patientgrupp. Sjuksköterskor upplever att abortvården ställer stora krav på personalen både fysiskt och emotionellt då varje patient är unik och är i behov av olika former av stöd. Sjuksköterskor upplever ett behov av att balansera abortvården med annan typ av obstetrisk/gynekologisk vård för att inte känna av en allt för hög belastning, samtidigt som de framställer vikten av att få stöd av varandra för att kunna ge den bästa vården, utan att överbelasta sig själva. Nyckelord: Abort, Sjuksköterska, Upplevelse / Background: Abortion, the termination of pregnancy, can be performed through medical or surgical methods depending on the woman's circumstances. Providing care for women who have undergone an abortion can be physically and emotionally challenging for both patients and nurses. This study explores the fundamental concepts of the terms person and the healthcare relationship. Aim: To describe the nurses experiences when caring for women who have undergone an abortion. Method: A literature study with a qualitative approach that followed the Nine-Step model by Polit & Beck. Nine original articles were included and analyzed using Graneheim and Lundmans content analysis. Results: Three themes were identified: Providing emotional care, managing ones’ own emotions during caregiving, and the importance of using nurses’ previous knowledge and experiences. Conclusions: Caring for patients seeking abortion is a complex task. Nurses feel that abortion care places significant physical and emotional demands on them, given the unique needs of each patient. Nurses recognize the importance of striking a balance between abortion care and other gynecological/obstetric services to prevent overwhelming themselves. Additionally, they highlight the significance of mutual support among colleagues to deliver optimal care while avoiding burnout. Keywords: Abortion, Experience, Nurses

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd med hög mortalitet. Upptäckten av tillståndet kompliceras av att kroppens reaktion mot den bakomliggande infektionen börjar innan kliniska symtom uppkommer vilket försvårar identifiering. Tidig upptäckt och omedelbara åtgärder är avgörande för framgångsrik handläggning av patienter med sepsis. Sjuksköterskan har en central roll i identifiering av sepsis vilket är en komplex och utmanande uppgift. Uppsatsens teoretiska referensram för att undersöka sjuksköterskans handläggning av patienter med sepsis var personcentrerad vård.  Syftet: Att kartlägga faktorer som var av betydelse för handläggningen av patienter med sepsis på akutmottagning.Metod: Litteraturöversikten som inkluderade 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, analyserades enligt Fribergs fyra steg.  Resultat: Tre kategorier identifierades: bedömning, diagnostisering och behandling. Resultatet visade att sjuksköterskans handläggande av sepsis är komplext och påverkades av identifieringstid, teamarbete, provtagning av laktat samt tid till administration av antibiotika. Förutom detta framkom det även att sepsisutbildning och bedömningsinstrument behövdes för att öka sjuksköterskornas kunskap om sepsis.  Slutsats: Litteraturöversikten lyfte fram faktorer av betydelse för handläggande av patienter med sepsis såsom vikten av tidiga insatser och att sjuksköterskor behöver mer kunskap om handläggandet vid sepsis och på det sättet stärka sitt kliniska handläggande. Därtill krävs bedömningsinstrument och tydliga protokoll. Förslag på vidare forskning är att studera hur en kombination av dessa faktorer kan påverka mortaliteten vid sepsis.  Nyckelord: Hantering, Kompetens, Sepsis, Sjuksköterska / Title: Important factors in the management of sepsis in the emergency department Background: Sepsis is a life-threatening condition with a high mortality rate. Discovery of the condition is complicated and is aggravated by the fact that the body ́s reaction to the infection begins before clinical symptoms appear which makes identification more difficult. Early identification and the initiation of rapid measurements are critical to successful management of patients with sepsis. The nurse’s role in identifying signs of sepsis is a complex and challenging task. In this thesis, the chosen theoretical frame of reference, to investigate nurses’ management of sepsis was person-centered care.  Aim: To chart factors that was of importance for management of patients with sepsis in the emergency department.Method: The literature review which included 12 scientific articles with quantitative approach, were were analysed according to Friberg’s method of four-step analysis. Results: Three categories were identified, assessment, diagnostics and treatment. The results show that the nurses’ management of sepsis is complex and influenced by time to identification, teamwork, measuring of lactate and time span before the initiation of antibiotics. Additionally, the study showed that education on sepsis and well- established assessment instruments are needed to increase nurses’ knowledge of sepsis.  Conclusion: The literature review highlights factors of importance for the management of patients with sepsis such as the need of further education and an in- depth knowledge for nurses about sepsis and how to properly handle patients at an early stage. Increased competence, improved assessment instruments as well as clear protocols are needed. Suggestions for further research are to study how the identified factors can affect mortality.  Key words: Competence, Management, Nurse, Sepsis

