Bakgrund: hepatit C- viruset identifierades för första gången år 1991. Sjukdomen är enligt smittskyddslagen klassificerad som en allmänfarlig sjukdom och nyupptäckta fall måste anmälas till smittskyddsinstitutet. Hepatit C- sjukdomen är förknippad med sänkt livskvalitet och de drabbade människorna upplever social stigmatisering i högre grad än andra. Syfte: belysa de faktorer som påverkar det dagliga livet för människor med kronisk hepatit C samt belysa sjuksköterskans roll i omvårdnaden för dessa patienter. Metod: litteraturstudie bestående av 18 vetenskapliga studier av grad I eller grad II kvalitet publicerade mellan år 2000-2008. Resultat: studierna visade att människor med kronisk hepatit C dels upplever de sjukdomsorsakade symtomen som mycket påfrestande, men även att relationen med andra människor påverkats negativt. Människorna som deltog i studierna upplevde att de var i stort behov av information från vårdpersonalen gällande familjeplanering och sexuella relationer. Kontakt med vården upplevdes inte alltid som någonting positivt då vårdpersonalens kunskaper om sjukdomen visade sig vara bristfälliga i många fall. Diskussion/Slutsats: sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att finna mening i sitt lidande samt hjälpa den sjuke att utveckla sitt sociala kontaktnät. Vidare forskning inom området behövs för att på bästa sätt kunna tillgodose patientens behov.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskan behöver för att kunna identifiera och bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie och baserades på sexton vetenskapliga artiklar som söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Synliga symtom på fysiska skador är oftast inte orsaken till varför våldsutsatta kvinnor söker vård. Det har visat sig att de är mer benägna att söka för somatiska problem som buksmärta, ryggsmärta och sexuellt överförbara sjukdomar. Även psykisk ohälsa är vanligt förekommande. För att upptäcka att kvinnan är våldsutsatt är det viktigt att sjuksköterskan ställer frågor om våld i nära relation. I mötet med kvinnan är det betydelsefullt att som sjuksköterska inge förtroende, ge stöd och främja kvinnans säkerhet. För att sjuksköterskan ska kunna hantera situationen och bemöta kvinnan professionellt behövs utbildning samt riktlinjer inom vården. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer kunskaper för att kunna se tecken och symtom som tyder på att kvinnan utsatts för våld. För att sjuksköterskan ska kunna hantera mötet på ett professionellt sätt och veta hur frågor om våld i nära relation ska ställas har ett flertal studier påvisat att specifik utbildning behövs.

Då sexualiteten är en integrerad del av varje människas liv hör det till sjuksköterskans ansvarsområde att tala om ämnet med patienten för att kunna bedriva en holistisk vård. Flertalet sjukdomar och behandlingar kan ha en inverkan på patientens sexualitet. Många patienter känner ett behov av att kommunicera kring detta ämne, trots det är sexualitet ett område som ofta undviks av sjuksköterskan. Det är därför av vikt att undersöka varför det är så och vilka faktorer som främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet. Därför var syftet att belysa vad som hämmar och främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet med patienten. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar analyserades för att finna hämmande och främjande faktorer. Dessa faktorer låg sedan till grund för resultatet. I resultatet framgick att sjuksköterskans utbildning, ålder, kön, yrkeserfarenhet och känslor inför sexualitet var faktorer som både kunde hämma och främja sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet med patienten. Arbetsplatsen har också en betydelse för huruvida sjuksköterskan samtalar med patienten om ämnet. Även kulturella skillnader mellan sjuksköterska och patient påverkade samtal om sexualitet. Sexualitetens inverkan på hälsan bör belysas redan i grundutbildningen och sedan genom fortbildning på arbetsplatsen. Tydliga riktlinjer på arbetsplatsen och mer djupgående forskning krävs för att sjuksköterskan i framtiden ska kunna tala mer öppet om sexualitet. / As sexuality is an integrated part of every person’s life and it is the nurse’s responsibility to talk about the subject with the patient in order to conduct a holistic health care. Many diseases and treatments may impact the patient’s sexuality. Most patients feel the need to communicate regarding this subject, but still sexuality is an area that the nurse often avoids. It is therefore important to examine why this is so and what factors promote the nurse's communication regarding sexuality. Therefore, the aim was to highlight what inhibits and promotes the nurse's communication regarding sexuality with the patient. The work was carried out as a literature study where 12 scientific articles were analyzed in order to identify inhibiting and promoting factors. These factors formed the basis for the result. The results showed that the nurse's education, age, gender, work experience and feelings about sexuality were factors that could both inhibit and promote the nurse's communication regarding sexuality with the patient. The workplace also has bearing on whether or not the nurse talks to the patient about the subject. Cultural differences between nurse and patient also affected the conversation about sexuality. Sexuality's impact on health should be elucidated in the nurse education and then through training in the workplace. Clear guidelines and more in-depth research is needed to promote nurses in the future to speak more openly about sexuality.

