Efter en cervixcancer blir livet aldrig riktigt det samma. Sjuksköterskor är i en unik position för att hjälpa kvinnorna med anpassningen till de förändringar som sjukdomen drar med sig. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevda fysiska och psykiska förändring efter cervixcancer och sjuksköterskans roll i arbetet med dessa kvinnor. Metoden är en litteraturstudie baserad på elva veten¬skapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sexuella aspekter, fysiska problem, psykiska besvär, sociala aspekter och sjuksköterskans roll. De patienter som fått besöka en sjuksköterska blev mindre deprimerade än de som inte fått träffa någon sjuksköterska. Slutord: Sjuksköterskan som vårdar cervixcancer¬patienter ser ut att behöva mer kunskap om de fysiska, psykiska och sexuella förändringar som påverkar dessa patienter. Genom att lyfta fram dessa problem och även involvera patientens partner skulle omvårdnaden kunna förbättras. / Life will never be the same after a cervical cancer. Nurses are in an unique position to help the women adjust to the changes which the illness brings. The aim of this study is to illustrate women’s experienced physical and mental changes after a cervical cancer and the nurse’s role in the work with these women. The Method is a literature review based on eleven scientifically articles. The analysis resulted in five themes: sexual aspects, physical problems, mental difficulties, social aspects and the nurse’s role. The patients who visited the nurse where less depressed than those who didn’t visit the nurse. Conclusion: Nurses who treat patients with cervical cancer can probably need more knowledge about how physical, mental and sexual changes affect these women. Nursing could improve by lighting up these problems and also involve the patient’s partner.

Stroke är i särklass en av de vanligaste sjukdomarna och många tusentals människor drabbas varje år. När det gäller omvårdnad av patienter med stroke har sjuksköterskan en central roll och det är viktigt att de omvårdnadsinsatser som ges till patienter med stroke är individuellt anpassade till varje enskild patient. Det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter med stroke att ta hänsyn till i rehabiliteringsarbetet. Idag vårdas fler och fler strokepatienter på stroke-enheter i stället för på annan vårdavdelning. En stroke-enhet är en slutenvårdsenhet som tar hand om patienter med stroke, där den specialistinriktade sjukvården drivs av ett multidisciplinärt team. Syftet är att undersöka sjuksköterskans roll vid stroke och vilken inverkan stroke-enheten har på vården. Bedriver sjuksköterskan en individuell omvårdnad och finns något genustänkande? För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa forskningsrapporter. Resultatet i denna studie visar att sjuksköterskans roll vid stroke är att tillhandahålla omvårdnad, främja patientens återhämtning och att fungera som samordnare. Att bedriva en individuell omvårdnad förespråkas, men efterlevs inte alltid kliniskt. I sin roll som sjuksköterska utgår denne från ett genusneutralt perspektiv. Patienter som behandlas på en stroke-enhet uppvisar en signifikant reducerad risk på 40 procent att avlida inom fem år. Självständighet, socialisering och anhörigkontakt ses i större utsträckningen på en stroke-enhet än på annan vårdavdelning. Sjuksköterskan har en viktig roll vid omhändertagandet av patienter med stroke. Dennes förmåga att observera, stötta, motivera och samordna har en viktig betydelse för patientens återhämtning efter en stroke. / Stroke are one of the most common diseases and will affects thousands of people annually. When it comes to nursing care of strokepatients the nurse has a central role and it’s important that nursing care effort given to strokepatients is individually adapted to each patient. There are differences between female and male strokepatients that should be taken into consideration when it comes to the work of rehabilitation. Today more and more strokepatients are getting treatment at hospital stroke units. A stroke unit is a close care unit that takes care of stroke survivors with a special nursing care. The special nursing care is performed by a multidisciplinary team. The aim of this study was to investigate the nurse’s role in stroke care and the stroke units’ impact on nursing. Does the nurse follow an individual nursing care and are there any gender thoughts? To investigate these topics a literature study was set up based on reports from both qualitative and quantitative research. The result of this study shows that the role of nursing is to provide nursing care, promote recovery of the patient and to act as a coordinator. It is favorable to perform individual nursing, but it is not always practiced on a clinically basis. In the role of nurse she or he acts from a gender-neutral perspective. Patients receiving care from a stroke unit will significant reduce the risks of dying in five years by 40 percent. Independence, socializing and contact with relatives are more common in stroke units than on other general care units. The nurse holds a very important role when taking strokepatients into care. Nurse’s ability to observe, support, motivate and coordinate are all important qualities to the patient during recovery from stroke.

