Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll och upplevelser vid vård i livets slutskede. Syftet var även att värdera vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. En metodologisk granskning av de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes. Resultat: Vård i livets slutskede krävde teamarbete där både vårdpersonal, patient och närstående ingår. Sjuksköterskans roll innefattade ett professionellt förhållningssätt där patient och närstående inkluderades som en helhet. Resultatet visade betydelsen av sjuksköterskans närvaro och lyhördhet i omvårdnaden men beskrev även vikten av att bevara en balans mellan närvaro och distans. Sjuksköterskans upplevelser innefattade både positiva och negativa upplevelser, vilket påverkade sjuksköterskan både i privat- och arbetslivet. Tidsbrist och otillräcklig kunskap upplevdes som hinder för att uppnå god vård. Vård i livets slutskede upplevdes även som unikt och ett privilegium som gav sjuksköterskorna en personlig utveckling. Semistrukturerade intervjuer förekom i 6 artiklar och resterande 7 artiklar använde ostrukturerade intervjuer. Slutsats: Sjuksköterskans roll innefattar flera element och för att utöva god omvårdnad vid vård i livets slutskede krävs ett professionellt förhållningssätt. Vård i livets slutskede ger sjuksköterskan både positiva och negativa upplevelser. Vald datainsamlingsmetod i de inkluderade artiklarna ger djupare förståelse för det fenomen som studeras. / Aim: To describe the nurse's role and experiences of end-of-life care.The aim was also to value which significance data collection method have for the included articles. Method: Descriptive study based on 13 scientific articles which were searched in the databases Cinahl and PubMed through the University of Gävle. Methodological examinations of the included articles data collection method were performed. Results: End-of-life care required teamwork where healthcare professionals, patients and families are included. Nurse's role comprised a professional approach in which the dying patient and relatives were included as a whole. The results showed the importance of the nurse's presence and responsiveness of care but also described the importance of maintaining a balance between presence and distance. Nurses' experiences included both positive and negative experiences, which affected the nurse both in private and professional life. Lack of time and knowledge were experienced by nurses as barriers to achieve good care. End-of-life care was perceived also as unique and a privilege that gave nurses a personal development. Semistructured interviews occurred in 6 articles and the remaining 7 articles used unstructured interviews. Conclusion: Nurses role includes several elements and to practice good care in end-of-life care requires a professional approach. End-of-life care give nurses both positive and negative experiences. Selected data collection method in the included articles provides a deeper understanding of the phenomenon being studied.

Bakgrund: Ledarskapet för omvårdnaden är ett av sjuksköterskans kompetensområden och därmed en del av det dagliga arbetet. Därför är ledarskapet en viktig del av den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens för att säkerställa bästa möjliga omvårdnad för patienten. Detta kan upplevas som kravfyllt men också spännande. Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor ser på sin arbetsledarroll inom den psykiatriska omvårdnaden. Metod: Kvalitativ ansats. Fem stycken intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från tre olika avdelningar inom en psykiatrisk klinik. Intervjuerna gjordes med stöd av en intervjuguide med öppna frågor. Resultat: I materialet framkom fyra teman. Dessa var erfarenhet, mandat, kommunikation samt relation. Slutsats: Att inneha ledarskapet för den psykiatriska omvårdnaden som nyutexaminerad som sjuksköterska är inte lätt och kan vara ett osäkerhetsmoment. Därför är det av betydelsefullt att nyutexaminerade sjuksköterskor får stöd av erfarna sjuksköterskor och får ett tydligt mandat för arbetsledning av chefssjuksköterskorna. Det är också viktigt att de nyutexaminerade sjuksköterskorna blir välförberedda av sjuksköterskeutbildningarna för ledarskapet för omvårdnaden genom att ledarskap får en stor plats i grundutbildningen för sjuksköterskorna. För att vara väl förberedd inför ledarskapet för den psykiatriska omvårdnaden är det viktigt att den nyutbildade sjuksköterskan har goda kunskaper i psykiatrisk omvårdnad.

