Bakgrund   Fertilitet beskrivs som kvinnans biologiska natur och definieras ofta som förmågan att kunna bli gravid. Fertilitet kan även ses som ett tecken på hälsa och att kroppen är i balans. Idag är det många kvinnor som lider av nedsatt fertilitet. Det finns flera olika faktorer som kan påverka en kvinnas fertilitet varav vissa av dessa kan vara livsstilsfaktorer som kvinnan själv skulle kunna påverka om hon får tillgång till rätt kunskap. Syfte  Syftet var att belysa livsstilsfaktorer som kan förbättra kvinnans fertilitet med hjälp av sjuksköterskans informativa roll.   Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar där majoriteten var av kvantitativ design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av relevanta sökord för föreliggande syfte. Kvaliteten på de valda artiklar granskades och innehållet analyserades för att sammanställas i tre huvudkategorier: livsstilsfaktorer, kost och sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Resultat Från huvudkategorierna skapades subkategorier gällande livsstilsfaktorer; vikt och träning, stress och sömn, mikronäringsämnen, jod, Omega-3, D-vitamin, koffein samt gällande  sjuksköterskans hälsofrämjande arbete; behov och utbildning. Samtliga livsstilsfaktorer visade sig inverka på fertiliteten. Ett behov gällande utbildning och information kring detta framhålls som betydelsefullt för kvinnor och det framgick att redan aktuella sjuksköterskor efterfrågar utbildning för att kunna tillgodose kvinnor med detta. Slutsats Det finns livsstilsfaktorer som har en direkt påverkan på kvinnans fertilitet och som kvinnor själva kan påverka så länge de har kunskapen. Att sjuksköterskor utbildar kvinnor gällande livsstilsfaktorer och fertilitetsförståelse skulle vara värdefullt för kvinnor för resten av livet, inte enbart för att gynna fertilitet men även för varje kvinnas allmänna hälsa eftersom ägglossning inte enbart är ett tecken på fertilitet utan även kan ses som ett hälsotecken. / Background Fertility is described as the biological nature of a woman and is often defined as the ability to conceive. Fertility means more than the ability to get pregnant, it can also be seen as a sign of health and that the body is in balance. Nowadays many women suffer from infertility. There are several factors that can affect a woman's fertility where some of them are lifestyle factors that the woman may be able to affect if she gets the right information. Aim The aim of this study was to describe how lifestyle factors can improve a woman's fertility with help from information provided by a nurse.  Method A non-systematic literature review was conducted based on 15 scientific articles where the majority were of quantitative study design. The database searches were performed inCINAHL and PubMed, using relevant keywords for the aim of the study. The quality of the selected articles were reviewed and the content was analyzed to be grouped into three main categories: lifestyle habits, diet and the nurse's health promotion work. Results The main categories were divided into subcategories. Lifestyle factors into; weight and exercise, stress and sleep, micronutrients, iodine, Omega-3, vitamin D, caffeine and the nurse's health promotion work into; needs and education. All lifestyle factors were shown to affect fertility. A need regarding education and information about this was shown to be important for women and it appears that nurses already request an education about fertility and lifestyle factors to provide women with this knowledge.  Conclusions There are lifestyle factors that have a direct impact on a woman's fertility and that women themselves can influence as long as they have the knowledge. If nurses were able to educate women regarding these lifestyle factors and fertility awareness it would benefit women for the rest of their lives - not only to prevent infertility but also for each woman's general health since ovulation is both a sign of fertility and a sign of health.

Bakgrund och problemformulering: Senaste åren har invandringen ökat i Sverige, vilket har ökat mängden av patienter med invandrarbakgrund med kommunikationssvårigheter inom vården. Kommunikationssvårigheter uppstår ofta när vårdaren och patienten inte talar samma språk. Språksvårigheter är ett hot för patienter när det gäller att uppnå optimal vård. Syfte: Att beskriva språkets betydelse i vården för utlandsfödda patienter. Metod: Litteraturöversikt med 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar från 2010–2020 hämtades från två olika databaser: Cinahl och PubMed och sedan analyserades enligt Fribergs (2012) femstegsmodell. Resultat: Visar vikten av språket och kommunikation inom vården. Det förekom att språksvårigheter försvårar och begränsar vårdpersonalens villkor för att kunna ge bra och individanpassad vård. Värdet av att ha en tolk redogörs i resultatet som en länk mellan patiententer och vårdpersonalen. Det förekom också att vårdpersonalen var oroliga över att både patiententer och vårdpersonal inte förstår varandra. Vårdpersonalen ansåg att patienter hade rätt att deltar sin vård genom att få information om behandling och diagnos samt att vara med och bestämma över sin egen vård. Diskussion: Språksvårigheter utgör ett kommunikationshinder och begränsar patienters självbestämmande och känslan av trygghet på ett negativt sätt. Kommunikationsutbyte blir svårare då språksvårigheter existerar. Detta kan medföra stora komplikationer och framförallt innebär det risker för att drabbas av vårdlidande och vårdskador. Kommunikation som bygger på respekt leder till en trygg vård och skapar en god vårdrelation.

