Bakgrund Patientöverlämningar är en del av sjuksköterskans dagliga arbete. Bristande kommunikation vid patientöverlämningar är en bidragande orsak till vårdskador och att patientens säkerhet hotas. Sjuksköterskan har en central roll i arbetet kring patienten: i samordningen av vården samt kommunikationen kring och om patienten. Syfte Syftet var att belysa hinder och möjligheter för säker vård i samband med patientöverlämningar där sjuksköterskan deltar. Metod Vi utförde en litteraturöversikt för att besvara syftet. Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINNAHL. Artiklarna analyserades, teman identifierades och sammanställdes i tre huvudteman. Resultat Resultatets tre huvudteman är 1) De strategier som sjuksköterskan använder för säker vård vid patientöverlämningar, 2) De verktyg som sjuksköterskan använder för att värna om god patientsäkerhet vid patientöverlämningar, 3) Den kontext i vilken patientöverlämningen sker samt dess påverkan på patientsäkerheten. Slutsats Patientsäkerhet vid patientöverlämningar är ett komplext samspel mellan individuella strategier, standardiserad kommunikation, socialt samspel samt det kontext där överlämningen sker. Om sjuksköterskan är medveten om de hinder och möjligheter som finns vid patientöverlämningar, använder sig av verktyg samt strategier för att överbrygga hinder, skapas möjligheter för säker vård.

Bakgrund  Sedan första utbrottet av Humant immunbristvirus år 1981 har det skett en utveckling inom såväl kunskap kring diagnosen som behandlingsalternativ. Synen på diagnosen har utvecklats i samhället, dock existerar fortfarande inbitna fördomar som medför stigmatisering, diskriminering och isolering. Detta gör att personer med HIV-diagnos är en sårbar och utsatt patientgrupp, där sjuksköterskans kompetens och förmåga till att ge god omvårdnad är av betydelse.  Syfte Syftet med denna studie var att beskriva den upplevda sårbarheten hos patienter med HIVdiagnos och på vilket sätt sjuksköterskan bör tillhandahålla omvårdnad för denna patientgrupp.  Metod En litteraturöversikt gjordes baserad på 16 stycken originalartiklar hämtade från elektroniska databaser. Artiklarna berörde personer med HIV-diagnos och deras perspektiv, såväl som sjuksköterskors. De lästa artiklarnas innehåll analyserades där gemensamma teman identifierades, samt tolkades för att skapa en övergripande bild och ett resultat.  Resultat Flertalet artiklar visade på att kunskap kring HIV inte enbart minskade rädsla, oro och sårbarhet för personer med HIV-diagnos, utan även påverkade sjuksköterskan i sin yrkesroll. Det framgick att sjuksköterskans förmåga att visa engagemang, kunna ge rådgivning, stöd och information ansågs vara värdefullt av denna patientgrupp. Vidare lyftes att den rådande stigmatiseringen och diskrimineringen var relaterad till brist på kunskap och hade en direkt påverkan på den upplevda sårbarhetens omfattning.  Slutsats  Ett holistiskt- samt personcentrerat förhållningssätt från sjuksköterskan bidrog till att öka livskvaliteten och minska sårbarheten hos personer med HIV. Kunskap kring HIV, samt sjuksköterskans tidigare erfarenhet och tillräckligt med resurser var faktorer som ökade känslan av hanterbarhet och meningsfullhet hos denna patientgrupp.