<p>Depression är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Symtombilden är dock ofta olika hos äldre och yngre samt hos kvinnor och män vilket komplicerar upptäckten av depressioner och gör att de ofta förblir oupptäckta och obehandlade och orsakar onödigt lidande hos de drabbade och deras anhöriga. Syftet med denna studie vara att beskriva betydelsen av allmänsjuksköterskans kunskap om symtom och riskfaktorer för depression i möte med patienter. Frågeställningarna var: Varför behöver sjuksköterskan ökad kunskap om depressioner och vad behöver hon kunskap om. Metoden som användes var litteraturöversikt och resultatet består av tjugotre artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskan bör bygga upp en relation med patienten då hon med hjälp av denna relation har störst möjlighet att uppmärksamma en depression vilket gör att hon kan minska onödigt lidande. Men Sjuksköterskor har ofta inte tillräckligt med kunskap om vad en depression innebär och vad de bör uppmärksamma hos olika människor då symtomen varierar sig mellan kön och åldersgrupper, vilket orsakar att många depressioner förblir oupptäckta och obehandlade.</p> / <p>Depression is one of the most common diseases in the world. The symptom of depression are often different among older people and younger and among women and men which often complicate nurses ability to detect depression and may lead to several undetected and untreated depressions that may cause unnecessary suffering to the patient and their relative’s.</p><p>The aim of this study is to discribe the importance of the nurse’s knowledge of symtoms and riskfactors of depression in the meeting with the patients. The question at issue was: Why does the nurse need to gain more knowledge about depression and what do she / he need to gain more knowledge about. The method which is used is literary review and the results consist of twenty three articles. The result of this study shows that the nurse’s should build a relationship with the patient, which give them the opportunity to detect depressions and reduce unnecessary suffering. But nurse’s often does not have enough knowledge about what depression is and what they should notice because the symptoms vary between the genders and age which may cause several depressions remain undetected and untreated.</p>

Bakgrund: Hjärtinfarkt orsakas av en ocklusion i hjärtats kransartärer. Smärta och ångest uppstår i det akuta skedet, men patienter upplever även fortsatta psykiska besvär efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan ska följa Socialstyrelsens lagar om bl.a. att vården ska vara patientfokuserad och göra patienter delaktiga i sin vård.  Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i patientens återhämtning efter akut hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där fem sjusköterskor berättade om vilken roll de uppfattade sig ha inför patientens återhämtning efter hjärtinfarkten. Därefter analyserades insamlad data med hjälp av Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier, dessa var: ’Att arbeta efter kliniska riktlinjer’ med de två underkategorierna Att följa omvårdnadsrutiner och Att arbeta i team runt patienterna, ’Att ge information till patienterna’ med de tre underkategorierna Att göra patienterna delaktiga, Att förmedla mod att leva och Att motivera till livsstilsförändring samt ’Att finnas till för patienterna’ med de tre underkategorierna Att ge ett gott bemötande, Att ge individuell vård och Att vara tillgänglig. Slutsats: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten är av betydelse för en god omvårdnad. Genom att inge trygghet kan sjuksköterskan hjälpa patienterna till en bra återhämtning efter sin hjärtinfarkt.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda döende vuxna patienter och av deras bortgång, samt att presentera litteraturens urvalsmetod avseende kvalitet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i rubriker till resultatdelen: Sjuksköterskans upplevelse av dilemma; Sjuksköterskans upplevelse i samband med patientrelationen; Sjuksköterskans första upplevelse av en patients bortgång; Sjuksköterskans upplevelse av en "god" eller "dålig" död; Sjuksköterskans upplevelse av delaktighet och av en skyddande mantel; Sjuksköterskans upplevelse av döden som befrielse; Urvalsmetod. Huvudresultat: Valda artiklar visade ett brett spektrum av sjuksköterskans upplevelser i samband med patienters vård och bortgång. Sjuksköterskorna upplevde frustration, ångest, stress, sorg, självförebråelse och emotionellt kaos samt befrielse, frid och död som en naturlig händelse. Kvalitetsgranskningen av urvalsmetoden uppvisade användning av ändamålsenligt urval i fem av artiklarna och bekvämlighetsurval i tre artiklar. Sex artiklar använde sig av antingen snöbollsurval, teoretisk urval eller slumpmässigt urval. I en artikel var de enda studiedeltagarna författarna själva. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av den döende patientens omvårdnad och död beskrevs av sjuksköterskorna som ett stort antal positiva och negativa känslor