Bakgrund  Det övergripande målet med palliativ vård är att främja livskvaliteten hos patienter så att de kan få en värdig sista tid i livet och en värdig död. Patienter med palliativa vårdbehov finns på nästan alla vårdavdelningar på sjukhusen, ändå är det många sjuksköterskor som känner en osäkerhet inför hur de ska vårda dessa patienter. Detta ses främst när det kommer till andliga och existentiella behov. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter i ett palliativt skede, med fokus på andliga och existentiella behov. Metod Metoden som valdes är litteraturöversikt. Sökningen av artiklar har gjorts i PubMed och CINAHL. Studien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Data analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat Fyra olika kategorier och två sub-kategorier identifierades. Sjuksköterskan och patientrelation; kommunikation och bemötande var väldigt viktigt för att kunna ge en god andlig och existentiell vård. Sjuksköterskan och psykosocial påverkan; att vårda patienter andligt och existentiellt var både givande och krävande. Sjuksköterskan och arbetssituationens förutsättningar; det var utmanande att vårda patienter andligt och existentiellt och sjuksköterskorna saknade kunskap inom området. Sjuksköterskan och religiös bakgrund; religion kunde hjälpa sjuksköterskorna att vårda patienter, men det kunde även vara utmanande när patienterna trodde att deras Gud eller liknande använde deras sjukdom emot dem.  Slutsats Flera sjuksköterskor upplevde att det var viktigt att vårda en patient avseende andliga och existentiella behov och att det var sjuksköterskans ansvar, dock är det många som saknar utbildning inom det området och tycker det är utmanande. Sjuksköterskor upplevde känslor av maktlöshet och ångest när de inte visste vad de ska göra när en patient led andligt och existentiellt. Fler sjuksköterskor tyckte dock att det var väldigt givande för dem själva att vårda patienter andligt och existentiellt när de lyckades, de kände sig då tillfredsställda med sitt arbete. Genom fortsatt forskning inom ämnet och mer utbildning till sjuksköterskorna inom ämnet så kan vården hjälpa dessa patienter bättre och färre patienter kommer lida andligt och existentiellt.

Bakgrund Att bli mamma kan uppfattas som en omtumlande händelse i en kvinnas liv. Kvinnor som inte varit deprimerade under graviditeten kan utveckla en depression efter förlossning, en så kallad postpartumdepression. Det krävs mod hos sjuksköterskan för att kunna bedriva god omvårdnad där sjuksköterskan i mötet med patienten tar hänsyn till relationen och möjliggör partnerskap. I denna studie kommer därför faktorer som påverkar sjuksköterskans vårdrelation med kvinnor som lider av postpartumdepression att belysas. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans vårdrelation med kvinnor som lider av postpartumdepression. Metod Designen som valdes för studien var litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa har tagits fram genom databassökningar i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat Resultatet utgjordes av tre kategorier. Kunskap och information, Vårdrelation samt Stöd och uppmuntran. Resultatet visade att sjuksköterskan ska ha kunskap kring ämnet postpartumdepression för att kunna identifiera sjukdomen och kunna informera patienten. Sjuksköterskans förmåga att skapa vårdrelationer är grundläggande för om kvinnan kommer att vilja ta emot vården eller inte och därmed avgörande för kvinnans tillfrisknande. Stöd och uppmuntran är betydande i omvårdnaden som bör ske på ett familjefokuserat sätt. Slutsats Sjuksköterskan spelar en central roll i omvårdnaden av kvinnor som lider av postpartumdepression. Trots att studier visar att sjuksköterskor i de flesta fall är de första som tar emot kvinnorna som söker vård för depressiva symtom efter graviditet, så är kunskapen om denna sjukdom begränsad. Mer forskning krävs för att förbättra identifieringen och behandlingen av kvinnor med postpartumdepression inom sjukvårdsområdet. / Background Becoming a mother may be a tumultuous event in a woman’s life. It is common that women who have not been depressed during pregnancy may develop postnatal depression, also known as postpartum depression. In order to facilitate a good working relationship between the nurse and a new mother suffering from postpartum depression, courage and consideration of the circumstances on behalf of the nurse are necessary. This study aims to highlight the nurse’s significance in the care of women with postpartum depression. Aim The aim of this study was to describe factors that affect the alliance between the nurse and the woman suffering from postpartum depression. Method The design of the study is that of a literature review. A search of the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO resulted in 17 articles. These articles were reviewed and analysed. Results The review resulted in three major categories; Knowledge and information, The relationship between the nurse and the patient, and Support and encouragement. The results implicated that the nurse needs be knowledgeable about postpartum depression in order to identify the disorder and provide the patient with relevant information. The results showed that women with a good working alliance with the nurse were far more likely to accept care, and thus more likely to recover from postpartum depression. The role of the nurse is therefore crucial to the woman’s recovery. Support and encouragement was found important to be delivered to the entire family. Conclusions The role of the nurse when providing care for women suffering from postpartum depression was found to be of great significance. Even though nurses often are the first in contact with women seeking care for depressive symptoms after pregnancy, the knowledge about postpartum depression is limited. Further research is needed to improve the identification and treatment of women with postpartum depression in the nursing field.