Bakgrund Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom som drabbar omkring 250 personer per år i Sverige. ALS har länge ansetts vara en mycket plågsam sjukdom för den drabbade. Den ovissa framtiden kan skapa en känsla av meningslöshet, ångest och oro. Sjukdomen medför komplexa symtom och ett omfattande omvårdnadsbehov. På grund av den svåra sjukdomsbilden är det avgörande att sjuksköterskan har kunskap och förmåga att bidra till en trygg miljö genom hela sjukdomsförloppet. Det krävs många kompetenser hos sjuksköterskan vid omvårdnaden. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av palliativ omvårdnad för personer med Amyotrofisk lateralskleros. Metod En litteraturöversikt genomfördes och i resultatet inkluderades artiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsykINFO. Resultat I resultatet beskrivs sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnaden för personer med ALS. Vid analysen genererades tre huvudteman: att möta patienten i teamsamverkan, personcentrerat stöd i den palliativa processen och vårdrelationens betydelse. Slutsats Resultatet visade att sjuksköterskan utför en komplex omvårdnad som ska tillgodose patientens omvårdnadsbehov samt underhålla en god kontinuerlig kommunikation med patienten. Förmåga att inta ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden var grundläggande. Många personer med ALS kämpar med existentiella besvär och hopplöshet. Därav är det av stor vikt att sjuksköterskan är professionell och trygg i sitt bemötande med personer med ALS.

Bakgrund: Njuren är ett av kroppens viktigaste organ då det fungerar som ett reningsverk av slaggprodukter. Vid kronisk njursvikt förlorar njurarna sina funktioner och kan inte längre upprätthålla en normal balans i kroppen. Transplantation är en av behandlingarna som tillåter människor att till viss del återfå sin njurfunktion samt ger dem ökad livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur individer upplever förändringen i levnadssätt efter en njurtransplantation. Metod: Litteraturstudie där 10 artiklar ingår som både utgår från kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Upplevelsen efter transplantationen påverkas av kliniska faktorer, delade känslor, hälsan och möjlighet till arbete och utbildning. Vi kunde se geografiska skillnader bland mottagarna i studierna samt en delad oro för avstötning och påverkan av medicinska biverkningar. Konklusioner: Det finns många olika sätt för sjuksköterskan att hjälpa dessa patienter till ett bra liv och att bistå med hjälpmedel och omvårdnad för att hjälpa dem att hantera sin transplantation samt stötta vid medicinering. / Background: The kidney is one of the human body’s most important organ because it works as a natural cleaning filter and removes waste. When you get a chronic renal disease the kidney looses it´s ability to maintain the body’s normal balance. Transplantation is one of the treatments that allow people to regain their kidney function to some extent and to give them a higher quality of life. Aim: To describe how individuals experience changes in the way of living after kidney transplantation. Method: A literature rewiev where ten scientific articles are included which are both coming from qualitative or quantitative studies. Results: The experience after transplantation is influenced by clinical factors, parted emotions, health and possibility to work and education. We could see geographical differences among the recipients in the studies as well as shared concern for rejection and the outcome of medical side effects. Conclusion: There are many different ways for nurses to help these patients to a good life and to assist with means and nursing care to help them manage their transplantation and also support them with their medication.

Hypertoni är ett globalt hälsoproblem och förekommer hos cirka 1,8 miljoner människor i Sverige. Riskfaktorer som ålder och minskad fysisk aktivitet gör att äldre personer har en ökad benägenhet att utveckla hypertoni. Genom regelbunden fysisk aktivitet minskar antalet riskfaktorer och ger en ökad livskvalitet på flera sätt. Sjuksköterskans preventiva arbete handlar främst om att förebygga potentiella ohälsotillstånd genom evidensbaserade omvårdnadsåtgärder.

