No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Patienter riskerar att försämras i sitt tillstånd på grund av olika faktorer. Sjuksköterskan har en viktig roll i att upptäcka, bedöma och initiera åtgärder för en patient som försämras i sitt tillstånd. Sjuksköterskans kompetens består av kunskap, färdigheter och erfarenheter. Sjuksköterskan ska arbeta för att säkerställa patientsäkerheten inom vården. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskans kompetens kan påverka patientsäkerheten vid försämring av patientens tillstånd. Metod: En litteraturstudie genomfördes genom att söka i relevanta databaser. Elva artiklar valdes ut och bearbetades med inspiration från innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier med tillhörande underkategorier framkom. Huvudkategorierna var: Från sjuksköterskestudent till nyutbildad sjuksköterska, Den yrkeskompetenta sjuksköterskan, Samverkan i vårdteam och Arbetsmiljöns betydelse. Nyutbildade sjuksköterskor upplevde att de hade brist på erfarenhet i att hantera patienter som försämras i sitt tillstånd. Erfarenhet och kontinuitet framkom som betydande för att upptäcka och hantera försämring i patientens tillstånd. Samarbete ökade patientsäkerheten men det förekom brister i kommunikationen mellan läkare och sjuksköterska. Slutsats: Litteraturstudien påvisade att sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten vid försämring av patientens tillstånd. Mer forskning behövs för att undersöka hur detta kan tillämpas inom vården. / Background: Nurses have an important role in recognizing and responding to patient deterioration. Nursing competence includes knowledge, skills and experience. The nurse must work to ensure patient safety in healthcare. Aim: The aim of this study was to illustrate how nursing competence affects patient safety during patient deterioration. Method: A literature study was undertaken by searching relevant databases. Eleven articles were selected and analyzed with inspiration from content analysis. Results: Four main categories with associated subcategories emerged. The main categories were From nursing student to newly graduated nurse, The professional and competent nurse, Teamwork and The importance of the working environment. Newly graduated nurses felt they lacked experience when dealing with patient deterioration. Experience and continuity played an important role for nurses when dealing with deterioration. Team collaboration increased patient safety, but there were shortcomings in communication between nurses and doctors. Conclusion: The literary study showed that nursing competence affects patient safety when a patient deteriorates. Further research is needed to establish how this information can be applied in healthcare.

Bakgrund: Med patientens vilja och rättighet att vara delaktig i sin vård krävs det att hälso- och sjukvården har ett förhållningssätt där personen står i centrum och inte ohälsotillståndet. För att implementera personcentrerad vård på vårdavdelningen krävs stöd från organisationen. Sjuksköterskan bör ha ett personcentrerat förhållningssätt samtidigt som patientsäkerheten ska upprätthållas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelsen av personcentrerad vård i relation till patientsäkerhet på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna CINAHL, PubMed, Scopus samt en frisökning på inkluderade och exkluderade artiklars referenslistor användes för att hitta relevanta artiklar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning enligt granskningsmallarna i Polit och Beck (2017). Induktiv ansats användes och resultatet bestod av tio artiklar. Resultat: I resultatet framkom sex teman; organisationsens struktur, rutiner, teamarbete, vårdrelationen, patientens delaktighet samt kommunikation. Slutsats: Personcentrerad vård kan när den implementeras rätt och används tvärprofessionellt ha möjlighet att påverka patientsäkerheten.

Lidande är något som alla individer drabbas av. Att lida är att plågas, känna smärta och pinas. Vid terminal cancer känner individen alla dessa känslor konstant eller resten av sitt liv eftersom sjukdomen kommer att leda till döden. Detta sätter individen i en väldigt utsatt situation. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av lidande vid terminal cancer. Åtta vetenskapliga studier analyserades genom ett inifrånperspektiv, detta för att skapa en djupare förståelse av lidandet vid terminal cancer. Analysprocessen var deduktiv, Janice Morse och Katie Erikssons lidandeteorier användes för att försöka förstå lidandet. Resultatet i denna litteraturstudie visar att lidandets karaktär är väldigt individuellt, samt att patienterna finner olika sätt för att bemästra och orka med lidandet. Det framkommer dock att patienterna har både emotionella och kroppsliga behov i samband med lidandet. Det är viktigt att sjuksköterskan tar det till sin uppgift att känna igen de olika formerna av lidande och tar det till sin arbetsuppgift att försöka förstå samt lindra detta.