Introduktion: Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet. Den snabba kunskapsutvecklingen ställer stora krav på att sjuksköterskor har den kompetens som erfordras för att möta dagens och morgondagens behov i vården. Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för att genom kontinuerligt lärande upprätthålla sin yrkeskompetens.   Syfte:Syftet med studien var att undersöka om det finns tid avsatt för att söka evidensbaserad kunskap under arbetstid samt om det finns ett samband mellan sjuksköterskors användande av Vårdhandboken och deras resultat på ett kunskapstest.   Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med en deskriptiv design och kvantitativ ansats. Data samlades in med hjälp av en webbaserad enkätstudie utsänd till sjuksköterskor på fyra avdelningar på ett sjukhus. Resultat: Studiens resultat kunde inte påvisa ett samband mellan frekvensen av kunskapssökning i Vårdhandboken och antal rätt svar på studiens kunskapstest. Studien kan däremot lyfta sjuksköterskornas upplevelse av att tiden saknas för att kunna söka evidensbaserad kunskap under arbetstid. Slutsats: Detta var en begränsad studie p.g.a. tid och resurser. Sambandet mellan frekvensen av besök i vårdhandboken och resultat på ett kunskapstest som författarna undersökte men inte kunde finna, kan eventuellt påvisas i en större studie gjord på liknande sätt. En stor del av undersökningsgruppen uppger att det är brist på tid till evidensbaserad kunskapssökning under arbetstid. Det var 68,3 % som uppgav att det inte finns någon tid avsatt för det ändamålet.

No description available.

Sen början av 2000-talet har intresset för palliativ vård ökat. Nya riktlinjer för god palliativ vård finns presenterade, där den palliativa vården ska utvidgas och inte bara utgå från cancerdiagnoser utan även gälla vid kroniska sjukdomar. Sjuksköterskor har angett att beslutsfattande om vård i livets slutskede är ett vanligt förekommande etiskt dilemma i det dagliga arbetet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete i övergången från botande behandling till palliativ vård. Litteraturöversikten baserades på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar med studier från varierade avdelningar och vårdformer. Litteratursökningen gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Kvalitetsgranskade kvalitativa artiklar som handlade om övergången till palliativ vård valdes ut och resultaten analyserades och sammanställdes till en ny helhet där likheter och skillnader identifierades. Analysarbetet utfördes i enlighet med metod utarbetad av Friberg. Sjuksköterskor beskrev sitt arbete i övergången till palliativ vård i förhållande till patient, närstående, läkare och sjuksköterskekollegor. För sjuksköterskor var patientens värdighet och rätt till självbestämmande viktig och de arbetade för att involvera närstående och läkare i detta. Sjuksköterskor upplevde överlag att behovet av övergång till palliativ vård identifierades för sent i förhållande till patientens människovärde, diagnos och rätt till självbestämmande. Personlig och professionell erfarenhet och kunskap påverkade i vilken utsträckning sjuksköterskor valde att medverka i diskussioner kring eventuell övergång till palliativ vård. En god övergång till palliativ vård underlättas av konsensus mellan patient, närstående, läkare och sjuksköterskor, vilket ofta inte synes vara fallet. En gemensam uppfattning i vårdorganisationen av vad palliativ vård innebär skulle underlätta för sjuksköterskor att utföra sitt arbete.

No description available.