Livskvalitet är ett etablerat begrepp och är något som endast den enskilde personen kan beskriva, men vad är dödskvalitet? Vetskap om vad ett gott liv består av och innehåller förvärvas genom erfarenhet under hela livet medan döden endast upplevs en gång, fler tillfällen och försök ges inte och ingen tidigare erfarenhet finns att relatera till. Människan lever allt längre, i Sverige förväntas tillväxten i åldersgrupperna mellan 65 - 80 år stå inför en markant ökning under kommande år. Det är vanligt att den äldre personen slutar sina dagar på vård- och omsorgsboenden när kroppen blir skör på grund av en eller fler kroniska sjukdomar och omvårdnadsbehoven inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet. Palliativ omvårdnad har målet att ge personen ett väl symtomlindrat liv och en väl symtomlindrad död vid obotlig livshotande sjukdom och omfattar personens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Palliativ omvårdnad är ett viktigt område för den allt äldre befolkningen i livets slut på vård- och omsorgsboenden och ska ges under samma förutsättningar och på lika villkor oavsett ålder. Vad en god död består av och rymmer beskrivs ur en mängd olika synvinklar och aspekter inom och utom sjuksköterskans vårdkontext. Konsensus över beskrivningen av en god död råder inte och kommer sannolikt heller aldrig att råda.   Syftet med studien var att belysa hur sköterskor på vård- och omsorgsboenden beskrev en god död i mötet och omvårdnaden av äldre personer.   Metod och datainsamling: Sex sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden i tre kommuner i Mellansverige intervjuades semistrukturerat vid olika tidpunkter under februari månad 2016. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå med deskriptiv design.   Resultat: I sjuksköterskornas beskrivningar av en god död framkom kategorierna: sjuksköterskans roll, personcentrerad omvårdnad, närstående och transition. De mest centrala symtomen att lindra var smärta och oro för att kunna ge den äldre personen en god död. Resultatet visade också att äldre personer som över tid nått olika faser av acceptans, hunnit göra bokslut och kände sig klara med livet ofta gick en lugn död till mötes.   Slutsats: Sjuksköterskornas beskrivningar av en god död ger förutsättningar att ge en god sådan på vård- och omsorgsboenden med betoning på att ha hela personens skiftande omvårdnadsbehov i fokus. När livet förändras genom ålderdom, sjukdom och vid insikt om den nära förestående döden genomgår personen transitioner mellan olika faser i livet. Att få hjälp vid transitoner innebär att personen kan nå acceptans för att kunna avsluta livet med känslan av att allt är klart. En av sjuksköterskans uppgifter är att hjälpa den äldre personen att våga prata om och beskriva vad som är viktigt för honom eller henne inför livets slut för komma till ro och genom detta ges möjlighet att dö en god död