Denna litteraturöversikt konstaterar att sjuksköterskans roll i mötet har visat sig vara av stor vikt för patienter med depression. Vårdrelationen har visat sig vara betydelsefull för både patient och sjuksköterska. Sjuksköterskans kompetens och förhållningssätt avgör hur omvårdnaden upplevs av patienten. Sjuksköterskans förmåga att vara ett stöd och att aktivt kunna lyssna är exempel på insatser som kan fördjupa vårdrelationen. För att bidra till patientens tillfrisknande är öppen kommunikation och uppmuntran till delaktighet något som sjuksköterskan bör bejaka. Sammanfattningsvis behöver patienter med depression bli sedda utifrån ett helhetsperspektiv och respekterade för sin subjektiva upplevelse av hälsa och ohälsa.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk psykiatrisk sjukdom som definieras av ett förändrat stämningsläge. Individen går igenom maniska, depressiva och hypomana episoder beroende på om de har en bipolär sjukdom typ I eller typ II. Sjukdomen påverkar individernas liv och deras livsvärld, samt deras sätt att se på sig själva och deras omgivning. Allmänsjuksköterskans främsta uppgift vid vård av individer med en bipolär sjukdom är att ge stöd och rätt verktyg för att individen ska må så bra som möjligt i sin sjukdom.   Syfte: Att beskriva hur närstående påverkar en individ med diagnosen bipolär sjukdom.  Gör så här: En kvalitativ metod med en induktiv ansats. En litteraturöversikt där fem självbiografier har granskats. Resultat: Resultatet har fyra olika teman med olika subteman. De teman som framkom var; Negativ påverkan på sjukdomen, en hjälpande hand, trygghet i livet och får mig att orka fortsätta.  Slutsats: Sammanfattningsvis visar resultatet på vikten av att involvera närstående i vården om individen med den bipolära sjukdomen har en nära och bra relation till sina närstående. Närstående visade sig ha en större påverkan än vad vi tidigare trott både på ett negativt och positivt sätt. Därav är det viktigt att som sjuksköterska hjälpa till kring involvering av närstående.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykiatrisk sjukdom som karaktäriseras av kraftiga svängningar i humöret i form av växelvis mani, depression och/eller hypomani. Läkemedel utgör grunden i behandlingen, men det finns även ett flertal olika egenvårdsaktiviteter som kan hjälpa personerna att hantera sjukdomen. Egenvård kan definieras som de aktiviteter och strategier som en person själv genomför för att främja sin hälsa. Egenvård kan hjälpa personen att lära sig att känna igen tidiga varningssignaler för återfall och implementera lämpliga strategier för att förebygga nya sjukdomsepisoder. Den grundutbildade sjuksköterskan spelar en central roll i vården av personer med bipolär sjukdom genom att erbjuda stöd och tillhandahålla nödvändiga verktyg för att främja hälsa och lindra sjukdomslidande. Syfte: Att beskriva upplevelser av egenvård hos personer med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på fem självbiografier. Resultat: Upplevelser av egenvård hos personer med bipolär sjukdom visade sig i huvudkategorin Att skapa förutsättningar för en stabil tillvaro. Kategorierna Att påverka förmågan till egenvård och Att anpassa sitt liv till sjukdomen, med tillhörande underkategorier, beskriver vad detta kan handla om för den enskilda personen. Slutsats: Studiens resultat identifierar sjukdomsinsikt, acceptans och öppenhet som viktiga nycklar för förmågan att utföra effektiv egenvård. Det framgick att egenvårdsaktiviteter, så som att etablera rutiner, prioritera sömn och tillämpa goda vanor var centrala för personernas välbefinnande. Genom att förstå och adressera detta kan den grundutbildade sjuksköterskan bättre stödja dessa personer i deras väg mot en stabil och hälsosam tillvaro. / Background: Bipolar disorder is a psychiatric illness characterized by severe mood swings in the form of alternating mania, depression and/or hypomania. Medicines form the basis of treatment, but there are also a number of different self-care activities that can help people manage the disease. Self-care can be defined as the activities and strategies that a person carries out themselves to promote their health. Self-care can help the person learn to recognize early warning signs of relapse and implement appropriate strategies to prevent new episodes of illness. The registered nurse plays a central role in the care of people with bipolar disorder by offering support and providing the necessary tools to promote health and alleviate suffering. Aim: To describe experiences of self-care in people with bipolar disorder. Method: A qualitative literature study with an inductive approach, based on five autobiographies. Results: Experiences of self-care in people with bipolar disorder appeared in the main category Creating conditions for a stable existence. The categories Affecting the ability to self-care and Adapting one's life to the disease, with associated subcategories, describe what this can be about for the individual person. Conclusion: The study's results identify illness insight, acceptance and openness as important keys to the ability to perform effective self-care. It emerged that self-care activities, such as establishing routines, prioritizing sleep and applying good habits, were central to the persons' well-being. By understanding and addressing this, the registered nurse can better support these people on their way to a stable and healthy existence.