Stroke är ett akut och livshotande tillstånd som drabbar cirka 30 000 människor i Sverige varje år. Stroke kan leda till fysisk och kognitiv nedsättning men även till psykiska symptom som depression och nedstämdhet. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera strokerelaterad depression samt att främja hälsa hos dessa patienter. Litteraturstudien baseras på en kvalitativ och åtta kvantitativa artiklar som beskriver hur sjuksköterskan i mötet med patienten kan förbättra hälsa. För att sjuksköterskan ska kunna identifiera patienter som drabbats eller ligger i riskzonen för att drabbas av post stroke depression (PSD), studerades olika screeninginstrument, som skulle kunna vara användbara för att identifiera PSD. Många instrument var inte tillrättalagda för att kunna användas på patienter med kognitiv nedsättning, vilket flertalet av de strokedrabbade har. Tidigare kardiovaskulär sjukdom och psykisk ohälsa sågs som en risk för att drabbas av PSD. PSD ger en skadlig påverkan på både den fysiska och den psykiska hälsan, vilket i förlängningen ger en negativ inverkan på livskvaliteten. Socialt stöd från sjuksköterskan främjade livskvalitet hos patienten och dess närstående. Om strokerelaterad depression i ett tidigt skede uppmärksammas och behandlas, så kan den fysiska rehabiliteringen ge ett bättre resultat och därmed förbättra patientens hälsa. Ett problem som sjuksköterskan möter då hon ska identifiera PSD, är tidsbristen i vården, då det ofta krävs en mer tät kontakt för att kunna uppmärksamma skillnader i patientens hälsa. Sjuksköterskan bör inta en lyhörd och följsam roll för att se patientens livsvärld och det som inkluderas i den, så som de närstående och patientens sociala aktiviteter.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat och under de senaste tio åren har även alkoholskador och alkoholrelaterad sjukhusvård tilltagit. Att identifiera och ta upp patienters alkoholproblematik ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter men rollen i samtal om alkohol är otydlig och många sjuksköterskor anser sig sakna tillräckligt med kunskap och utbildning för detta. Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienter om alkohol. Metod: En litteraturöversikt baserad på fem kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar utfördes. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Plus with Fulltext, Google Scholar, Medline, Nursing & Allied Health Source. Deras resultat granskades och analyserades efter likheter och olikheter, vilket resulterade i en sammanställning med nya teman. Resultat: Analysen resulterade i fem teman med faktorer som påverkar samtal om alkohol. Kunskap och utbildning visar att dessa har en positiv effekt på att samtal kring alkohol förs och att majoriteten av alla sjuksköterskor efterfrågar mer kunskap och utbildning. Resurser speglar faktorer som kan underlätta eller försvåra samtal. Sjuksköterskans personliga uppfattningar, beskriver hur dessa kan påverka bedömning av och förhållningssätt till patienten. Sjuksköterskans syn på sin roll i samtal om alkohol beskriver att de flesta sjuksköterskor anser att sådana samtal ingår i arbetsuppgifterna men att dessa inte alltid förs. Det sista temat, Sjuksköterskans känslor, belyser den egna osäkerheten inför samtal och rädslan för patienters negativa reaktioner. Diskussion: Resultatet vidareutvecklas med hjälp av livsvärldsteorin. Resonemang förs kring tänkbara orsaker till resurs- och kunskapsbrister. Försök till en djupare förståelse av sjuksköterskans egen osäkerhet, rädsla och uppfattning görs. Arbetsmiljöns betydelse för samtal och rådgivning lyfts fram och diskuteras med stöd från vetenskapliga studier. / Background: Since the 1990s alcoholkonsumtion in Sweden has increased and during the past ten years alcohol-related harm and treatment in hospital have increased as well. To identify and bring up patients' alcohol problems is included in the nurse's assignments but the role in dialogue about alcohol is unclear and many nurses regard themselves as lacking sufficient knowledge and training to do this. Aim: The aim was to illuminate the factors that influence the nurse's dialogue with patients about alcohol. Methods: A literature review based on five qualitative and six quantitative scientific articles was carried out. The search of the articles was conducted in the databases Cinahl Plus with Fulltext, Google Scholar, Medline, Nursing & Allied Health Source. The results of the articles were reviewed and analyzed according to similarities and differences, which led to a compilation with new themes. Results: The analysis lead to five themes with factors in fluencing dialogue about alcohol. Knowledge and education shows that these have a positive effect on whether dialogue takes place and that the majority of all nurses request more knowledge and education. Resources reflect factors which can facilitate or hinder dialogue. The nurse's personal views, describes how these can influence assessment of and attitude towards the patient. The nurse's view of her role in dialogue about alcohol describes that most nurses consider these dialogues to be part of their professional assignment but that they are not always carried out. The last theme, The nurse's feelings, illuminates her own insecurity to dialogue and fear of patients negative reactions. Discussions: The result is further developed with the help of the life-world theory. Reasoning out is made about possible causes for the resource and knowledge gaps that were found. A try to gain a deeper understanding of the nurse's own insecurities, fears and perceptions are made. Work environment important for conversation and advice are highlighted and discussed with support from scientific studies.