SAMMANFATTNING Bakgrund   Idag finns det runt 43 000 personer i Sverige som lever med stomi och sedan 2006 har antalet patienter ökat i alla regioner och landsting. Operationen förändrade patientens livssituation och dess upplevelse om den nya vardagen efter stomioperationen påverkade individens livskvalitet. Sjuksköterskans roll i möten med denna patientgrupp är att lindra deras lidande och främja deras livskvalitet. Patienters förändrade välbefinnande och livskvalitet efter stomioperationen ställer krav på sjuksköterskans kapacitet till att främja livskvaliteten.    Syfte Syftet var att beskriva utmaningar, livskvalitet hos patienter efter stomioperation samt behov av stöd av sjuksköterskan.  Metod Denna litteraturöversikt grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier. Databassökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets bedömningstabell och analyserades med stöd av Integrerade analys. Resultat I studien framkom tre kategorier vilka ansågs viktiga för att beskriva patientens utmaningar, livskvalitet hos patienter efter stomioperation samt behov av sjuksköterskans stöd.  Slutsats Sammanfattningsvis visar resultatet att patienter som får stomi upplever negativ i större utsträckning som har sämre inverkan på deras livskvalitet. Sjuksköterska stöd genom rådgivning, stomiutbildning och egenvård kan minska problem och komplikationer i vardagen som har bättre inverkan på livskvalitet. / ABSTRACT Background Today, there are around 43,000 people in Sweden living with an ostomy and since 2006 the number of patients has been increased in all over the country. Changing the patient's life situation and their experience of the new everyday life after the ostomy operation affects the individual's quality of life. The nurse's role in meetings with this group of patients is to alleviate their suffering and promote their quality of life. Patients' changed well-being and quality of life after the ostomy operation lies demand on the nurse's capacity to promote quality of life. Aim The purpose was to describe challenges, quality of life in patients after ostomy surgery and the need for support from the nurse. Method This literature review is based on 15 scientific articles, both qualitative and quantitative studies. The database search was carried out in the databases PubMed and CINAHL. The included articles were peer-reviewed according to Sophiahemmet's assessment table and analyzed with support from Integrated analysis. Results The study identified three categories that were considered important to describe the patient's challenges, the quality of life of patients after ostomy surgery and the need for nurse support. Conclusions In summary, the results show that patients who have an ostomy experience negatively to a greater extent that have a lower impact on their quality of life. Nurse support through counseling, ostomy education and self-care can reduce problems and complications in everyday life that have a better impact on quality of life.

Bakgrund: Iatrogent läkemedelsmissbruk innebär ett skadligt bruk av läkemedel som har orsakats av vården. Tidigare forskning har visat att missbruk av beroendeframkallande läkemedel har ökat under de senaste åren, detta är något som skulle kunna skapa ett större folkhälsoproblem. Som sjuksköterska är det därför viktigt att arbeta för att förebygga och minska risker som kan komma att innebära ett lidande för patienten. Idag saknas det även aktuell forskning som rör detta område ur ett sjuksköterskeperspektiv.Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta individer med en risk för att utveckla ett iatrogent läkemedelsmissbruk.Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med totalt åtta legitimerade sjuksköterskor som arbetade på olika enheter inom hälso- och sjukvården. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter sammanställdes i fyra huvudkategorier samt nio underkategorier. De fyra huvudkategorierna var; Sjuksköterskans professionella roll, Vårdteamets inverkan och Kvalitetsarbetets inverkan.Slutsats: Som sjuksköterska är en vårdande relation med ett personcentrerat förhållningssätt särskilt betydelsefullt och viktigt för att minska lidande vid ett iatrogent läkemedelsberoende. Avsaknaden av regionala och nationella riktlinjer samt tidsbrist är andra väsentliga faktorer som kan påverka det förebyggande arbetet negativt. Idag saknas det även kunskap om beroendeproblematik ur ett sjuksköterskeperspektiv. Det identifierades en kunskapslucka och författarna ser möjligheter i att förbättra det förebyggande arbetet med hjälp bland annat av en mer omfattande utbildning kring ämnet.