Bakgrund: Befolkningen kommer att åldras och personer med demenssjukdom öka. Demenssjukdom leder till nedsättning i kognitiva förmågor vilket påverkar bland annat kommunikationen. Smärta kan bli underbehandlad eller obehandlad på grund av nedsättningen av kommunikation. Sjuksköterskan har en central roll i smärtbedömning och behöver på så vis veta hur bedömningen ska gå till när kommunikationen sviktar. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor bedömer smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudien utgick från Forsberg & Wengström (2016) och Roséns (2017) metod för att skriva en litteraturstudie. Resultatet utgörs av tio artiklar och dessa var strategiskt framsökta i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har genomgått relevans- och kvalitetsgranskning. Resultat: I resultatet bildades tre huvudteman och sju underteman. Huvudtemat Verktyg för bedömning med underteman: Smärtbedömningsverktyg och Observationsverktyg. Huvudtemat Observationer utan verktyg med underteman: ansiktet, kroppsspråket och beteendet. Huvudtemat Kompetens och förmågor med underteman: Erfarenheter och Kommunikation. Samtliga teman bildar förutsättningar för sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Adekvat bedömning av smärta leder till ökad livskvalitet hos personer med demenssjukdom. Sjuksköterskors smärtbedömning utgår från användning av smärtbedömningsverktyg, observationer och via kommunikation och erfarenhet.

Bakgrund: Internationellt avlider omkring 703 000 personer varje år till följd av suicid vilket gör suicid till ett globalt folkhälsoproblem. Alla områden inom hälso- och sjukvården har en viktig roll inom det suicidpreventiva arbetet. Flertal suicidala patienter upplever dock bristande kunskap hos sjuksköterskor i utförandet av suicidpreventivt arbete, vilket kan äventyra patientsäkerheten när fler patienten väljer att begå suicid. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av suicidpreventivt arbete för patienter med risk för suicid. Metod: Litteraturstudie med induktiv design, resultatet baseras på sju artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor hade uttalade svårigheter med suicidpreventivt arbete på grund av bristande kunskap, brist på tid vid utförandet samt oklara riktlinjer på organisatorisk nivå. När sjuksköterskorna uppvisade ett stigmatiserat synsätt samt tog till personliga känslor och uppfattningar påverkades det suicidpreventiva arbetet negativt. Däremot framkom en avvikande bild där förbättring kring utförandet av suicidpreventivt arbete när sjuksköterskor fick tid och utbildning för att hantera suicidala patienter. Slutsats: Det finns brister inom det suicidpreventiva arbetet som påverkar sjuksköterskors erfarenhet vilket bidrar till negativa konsekvenser i utförandet. Resultatet visar samtidigt att när sjuksköterskor får mer tid och kunskap förbättras utförandet och påverkar det suicidpreventiva arbetet positivt.