Bakgrund: Den palliativa vården tar sin början då det inte längre finns ett kurativt mål med vårdandet, utan fokus skiftas till att främja patientens livskvalitet och välbefinnande genom att minska lidandet. I en utav Socialstyrelsens fyra hörnstenar om palliativ vård står det beskrivet att även den närstående ska erhålla stöd från sjuksköterskan, både under och efter vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från sjuksköterskan under patientens palliativa vårdskede. Metod: Intervjustudie med en kvalitativ ansats. Informationen inhämtades genom sex stycken intervjuer med närstående till patienter som vårdats palliativt. Intervjuerna genomgick en kvalitativ innehållsanalys utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) anvisningar. Resultat: Resultatet beskrevs i två kategorier. Den ena kategorin belyste kommunikationens betydelse, där underkategorierna var kommunikation mellan sjuksköterska och närstående, kommunikation mellan sjuksköterska och andra vårdprofessioner samt kommunikation mellan närstående och närstående. Den andra kategorin tog upp sjuksköterskans roll som trygghetsgivare till närstående under den palliativa vården. Underkategorier blev tillgänglighet, omtänksamhet och engagemang, skapande av en vårdande miljö, samt symptomlindring. Slutsats: Studien slår fast att sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa trygghet och god kommunikation under palliativ vård. Vidare syns även ett behov av att informera närstående om möjligheter till ekonomiskt stöd. / Background: Palliative care begins when there’s no longer a curative treatment. Instead focus is shifted to encourage the life quality and well-being of the patient, by decreasing his or her suffering. In one of Sweden’s National Board of Health and Welfare’s publications regarding palliative care, one of the cornerstones is that relatives should be supported by the nurse, both during and after the time of care. Aim: The aim of the study was to describe relatives experiences’ of support from the nurse during the patients’ palliative care. Method: Interview study with a qualitative approach. Information was gathered through six interviews with relatives to patients that had received palliative care. The interviews underwent a qualitative content analysis according to Lundman and Hällgren Graneheims’ (2012) instructions. Results: The result was described in two categories. One of the categories illustrates the importance of communication, where the sub-categories were communication between nurses and relatives, communication between nurses and other medical professions, and communication between relatives’ and relatives’. The other category brought up the nurses’ role as a caregiver to relatives during palliative care. Sub-categories were availability, thoughtfulness and engagement, the creation of a caring environment, and symptom relief. Conclusions: The study states that nurses have an important role in creating security and good communication during palliative care. Furthermore, a need to inform relatives regarding possibilities to receive economic support is observed.

No description available.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Våldsutsatta kvinnor kan söka hjälp överallt inom vården. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vård. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Sjuksköterskor ansåg att samtliga kvinnr bör screenas för våld i nära relation. Faktorer som hindrade sjuksköterskor från att utföra screening var; tidsbrist, brist på avskilt utrymme för samtal, otillräcklig utbildning och kunskap. Inställningar och attityd kunde vara avgörande för vilken hjälp och stöd som de våldsutsatta kvinnorna fick. Diskussion: Samtal i avskild miljö med kvinnor som misstänkts ha varit utsatta för våld i nära relation borde vara möjligt för sjuksköterskor. Det fanns ett ökat behov av kunskap för att kunna ge adekvat vård till kvinnor som utsatts för våld i nära relation, vilket borde tillgodoses av arbetsgivaren. Slutsats: Att medvetandegöra sjuksköterskor om våldsutsatta kvinnor kan bidra till kunskap , förbättra hjälp och stöd till dessa kvinnor. Förbättringar behövs inom området, till exempel riktlinjer och vårdprogram, som kan utgöra ett värdefullt stöd för sjuksköterskor.