Bakgrund: Antibiotika är ett läkemedel som förebygger, behandlar bakterieinfektioner och räddar liv, men överanvändning har lett till ett ökande problem med antibiotikaresistens.Sjuksköterskans roll i det förebyggande arbetet mot antibiotikaresistens behöver ses över för att finna relevanta lösningar till detta globala folkhälsohot. Sjuksköterskan föreskriver inte läkemedlet, men behöver hålla sig till riktlinjer inom administration och omvårdnad för att utöva en säker vård.Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin roll i det förebyggande arbetet mot antibiotikaresistens inom hälso- och sjukvård.  Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, analyserade enligt Fribergs (2022) analysmetod. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskrev sjuksköterskans roll; sjuksköterskans behov av kunskap, blandade känslor i det patientnära arbetet, vikten av uppföljning och utbildning till patienter samt sjuksköterskans roll i teamet. Studien visade att sjuksköterskor upplevde att de har en viktig roll i arbetet mot antibiotikaresistens och behöver uppdatera sin kunskap om sjukdomar, odlingsteknik och antibiotikabehandling för att säkerställa säker vård för patienter. Att informera patienter om korrekt dos och längd på antibiotikabehandlingen var också väsentligt. Sjuksköterskor behöver adekvat utbildning och kunskap om strategier för kommunikation, uppföljning av behandling och rapportering av smittsamma infektioner. De spelar en viktig roll i hanteringen av restavfall och uppföljning av hygienrutiner för att säkerställa patientsäkerhet och kvalitet på vården. För att skapa en positiv relation med patienter behöver sjuksköterskor förbättra sin kommunikationsförmåga och öka sin kunskap om sjukdomstillstånd. Resultatet visar på en komplexitet av känslor som sjuksköterskor upplevde i det förebyggande arbetet mot antibiotikaresistens. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskor att uppdatera sin kunskap om antibiotikaresistens men också att rollen i teamet blir mer tydlig för att de ska kunna bidra till att förebygga antibiotikaresistens. Fortbildning är nödvändigt för att hantera antibiotikaresistens och sjuksköterskor behöver en bred förståelse för antibiotikahantering för att känna sig säkra i yrkesrollen. Riktlinjer och korrekt användning av antibiotika är avgörande för att minska antibiotikaresistensen. Sjuksköterskor bör stödja kollegor och undvika stigmatisering av patienter med resistenta bakterier.

OMVÅRDNAD VID HJÄRTSVIKTSJUKSKÖTERSKANS KLINISKA KOMPETENS – EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIEMALIN STÅHLCAMILLA VON GERTTENStåhl, M & von Gertten, C. Omvårdnad vid hjärtsvikt. Sjuksköterskans kliniska kompetens – en systematisk litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 po-äng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.Prevalensen av patienter med hjärtsvikt ökar ständigt i både Sverige och andra länder. Sjuksköterskans roll blir alltmer omfattande och syftet med denna littera-turstudie var att sammanställa litteratur gällande vilka omvårdnadsåtgärder som genomförs vid omvårdnad av patienter med hjärtsvikt, samt vilken klinisk kompe-tens sjuksköterskan behöver ha. Metoden var en systematisk litteraturstudie som i genomförandet inspirerades av Goodmans (SBU, 1993) modell. Totalt inkludera-des tio vetenskapliga artiklar, vilka har granskats enligt vetenskapliga kriterier. Resultatet kunde delas in i fem huvudkategorier; Sjuksköterskans undervisande roll, uppföljning/rehabilitering, observationer/bedömningar, dokumentation och klinisk kompetens. Patienter med hjärtsvikt behöver mer stöd och utbildning i egenvårdsåtgärder. Patientutbildning i syfte att lära ut egenvårdsåtgärder är ofta bristfällig och komplex. Även sjuksköterskor behöver mer utbildning i vad som skall läras ut för att möta patienters behov. Uppföljning/rehabilitering var av stor betydelse för att förbättra symtom och livskvalitet. De vanligast förekommande omvårdnadsåtgärderna var observationer och bedömningar av olika slag. Sjukskö-terskan har en viktig uppgift att tidigt upptäcka och se försämringar. Resultaten visade även att vården av patienter med hjärtsvikt bör ligga på en högre kompe-tensnivå och utföras av dem som genomför den bäst, nämligen experterna.Nyckelord: hjärtsvikt, interventioner, klinisk kompetens, observationer, patientut-bildning, sjuksköterskans roll. / NURSING CARE AND HEART FAILURETHE NURSE´S CLINICAL COMPETENCE - A SYSTEMATIC REVIEWMALIN STÅHLCAMILLA VON GERTTENStåhl, M & von Gertten, C. Nursing care and heart failure. The nurse´s clinical kompetence – a systematic review. Degree project, 10 credit points. Nursing pro-gramme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.The prevalence of patients with heart failure is constantly increasing both in Swe-den as well as in other countries. The role of nurse´s is becoming more extensive and the aim of this literature review was to compile literature concerning which nursing activities have the greatest importance when caring for patients with heart failure, and the clinical competence the nurse need to possess. The method was a systematic literature review and was inspired of the model of Goodman (SBU, 1993). A total of ten scientific articles were included, which have been examined and analysed in accordance to scientific criteria. The result was divided into five maincategories; the nurse´s teaching role, follow up/rehabilitation, observa-tions/assessments, documentation and clinical competence. Patients with heart failure need more support and education about selfcare measures. Patienteduca-tion aiming to teach selfcare measures is often insufficient and complex. Also nurses need more education in what to teach to meet patients´needs. Follow up/rehabilitation was of great importance to improve symtoms and quality of life. The most common nursing care activities were observations and various types of assessments. The nurse has an important task to early discover and see deteriora-tions. The results showed that caring for patients with heart failure should be done with a higher level of clinical competence and be performed by thouse who per-form it best, namely the experts. Keywords: clinical competence, heart failure, interventions, nurse´s role, observa-tions, patient education.

