Bakgrund: Västvärlden har hög medellivslängd vilket inte bara innebär att människor är friska utan att de också finns många som lever med svåra sjukdomar och stort lidande. I Australien startades den Mobila Intensivvårds Gruppen, MIG-team för att minska dödlighet av akut sviktande patienter, som sedan infördes runt om i världen.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av den mobila intensivvårdgruppen (MIG-team) samt National Early Warning Score (NEWS), samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.   Metod: Beskrivande litteraturstudie. De inkluderade vetenskapliga artiklarna söktes fram i databasen PubMed. Elva artiklar inkluderades som svarade på syftet. Artiklarna inkluderade både kvalitativ och kvantitativ ansats.   Huvudresultat: Många sjuksköterskor ansåg att kommunikationen var viktig. NEWS – National Early Warning Score sågs som ett viktigt verktyg för att effektivisera patientvården då kommunikationen blev snabb och exakt mellan sjuksköterskan och MIG-team. Detta ökade även patientsäkerheten genom att både hjärtstoppslarm och dödsfall har minskat. Sjuksköterskorna önskar överlag mer utbildning för att stärka den egna kompetensen. Det har påvisats att en del av sjuksköterskorna känner sig osäkra att hantera NEWS samt att de känner sig osäkra vid vilken tidpunkt de bör kontakta MIG-team. Osäkerheten skulle med största sannolikhet minska om de fick tillgång till mer utbildning samtidigt som det skulle stärka teamarbetet kring patienten. Datainsamlingsmetoderna i de inkluderade studierna var ett flertal intervjuer, en observationsstudie och datainsamlingar från olika dataprogram.   Slutsats: Kommunikation har visat sig ha stor betydelse både för att säkerhetsställa patientarbete och främja teamarbete i personalgruppen. Införande av NEWS och MIG-team runt om i världen har visats minska hjärtstopplarm och dödligheten på sjukhus, vilket skulle kunna motivera till ytterligare utbildning för sjuksköterskor i NEWS och MIG-team. / Background: In the west world it is a high life expectancy, which not only means thatpeople are healthy but that they also are many who are living with serious illnesses andgreat suffering. The Mobile Intensive Care Group (MIG team) started in Australia toreduce mortality from acute fragile patients, who then introduced around the world. Aim: To describe the nurse´s experiences of Rapid Response Team (MIG-team), andthe National Early Warning Score (NEWS), and to describe the data collection of theincluded articles. Methods: A literature study with descriptive design. The included scientific articleswere sought out in the PubMed database. Eleven articles were included who answeredthe aim. The articles included both qualitative and quantitative approach. Results: Many of the nurse´s concider that the communication was important. NEWSseen as an important tool to streamline patient care when communication was fast andaccurately between the nurse and the MIG- team. This also increased patient safety,which showed that both cardiac arrest alarm and deaths have declined. Nurses wishgenerally more education to enhance their skills. It has been demonstrated that some ofthe nurses feel insecure dealing with NEWS and that they feel uncertain when theyshould contact MIG -Team. The uncertainty would most likely decrease if they hadaccess to more education while it also would strengthen the teamwork around thepatient. Data collection methods in the included studies were several interviews, oneobservational study and data collection from various data programs. Conclusion: Communication has proved to be very important both to the collateralpatient work and promote teamwork in the personnel group. Introduction of NEWS andMIG teams around the world have been shown to reduce cardiac alarms and mortality inhospitals, which could warrant additional training in the MEWS and MIG team for thenurse´s.