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg. Litteraturstudien grundar sig på 14 stycken vetenskapliga artiklar och som teoretisk referensram har Carnevalis Dagligt liv  Funktionellt Hälsotillstånd -modell använts. Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt upplever fysiska begränsningar på grund av fatigue, energibrist, dyspné och sömnbesvär. Sjukdomen påverkade också nutritionen och det psykosociala hos dessa patienter. Det påvisades i resultatet att en brist på kunskap hos en del patienter med hjärtsvikt förekom. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att bedöma och observera fysiska och psykosociala faktorer hos patienten. Även att lindra symtom och att informera patienter om hjärtsvikt ingick i sjuksköterskans omvårdnad. / It is estimated that around 200 000 people in Sweden suffer from heart failure. It is of the utmost importance to gain an understanding of heart failure from an overall perspective as the illness affects each individual in many different ways. The purpose of the study was to examine how living with heart failure affects the daily life of the patients. The focus was also laid on how nurses performed their care based on these experiences. The research process was inspired by Goodman’s seven steps. The literature study is based on 14 scientific articles. We have used, as a theoretical frame of reference Carnevalis Daily life Functional health condition – model. The result shows that patients with heart failure experience physical limitations due to fatigue, lack of energy, dyspné and sleep deficiency. The illness also affects nutrition and the psychosocial state of the patients. The result of the study also shows a lack of knowledge amongst some patients with heart failure exists. An important task for nurses was to assess and observe physical and psychosocial factors amongst patients. Relieving symptoms and informing patients about heart failure was also included in nurses´ care.

Rökning är den vanligaste yttre orsaken till hjärt- kärlsjukdom och förtidig död. Trots att befolkningen är medveten om konsekvenserna av rökning fortsätter många att röka. Detta har blivit ett stort problem för samhället vilket har lett till att sjukvården har börjat arbeta mer preventivt. Syftet med denna litteraturstudie var att utforska vilka åtgärder sjuksköterskan kunde tillhandahålla för att stödja patienter med hjärt- kärlsjukdom i rökavvänjningsprocessen. Metoden var en litteraturstudie, som grundar sig på Goodmans sju steg. Resultatet bygger på tio både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultaten visar vilka åtgärder sjuksköterskan kan tillhandahålla i rökavvänjningsprocessen. Dessa åtgärder är sjuksköterskans stöd, samtal, information, uppföljning och kartläggning av risker för återfall. Även om nikotinersättningsmedel och antidepressivt läkemedel används har sjuksköterskan en aktiv roll i processen. Några av dessa metoder kan kombineras beroende på individuella behov och detta ger god effekt för rökfrihet. Den lämpligaste miljön för att börja med rökavvänjning är sjukhuset. / Smoking is the most common external cause of cardio- vascular disease and early death. Though the population is aware of the consequences of smoking many people continue to smoke. This has become a big problem for the communities so medical care has begun to work more preventively. The purpose of this literature study was to investigate which measure the nurse can supply to support the patients with cardio- vascular diseases on smokingcessation process. The method was a literature study, based on Goodmans seven steps. The results are based on ten both qualitative and quantitative scientific articles. The results showed which measure the nurse can support on the anti smoke process. These measures are the nurse’s support; conversation, information, follow-up and mapping of risk for relapse. Even if nicotine replacements and antidepressive medicine are used the nurse have active role i the process. Some of the methods could be combined depending on individual needs and they had a good effect. The best place to start an anti smoke cure is in the hospital.

Det dör dagligen människor som väntar på lämpliga transplantationsorgan. Detta trots att många undersökningar visar att majoriteten av alla människor är villiga att donera sina organ. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa vikten av kunskap i organdonationsfrågor och dess problematik för att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna stödja och undervisa patienter och anhöriga i organdonationsfrågor. Våra frågeställningar var: Vilka kunskaper i organdonationsfrågan kan underlätta sjuksköterskans omvårdnadsarbete med att stödja och undervisa patienter och anhöriga? Vilken roll har sjuksköterskan i arbetet med att öka tillgången på lämpliga transplantationsorgan? Vilka omvårdnadsbehov har de anhöriga till en potentiell organdonator? Genom att kritiskt granska och analysera åtta vetenskapliga artiklar har ett antal faktorer identifierats som har legat till grund för följande fyra teman: vikten av information, betydelsen av god kommunikation, bemötandets värde och kunskapens innebörd. Resultatet visar att det är inom dessa områden som förändringar bör ske, för att sjuksköterskan ska kunna stödja och undervisa patienter och anhöriga och med detta medverka till att antalet organdonatorer ökar. / Everyday people die while they´re waiting for appropriate organs for transplant. This in spite of the fact that many investigations show that the majority of people are willing to donate their organs. The purpose of this systematic literature review study was to shed light on the importance of knowledge about the organ donation question and its complexity so that the nurse in the best way can support and educate patients and relatives in the organ donation questions. Our research questions were: What knowledge in the organ donation question can make it easier for the nurse in the care with supporting and educate patient and relatives? Which role has the nurse with the work to increase appropriate organs for transplant? What needs of care have the relatives of a potential organ doner? Through critical and analyse review of eight scholarly articles a number of themes were identified: The importance of information, the meaning of good communication, the value of the meeting, and the meaning of knowledge. The result shows that it is within these areas that the changes must occur, for the nurse to support and educate patients and relatives and with this contribute to increase the amount of organ donors.