Bakgrund: Sex kärnkompetenser presenteras som en beskrivning av sjuksköterskans roll och ansvarsområden. Personcentrerad vård; Teamarbete, samverkan och ledarskap; Evidensbaserad vård; Kvalitetsutveckling; Patientsäkerhet; Information och undervisning. De akademiska kraven på sjuksköterskeutbildningen vilar på att studenterna ska lära sig att fatta kritiska beslut, lösa problem och att studenterna ska utveckla en förmåga att ta till sig evidensbaserad kunskap på en vetenskaplig nivå. Syfte: Syftet med studien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sjuksköterskans roll den första tiden efter examen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Populationen i litteraturstudiens sökning i databaser var nyutexaminerade sjuksköterskor, området var sjuksköterskans roll och resultatet var upplevelser. Analysen av artiklarna inspirerades av Polit & Becks (2014) kvalitativa innehållsanalys. SBU’s granskningsprotokoll för studier med kvalitativ forskningsmetodik användes för att kvalitetsbedöma artiklarna (2014a). Resultat: Kärnkompetenserna som belystes var ledarskap och samverkan, evidensbaserad vård, personcentrerad vård och kommunikation. NUS upplevde att den stora skillnaden i övergången från att vara under utbildning till att vara arbetande var ansvaret. Det fanns få möjligheter till att tillbringa tid med patienterna vilket upplevdes som en stor barriär för personcentrerad omvårdnad. Slutsats NUS upplever osäkerhet och är i behov av stöd, feedback och uppmuntran. Ledarskapsrollen upplevs svår för NUS att bemästra. Utbildningen hade lärt NUS att vara ifrågasättande och tänka kritiskt. Organisationens uppgiftscentrerade fokus och rutinbundna arbetssätt krockade med NUS personcentrerade värdegrund. / Background: Six core competencies are presented as a description of the nurse's role and responsibilities. Person-centered care; Teamwork, cooperation and leadership; Evidence-based care; Quality development; Patient safety;Information and education. The academic requirements for nursing rests on is that students learn to make critical decisions, solving problems and for students to develop an ability to embrace evidence-based knowledge on a scientific level. Aim: The aim of this literature study is to illustrate how new graduate nurses' experience the nurse's role the first period after graduation. Method: The study was performed as a literature study. The population of the literature search in databases were NGN, the area was the nurse's role and the result was experiences. The analysis of articles inspired by Polit & Becks' (2014) qualitative content analysis. SBU's review protocols for studies of qualitative research were used to review the quality of articles (2014a). Result: The core competensies illustrated in the results were leadership and cooperation, evidence based nursing, person- centered care and communication. NGN experienced responsibility as the big difference in the transition between between being in training and working. There were few occasions given spending time with patient, which was seen as the major barrier for patient-centered care. Conclusion NGN experience insecurity and are in need of support, feedback and encouragement. The leadership role was difficult for NGN to master. The training had taught NGN to be questioning and to have a critical thinking. The task-centered focus of the organisation and routine- bound approach clashed with the NGN person-centered values.