Bakgrund: Dödshjälp är olagligt i Sverige men trots det ett aktuellt ämne. Sjuksköterskor har en central roll och får främst bemöta förfrågningar om dödshjälp, vilket kan framkalla osäkerhet. Mer kunskap behövs för att stärka sjuksköterskornas professionella hanterande av dödshjälp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till dödshjälp utifrån deras upplevelser. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserat på tio vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades utifrån Lundman & Hällgren Graneheims innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och åtta underkategorier. (1) Faktorer som stärker sjuksköterskans vårdande (Upplevelsen av att ge ett värdigt avslut, Upplevelsen av att värna om patientens autonomi), (2) Faktorer som stärker sjuksköterskans professionella roll (Upplevelsen av att få uppskattning, Ny kunskap som stärker yrkesrollen), (3) Faktorer som har en negativ inverkan på sjuksköterskan vid dödshjälp (Att död anseshjälp som en onaturlig handling, Påtagliga känslor vid medverkan ) samt (4) Faktorer som komplicerar sjuksköterskans ställningstagande (Känna sig tvungen att göra gott, Motstridigt egna värderingar). Slutsats: Dödshjälp är komplext och etiska svårigheter kan uppkomma i vårdandet. Genom att ha en holistisk syn med livsvärlden som grund och fokus på förståelsen för individens känslor, tankar och upplevelser, kan ny medvetenhet och kunskap växa fram hos sjuksköterskan, vilket skulle kunna lindra det lidande som dödshjälpen kan framkalla.

Syftet var att undersöka erfarenheter av omvårdnaden vid substansbrukssyndrom. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där sju artiklar granskades för att svara på studiens syfte. Resultat: I resultatet framgick det att stigmatiserande språk, fördomar och ett diskriminerande förhållningssätt mot patienter med substansbrukssyndrom var något både patienter, sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade erfarit. Patienter och sjuksköterskor delade uppfattning kring att det finns en bristande kunskap om substansbrukssyndrom. Något som var sammankopplat med bristande kunskap var kommunikation. Detta på grund av att den bristande kunskapen bland annat ledde till okunskap i terminologin vid kommunikation med patienter med substansbrukssyndrom. Patienter med substansbrukssyndrom upplevde att de fick vänta längre på vård och att de inte fick likvärdig vård som andra patienter. Sjuksköterskor upplevde att sjuksköterskor ofta fokuserade på patientens substansbruk snarare än att se människan bakom sjukdomen. Konklusion: Stora delar av resultatet belyser att stigmatisering och bristande kunskap orsakar en bristfällig omvårdnad av patienter med substansbrukssyndrom. Dessa komponenter kunde leda till att sjuksköterskor hade ett påträngande bemötande, minskat självförtroende i omvårdnaden av denna patientgrupp och att patienterna upplevde att sjuksköterskorna inte förstod deras situation. Vidare forskning och mer utbildning kan vara av vikt för att belysa samt åtgärda problemen som patienter och sjuksköterskor stöter på i omvårdnaden av denna patientgrupp.

Bakgrund: Övervikt är ett globalt ökande folkhälsoproblem som ligger till grund för flera allvarliga följdsjukdomar. Sjukdomen drabbar både individ och samhället genom ökade kostnader och ökad ohälsa. Sjuksköterskan har en central roll i att förebygga ohälsa med rekommendationer till omvårdnadsinterventioner. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsinterventioner för viktnedgång hos patienter med övervikt. Metod: Litteraturstudien har sammanställt sju kvantitativa artiklar enligt Rosén (2023). Databaserna CINAHL och PubMed användes vid litteratursökningen. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Forsberg och Wengström (2016) granskningsmall. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade två huvudkategorier vilka var; Sjuksköterskans information och undervisning samt stöd. Information och undervisning som gavs var baserade på evidensbaserade råd om kost och fysisk aktivitet. Sjuksköterskans stöd omfattade både motiverande intervention samt stöd för egenhantering. Slutsats: Litteraturstudien visade att sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i form av information och undervisning samt stöd kan hjälpa överviktiga patienter till viktnedgång. Stödet kunde ges både enskilt och i grupp för individer. Evidensbaserade råd om kost och fysisk aktivitet utgjorde ytterligare omvårdnadsinterventioner som kan användas till viktnedgång.

No description available.