Användandet av naturläkemedel är den äldsta formen av egenvård och den används än idag. Detta märks genom att försäljningen av naturläkemedel stadigt ökar allmänt i hela världen, men i synnerhet i det svenska samhället. När patienter använder naturläkemedel i samband med konventionell läkemedelsbehandling kan det innebära en risk för interaktioner eller uteblivet behandlingsresultat. Studien var en tvärsnittstudie som utfördes på en uppföljningsmottagning för hjärtpatien-ter. Studien genomfördes i form av en enkät där 50 informanter deltog. Syftet med studien var bland annat att studera vilka uppfattningar om naturläkemedel som fanns samt att kartlägga dess användning. Resultatet visade att patienter hade relativt lite kunskap om naturläkemedel och dess effekter på övrig medicinering. Det fanns ett behov av att få råd av en sjuksköterska om naturläkemedels-användning. Studien visade att 50 % av patienterna inte talade om för vård-personal ifall de använde naturläkemedel, en anledning till detta var bland annat att vårdpersonalen inte frågade och därmed blev det inte heller inskrivet i patient-journalen. Sammanfattningsvis så har dagens sjuksköterskor inte den kunskap som krävs för att kunna ge egenvårdsråd med naturläkemedel. Sjuksköterskor be-höver ha denna kunskap för att kunna utföra en patientcentrerad och holistisk vård samt bemöta patienternas behov. / The use of herbal medicine is the oldest form of self care which is still used today. This is noticeable through the increasing sales figures of herbal medicine through-out the world, and in particular in the Swedish society. When patients use herbal medicine in connection with conventional medicine there’s a risk for interactions or failure in the result of treatment. The study is a cross sectional study which was conducted on a follow up visit for heart patients. The study was performed by the use of a questionnaire with 50 informants. The aim of the study was amongst other things to study which perceptions of herbal medicine that existed and map-ping it’s use. The result showed that patients in common had a shortage in knowl-edge about herbal medicine and its effect on other medications. There was a need for advice in the use of herbal medicine by a nurse. The study showed that 50% of the patients didn’t tell the healthcare personal about their possible use of herbal medicine. One of the reasons for this was that healthcare personnel didn’t ask and therefore it wasn’t documented in the patients’ medical record. As a conclusion the nurse of today doesn’t posses the knowledge that is required to be able to give self care advice with herbal medicine. Nurses need this knowledge to be able to carry out a patient centred and holistic care and to respond to the patients needs.

Som en del av sjuksköterskans arbete, är rökavvänjningsåtgärder en viktig del.Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om sjuksköterskan rollvid rökavvänjning av patienter med ett sjukdomstillstånd. Metoden som användesvar systematisk litteraturstudie, baserad på fem kvantitativa artiklar. Resultatetblev de sex gemensamma faktorerna som har betydelse vid sjuksköterskanstobaksinterventioner: Resurser, Erfarenhet, Uppföljning, Motivation, Tidsbrist ochSjuksköterskans egna tobaksvanor. Slutsats: Det finns en stor grupp patienter sominte är motiverade att sluta röka och därför får minst hjälp. Det är just denna grupp som behöver mycket mer hjälpinsatser och information kring rökningens effekter,för att kunna finna motivation till att sluta röka. / As part of the nurse’s work, smoking cessation interventions is an important part.The aim of this literature review was to investigate the nurse’s role in smokingcessation of patients with a medical condition. The method used was a systematicliterature review based on five quantitative articles. The result was the sixcommon factors that were of importance when the nurses preformed tobaccointerventions: Resources, Experience, Follow-up, Motivation, Lack of time andthe Nurses own smoking habits. Conclusion: There is a large group of patientsthat are not motivated to stop smoking, therefore they receive the least help. It isthis specific group that needs much more help and information about the effects ofsmoking, to be able to find motivation to stop smoking.