Bakgrund: Stroke är en av det vanligaste folksjukdomar i Sverige. De som överlever      strokeanfall drabbas av varierande grad av aktivitet och funktionsnedsättningar, som i sin tur kräver rehabilitering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av rehabilitering efter stroke. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom att söka ett antal artiklar i databaserna Cinahl Complete och PubMed.  Resultat: Strokedrabbade hade oftast en önskan om att återgå till sitt gamla liv före insjuknandet. De som drabbas av en omfattande stroke kan påverkas både fysiskt och psykiskt. Tillståndet sänker livskvalitén, självständighet och självkänslan. Entusiasm och positiv attityd från rehabiliteringspersonal beskrevs som grundläggande för en lyckad rehabiliteringsprocess. Med rätt stöd från rehabiliteringspersonal förbättrades patienternas kognitiva och instrumentella funktioner samt att självkänslan stärktes. Rehabilitering behöver startas så snarast som möjligt för att förhindra en långdragen funktionsnedsättning. Den bör anpassas efter individens förutsättningar. Slutsats: Patienter hade delade upplevelser gällande stöd, information, delaktighet och effekten av rehabilitering. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan har ett individanpassat förhållningssätt utifrån patientens förutsättningar. Rätt stöd och lyhördhet från vårdpersonalen bidrar till ökad delaktighet samt att den ökar patientens förutsättningar att utföra aktiviteter under rehabiliteringsprocessen. Rehabilitering behövs oavsett boendemiljö och ska vara av hög kvalité för ett positivt resultat. / Background: Stroke is one of the most common diseases in Sweden. Those who survive strokes suffer from varying degrees of activity and disabilities., which in turn require rehabilitation. Aim: The purpose of this literature study was to describe patients' experiences of rehabilitation after stroke. Method: The literature study was carried out by searching for a number of articles in Cinahl Complete and PubMed. Results: Stroke sufferers usually had a desire to return to their old life before falling ill. Those who suffer from an extensive stroke can be affected both physically and mentally. The condition lowers the quality of life, independence, and self-esteem. Enthusiasm and positive attitude from rehabilitation staff was described as fundamental to a successful rehabilitation process. With the right support from rehabilitation staff, the patients' cognitive and instrumental functions were improved, and self-esteem was strengthened. Rehabilitation needs to be started as soon as possible to prevent a long-term disability. It should be adapted to the individual's conditions. Conclusion: Patients had shared experiences regarding support, information, participation, and the effect of rehabilitation. It is important that the nurse has an individualized approach based on the patient's conditions. The right support and sensitivity from the care staff contributes to increased participation and that it increases the patient's ability to perform activities during the rehabilitation process. Rehabilitation is needed regardless of living environment and must be of high quality for a positive result.

Bakgrund En tarmstomi är en kirurgiskt konstgjord tarmöppning på utsidan av buken som avlägsnar avföring till en anslutande stomipåse. Orsaken till tarmstomi beror på sjukdom, trauma eller ett behov av tillfällig avlastning och kan således vara av temporärt eller permanent slag. Tarmstomi har visat sig både reducera sjukdom samt vara en livräddande insats, dock innebär det en stor livsförändring. Detta kan kopplas ihop med känsla av sammanhang (KASAM) som förklarar huruvida människan upplever och hanterar hälsa och/eller ohälsa. Syfte Syftet var att belysa upplevelser av hälsa hos vuxna som lever med tarmstomi. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt grundade sig i 17 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ- och kvantitativ design. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo med hjälp av sökord relevanta för syftet. Innehållet i artiklarna analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys i tre steg som slutligen kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas granskningsmall. Resultat Litteraturöversiktens resultat redogör för att vuxna stomibärares upplevelse av hälsa är av stor variation och har en stark sammankoppling med acceptans. Vidare redogör resultatet för patienters upplevelse av fysisk hälsa, psykisk hälsa, social hälsa, mötet med vårdpersonal samt hälsofrämjande faktorer hos stomipatienter. Slutsats Den upplevda hälsan hos stomipatienter är individuell och påverkas av varierande faktorer. Den primära orsaken till en försämrad hälsa hos stomipatienter tycks vara svårigheterna att acceptera de begränsningar som sjukdomen och stomin medför. Acceptans och begriplighet har en betydande roll för en god upplevd hälsa. / Background An intestinal ostomy is a surgically artificial intestinal opening on the outside of the abdomen that removes feces to an adjoining ostomy bag. The cause of intestinal stoma is due to illness, trauma or a need for temporary relief and can thus be of a temporary or permanent nature. Intestinal ostomy has been shown to both reduce illness and be a lifesaving effort, however, it means a major life change. This can be linked to a sense of context (KASAM) which explains whether the person experiences and manages health and / or ill health. Aim The purpose was to shed light on experiences of health in adults living with an intestinal ostomy. Method This non-systematic review of literature was based on 17 scientific articles with both qualitative and quantitative designs. The literature search was performed in the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo using keywords relevant to the purpose. The content of the articles was analyzed with the help of integrated data analysis in three steps, which was finally quality-examined based on Sophiahemmet University's review template. Results The literature review results report that adult ostomy carriers' experience of health is of great variation and has a strong connection with acceptance. Furthermore, the results report on patients' experience of physical health, mental health, social health, the meeting with care staff, and health-promoting factors in ostomy patients. Conclusions The perceived health of ostomy patients is individual and is influenced by varying factors.The primary cause of deteriorating health in ostomy patients seems to be the difficulty ofaccepting the disease's limitations and the stoma. Acceptance and comprehensibility play asignificant role in good perceived health.