No description available.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem som kraftigt påverkar kvinnans hälsa.Hälso- och sjukvården är ofta den enda myndighet som kvinnorna kommer ikontakt med. Vilket bidrar till att sjuksköterskan besitter en central roll i attidentifiera och stödja våldsutsatta kvinnor.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans identifikation och stöd till denvåldsutsatta kvinnan.Metod: En litteraturöversikt utfördes. Artiklarna valdes utifrån litteraturöversiktenssyfte, artiklarna analyserades systematiskt. I resultatet inkluderades 19artiklar, 10 med kvantitativansats och nio i kvalitativutformning.Resultat: Resultatet utmynnade i flera faktorer som är gynnsamma för identifikation, såsom ett gott bemötande, att sjuksköterskan erhållit utbildning inomvåldsutsatthet. Men även hur sjuksköterskan kan arbeta för att identifiera ochstödja våldsoffer. Faktorer som hindrar identifikation var organisatoriskahinder, negativa attityder samt kunskapsbrist.Diskussion: Sjuksköterskans attityder, bemötande, kunskapsnivå och andraorganisatoriska hinder kan bidra till ”caring” och ”uncaring”. Dessa faktorerkommer att påverka identifikation och stöd av våldsutsatta kvinnor.Sjuksköterskan behöver vara medveten om sin roll i mötet med kvinnor somutsätts för våld för att uppnå omvårdnad av kvalité.Slutsats: Utbildning inom våldsutsatthet bör erbjudas för att minska barriärer somhindrar identifikation. Verksamheter och organisationer behöver tydligariktlinjer och rutiner för handläggning av våldsoffer. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Tidigare forskning har visat att det upplevs svårt för patienter med KOL att sluta röka fastän det finns en medvetenhet om riskerna med rökning. I dagens samhälle är det många patienter med KOL som röker. Bakgrunden beskriver vad KOL är, vilka riskfaktorer som finns för denna sjukdom, vad cigaretter innehåller och hur de påverkar vår kropp. Bakgrunden beskriver även hur motiverande samtal kan användas som ett verktyg för rökavvänjning och sjuksköterskans roll i detta hälsofrämjande arbete. Studiens syfte är att belysa patienters upplevelse av att försöka sluta röka när de lider av KOL. Studien har utförts som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där nio artiklar har analyserats. Analysen har resulterat i tre teman och åtta subteman. Resultatet visar bland annat att patienter upplever en stor frustration och ilska över att inte lyckas sluta röka, att de upplever rökstopp som att förlora en vän och att de kan känna att de ibland slutar röka för att tillfredsställa andra. Resultatdiskussionen lyfter fram de viktigaste resultaten i studien så som Det är mitt eget fel, Att vara fast i den onda cirkeln, Ensamhet och Ett liv fyllt med ursäkter. Här belyses att sjuksköterskan är en viktig del i rökavvänjningsprocessen och att alla patienter har olika förutsättningar och resurser vilket fordrar olika tillvägagångssätt för behandling. För att patienten ska bli motiverad och bekräftad i sin situation bör det läggas stor vikt vid vårdrelationen och patienternas livsvärld. Genom att sjuksköterskan fungerar som en trygg bas och ger adekvat undervisning och information till patienter kan ohälsa förebyggas. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år drabbas cirka 120 personer i traumatisk ryggmärgsskada. Forskning visar att traumatisk ryggmärgsskada innebär en förändrad livssituation för personen som drabbats. Skadan innebär olika grad av förlust av kroppsfunktioner vilket leder till förändrade levnadsvanor som personen behöver förhålla sig till. I den förändrade livssituationen kan det vara svårt för personen att finna hopp och mening. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser av hopp och mening hos personer med ryggmärgsskada. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod med granskning av artiklar. Artiklarna som ingår i resultatet är intervjustudier och speglar personernas upplevelser av hopp och mening. Resultatet visar två huvudteman: Viljan att förändra sin situation innebär att personen med ryggmärgsskada hoppas på en förändring. Hoppet är en förändring av livssituationen. Temat upplevelser av sammanhang handlar om att personen funnit en mening med sin livssituation och upplever personlig utveckling genom sin erfarenhet och i sociala relationer. I diskussionen tas betydelsen av vården upp och hur sjuksköterskan kan förhålla personen i rehabiliteringen och vara ett stöd för henne i anpassningen till den nya livssituationen. Slutligen diskuteras praktiska implikationer i vården och förslag på vidare forskning inom området. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år drabbas cirka 3000 människor av hjärtstopp på sjukhus i Sverige. Behandling vid ett inträffat hjärtstopp är hjärt- och lungräddning, HLR, vilket innefattar bröstkompressioner, inblåsningar och eventuellt defibrillering. Ibland kan det dock bli aktuellt för läkare att i förväg fatta beslut om att inte utföra HLR vid ett hjärtstopp. Detta kan exempelvis gälla patienter som befinner sig i livets slutskede eller om HLR förmodas ge ett dåligt överlevnadsresultat på grund av patientens tillstånd. Två av sjuksköterskans uppgifter är att lindra lidande och främja för en värdig död. Sjuksköterskan arbetar nära patienten och får därmed en god överblick över patientens livskvalitet.Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever oklarheter gällande sin roll i beslutsprocessen kring ej HLR. Syftet med detta examensarbete är att belysa sjuksköterskors upplevelser och attityder i samband med ej HLR. Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på åtta artiklar, varav fyra kvalitativa studier och resterande fyra kvantitativa studier. Ur analysen framkom två huvudkategorier, Svårigheter i beslutsprocessen och Etisk stress samt ett antal tillhörande subkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskors delaktighet i beslutsprocessen inte är självklar och att det finns konflikter mellan sjuksköterske- och läkarprofessionen. Sjuksköterskor ställs inför etiska dilemman gällande ej HLR som upplevs framkalla stress, exempelvis huruvida patienter bör informeras om ett ej HLR-beslut eller inte. I diskussionen resonerar vi kring sjuksköterskors initiativ till diskussion om ej HLR, konflikter mellan professionerna samt sjuksköterskors strävan efter att ge patienten en värdig död. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år insjuknar i Sverige mer än 700 barn och ungdomar under 19 år i diabetes typ 1. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar och fortsätter kontinuerligt att öka. Sjukdomen påverkar på olika sätt hela livssituationen. Det krävs mycket stöd, vägledning och undervisning för att hantera sitt liv efter insjuknandet. Att som tonåring insjukna eller leva med diabetes typ 1 är svårt. Tonåringens frigörelse från föräldrarna kan bli svårare och identiteten kan hotas. Sjuksköterskan behöver ökad förståelse och kunskap för tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 för att kunna bemöta, stödja och vägleda tonåringen med diabetes. Därför är syftet med studien att beskriva tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts i studien är en analys av berättelser i form av bloggar på Internet. De fem bloggarna är skrivna av tonårsflickor mellan 16-18 år. Resultatet mynnar ut i tre teman vilka är En förändrad livsvärld, En ständig följeslagare och Att bli vän med sin diabetes. Resultatet visar att tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 överensstämmer till stora delar med tidigare forskning. I resultatet framkommer även att det finns svårigheter med att finna en bra balans med ett sunt liv, motion och insulin som kan innebära en ökad risk för ätstörningsproblem. Att tonårsflickorna upplevde en stickrädsla och ansåg sig svårstuckna i samband med provtagning. Okunskapen i samhället upplevdes svår att möta. Tonårsflickorna kände ett speciellt stöd hos sin mamma. Resultatet ger ökad kunskap för sjuksköterskan i mötet med tonåringen med diabetes typ 1. / Program: Fristående kurs

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige insjuknar 15-20 kvinnor varje dag och var tionde kvinna kommer någon gång att drabbas. Det finns ingen direkt kännedom kring den direkta orsaken till bröstcancer utan många olika faktorer samspelar. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer från det att de får diagnosen till att behandlingen inleds. Vi belyser även hur de hanterar sin livsvärld och synen på framtiden. Vi valde att analysera åtta kvalitativa artiklar som belyste detta ämne. En litteraturstudie har genomförts och vi har valt att använda oss av Evans (2002) modell för kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades tre huvudteman, dessa är: ”Att uppleva sig vara hemlös i sin egen kropp”, ”En kamp för livet” och ”Konsten att leva vidare”. Fyra subteman identifierades och dessa är: ”Att uppleva och bekräfta sitt lidande och sina känslor”, ”Att reflektera över sin nuvarande situation”, ”Behov av stöd” och ”Oro inför framtiden”. Resultatet visar att den första tiden efter diagnosen är orosfylld och känslomässigt kaotisk. Många tankar uppstår och ett behov av stöd, både från närstående och hälso- och sjukvård, uppkommer. För att kvinnorna ska kunna bekräfta sina känslor är det av stor vikt att de tar itu med dem och försöker gå vidare i livet. Kvinnorna har olika sätt att hantera sjukdomen men något som är gemensamt för dem är att de finner en okänd styrka som hjälper dem att prioritera och hantera livet. En oro inför döden och framtiden är central. I diskussionen belyser vi vikten av en god vårdrelation i förhållande till hälso- och sjukvården under den första sjukdomstiden. Vi belyser även närståendes betydande roll gentemot kvinnan och hennes livsvärldsperspektiv. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

No description available.