Bakgrund: Tobak är den enskilt största livsstilsfaktorn som leder till ohälsa. Att tobak är skadligt och leder till flertalet svåra sjukdomar är idag känt bland de flesta. Trots detta röker fortfarande 10% av Sveriges befolkning och ca 800 000 snusar. Inom sjukvården röker en av tio sjuksköterskor dagligen. Sjuksköterskan ses som en nyckelperson för patienten inom tobaksprevention och bör vara en förebild. Patientens sjukhusvistelse ses därför som ett bra tillfälle att lyfta frågan om att sluta med tobak. Sjuksköterskor som röker har visats vara sämre på att ge råd och vara mindre benägna att hjälpa sina patienter att sluta röka vilket strider mot den yrkesverksamma sjuksköterskans arbetsuppgift, vilken är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka användandet av tobak bland sjuksköterskestudenter vid Uppsala universitet samt studenternas syn på användning av tobak som yrkesverksamma sjuksköterskor. Metod: En kvantitativ metod valdes då ett stort antal personer skulle undersökas och en studiespecifik enkät skickades ut till totalt 632 sjuksköterskestudenter. Resultat: Av studenterna använde 38% tobak. Av dessa rökte 3,1% dagligen och 12% snusade dagligen. Studenterna ansåg att sjukvårdspersonal är förebilder i hälsoförebyggande vård och sjuksköterskor som använder tobak ansågs inte vara bra förebilder. Slutsats: Den dagliga rökningen var mindre bland sjuksköterskestudenterna jämfört med tidigare undersökningar gjorda på sjuksköterskor. Studenterna såg sjuksköterskor som förebilder för patienten inom hälsa och anser att sjukvårdspersonal bör värna om sin egen hälsa och inte bruka tobak. Det sågs en skillnad mellan studenterna som använde tobak och de som inte använde tobak.  Studenterna som inte använde tobak ansåg att en sjuksköterska som använder tobak inte är en bra förebild för patienterna och de ansågs vara mindre benägen att hjälpa patienterna att sluta med tobak. Medan de studenter som använde tobak ansåg oftare att detta inte hade någon betydelse för vården. Men de studenter som rökte planerade ändå att sluta tills de skulle ta sin examen. / Background: Tobacco is the single largest lifestyle factor leading to a bad health. That smoking is harmful and leads to many serious diseases are known among most people. Despite this 10% of the Swedish population and about one out of ten nurses at the hospital still smoke daily. Nurses are supposed to be role models and play a key role in tobacco use prevention. The patient’s time at the hospital is therefore seen as a good opportunity to raise the question about tobacco cessation. Nurses who smoke are proven to be less likely to provide advice and help these patients stop using tobacco, which is opposing the nurses tasks, to promote health and to prevent illness Aim: The purpose of this study was to investigate the use of tobacco among the nursing students at Uppsala university and the students opinion about the use of tobacco as professional nurses. Method: A quantitative method was chosen because of the large number of people that would be examined and as study specific questionnaire was sent out to a total of 632 nursing students. Results: In total 38% of students used tobacco. Among those, 3.1% were daily smokers and 12%used Swedish snus. The students considered nurses as role models for the patient in health. Nurses who used tobacco were seen as poor role models. Conclusion: The daily smoking is declining among the nursing students compared to previous studies on nurses. The students considered nurses as role models for the patients in health and they believe that hospital workers should care about their own health and not use tobacco. A difference was found between the students who used tobacco and those who did not use tobacco. The students who did not use tobacco considered that a nurse who uses tobacco is not a good role model and for the patients and are considered as not as good in giving tobacco cessation advice. The students who used tobacco thought more often that the nurses use of tobacco did not matter for the care he or she gives. At the same time the students who smoke still plan to quit smoking before graduation.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer kan vara fysiskt, sexuellt och psykiskt. Det ärett samhällsproblem över hela världen. Upplevelsen av ett möte med en patient spelar enviktig roll i sjuksköterskans arbete. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskrivasjuksköterskans upplevelser av mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer.Metod: En systematisk litteraturöversikt med data hämtad från elva kvalitativa samtkvantitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån de elva artiklarna sammanställdes ett resultat.Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Sjuksköterskornaupplevde bristande kunskap i deras bemötande av våldsutsatta kvinnor i nära relationer(VKNR). De upplevde även brister i arbetsmiljön. Vikten av att våga prata med VKNR omvad de varit utsatta för var något som belystes av sjuksköterskorna. Diskussion: Behovet avökad utbildning gällande bemötandet av VKNR finns. Tidsbristen och stressen påarbetsplatsen påverkade mötet med VKNR på ett negativt sätt. Genom att sjuksköterskorsamtalade med VKNR kunde en förändring ske avseende deras lidande. Slutsats:Sjuksköterskors upplevelser av mötet med VKNR har utvecklingsmöjligheter. Många avsjuksköterskorna i studierna anser att de behöver mer utbildning avseende ämnet, mer tidatt ge patienterna och att rutiner för hur ett möte med en VKNR eller misstänkt VKNR ska gåtill och hanteras. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>

No description available.