Bakgrund: Anorexia nervosa innebär att personen försöker kontrollera sin vikt vilket kan leda till livshotande undervikt som kräver vård. Flickor och unga vuxna kvinnor är de som främst drabbas av anorexia nervosa och skönhetsideal kan leda till bantning med risk att utveckla sjukdomen. Patienter med anorexia nervosa motsätter sig ofta vård och det krävs att sjuksköterskan har ett gott bemötande för att kunna utveckla en relation som kan leda till god omvårdnad och tillfrisknande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i bemötandet av unga och unga vuxna med diagnosen anorexia nervosa. Metod: Litteratursammanställning av kvalitativa artiklar. Analysmetod i fyra steg enligt Friberg. Resultat: Tre huvudområden identifierades: Tillämpa en balans mellan avstånd och närhet, Gå in med ett holistiskt synsätt och Utveckla ett samarbete med patienten. Slutsats:  Bemötandet från sjuksköterskan kan vara helt avgörande för hur vården och återhämtningen för patienter med anorexia nervosa blir. En positiv attityd från sjuksköterskan ökade den terapeutiska relationen. När sjuksköterskan gick in med ett holistiskt fokus på hela människan kände patienterna sig redo för de utmaningar som kunde uppstå samt minskade risken för återfall och gav bättre långsiktiga resultat. Familj och vänner var viktiga i återhämtningen och gjorde vårdupplevelsen mer positiv.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i samhället och är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och längre sjukfrånvaro i Sverige. Vården av patienter med psykisk ohälsa är tidskrävande och behovet av resurser som denna patientgrupp kräver öppnar upp för nya arbetssätt för sjuksköterskan utöver dennes traditionella yrkesgräns. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva vilka sjuksköterskeledda omvårdnadsåtgärder som vidtas för patienter med psykisk ohälsa inom den öppna vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts, vilket i detta arbete innebär att åtta vetenskapliga artiklar har analyserats, fyra av dessa var av kvalitativ design, tre av kvantitativ design och en av mixad metod. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman och fyra respektive två underteman. I huvudtemat genomförda omvårdnadsåtgärder beskrivs hur sjuksköterskan arbetar med bedömningssamtal, information, utbildning, guidning, kontinuerliga samtal samt psykoterapi. I andra huvudtemat effekter av genomförd omvårdnad beskrivs vilken inverkan sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan få relaterat till sjuksköterskans engagemang samt på patientens symtom och behandling. Diskussion: De omvårdnadsåtgärder som beskrivs i resultatet diskuteras utifrån sjuksköterskan som en bidragande arbetskraft inom den öppna vården för patienter med psykisk ohälsa. Fynden diskuteras också utifrån omvårdnadsteoretikern Phil Barkers tidvattenmodell samt konsensusbegreppet människa. / Background: Mental illness is increasing in society and is today the leading cause off sick leave and extended sick leave in Sweden. The care of patients with mental illness are time consuming, and the need for resources that this group of patients requires are opening up for new ways for nurses to work, beyond their traditional profession. Aim: The aim of this literature review is to describe the nursing care for patients with mental illness in general outpatient care. Method: The method that was used in this paper is a literature review. Eight scientific articles were reviewed, four were of qualitative design, three of quantitative design and one of mixed method. Results: The literature review resulted in two main themes, divided in four and two sub themes. The main theme, performed nursing care, describes how the nurse is working with assessments, information, education, guidance, continuous talks and psychotherapy. The second main theme, the effects of the implemented nursing care, describes the impact of how nursing care measures may have affected the nurse’s commitment as well as on the patient’s symptoms and treatment. Discussion: The nursing care described in the results are discussed with the view of the nurse as a contributing labor in outpatient care for patients with mental illness. The findings are also discussed from the tidal model of nursing theorist Phil Barker, and the consensus concept of man.