Bakgrund: Gynekologisk cancer är en särskilt intim form av cancer och drabbar ca 2900 kvinnor i Sverige varje år. Syfte: Att beskriva upplevelser och behov hos kvinnor som har gynekologisk cancer och sjuksköterskans stödjande roll. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman; förändrad sexualitet, en osäker framtid, relationer samt sjuksköterskans roll. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild, ett förändrat sexliv samt en rädsla för recidiv. De hade ett behov av stöd från familj, vänner och kvinnor med samma diagnos. Flera upplevde en brist på information, men hade ett behov av stöd och information från sjuksköterskan. Konklusion: Gynekologisk cancer skiljer sig i en del avseenden från andra typer av cancer. Sjuksköterskans stödjande roll bör bestå i att ge information och stöd, främst om behandlingens påverkan på kroppen, sexualitet och fertilitet. / Background: Gynecological cancers are a particularly intimate form of cancer and affects approximately 2900 women in Sweden each year. Aim: To describe the experiences and needs of women with gynecological cancer and the supporting role of the nurse. Method: A literature review based on ten articles with a qualitative approach. Results: The analysis resulted in four main themes: changes in sexuality, an uncertain future, relationships and the role of the nurse. Women experienced a change in body image, an altered sex life and a fear of relapse. They had a need for support from family, friends and women with the same diagnosis. Several experienced a lack of information, but had a need for support and information from the nurse. Conclusion: Gynecological cancers differ in some respects from other types of cancer. The supporting role of the nurse should be to provide information and support, primarily on the effect of treatment on the body, sexuality and fertility.

En njurtransplantation är ett stort ingrepp och en stor omställning för patienten både psykiskt och fysiskt. Syftet med studien är att öka förståelsen för och beskriva patienters upplevelser och känslor i samband med en njurtransplantation. Studien är empirisk med en kvalitativ deskriptiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta njurtransplanterade personer. Dataanalysen har gjorts med stöd av Burnards (1991) innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier: känslomässig hantering, livet med en ny njure och erfarenhet av sjukvården. Resultatet visar att en njurtransplantation innebär en stor frihet, samtidigt som en känsla av nedstämdhet upplevts . De transplanterade känner ansvar för det nya organet och uttrycker oro för avstötning. Sjuksköterskan har genom sin stödjande roll skapat en trygghet som visat sig vara betydelsefull i samband med en njurtransplantation. Deltagarnas hantering av sjukdom har i denna studie påvisats vara varierande och har tolkats utifrån Lazarus & Folkmans (1984) copingstrategier. / A kidney transplant is a major procedure and a big adjustment for the patient both physically and psychologically. The aim of the study was to understand and describe the patients’ experiences and feelings in relation to the kidney transplant. This empirical study was had a qualitative descriptive approach and includessemi-structured interviews with eight kidney transplant recipients. The data was analysed according to Burnards contents analysis and resulted in three main categories: Emotional management, life with a new kidney and the experience of the health care. The result showed that a kidney transplant results in a feeling of freedom, but is also followed by a down period. The patients feel a sense of responsibility for the new organ and express concern for rejection. The nurses have, through their supporting role helped the patient feel secure which in turn has shown to be important in relation to the patients recovery. The participants in this study have shown to cope with their disease in varying ways and this has been interpreted using Lazarus & Folkmans (1984) coping strategies.

Sepsis är ett livshotande tillstånd som kan drabba patienter inom hela sjukvården där sjuksköterskans arbete är av stor betydelse. Dödligheten vid sepsis är oroväckande hög och är därmed ett viktigt område att uppmärksamma. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskan med hjälp av omvårdnadsinsatser kan identifiera patienter med sepsis på en somatisk vårdavdelning. Metod: en litteraturöversikt med systematisk ansats har genomförts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar där fyra teman uppkommit som innefattade sjuksköterskans kompetens, utbildning, samverkan och fysiologiska parametrar och instrument. Den slutsats som framkom var att det krävs hög kompetens hos sjuksköterskan, god samverkan och tillgängliga instrument för att tidig identifiering av patienter med sepsis ska kunna vara möjligt. / Sepsis is one of the most life-threatening conditions that can affect patients in the whole healthcare sector. Therefore it is important to early identify the symptoms, where the nurse's work is of great importance. The mortality rate for sepsis is alarmingly high and is an important area to touch. The aim of this literature review was to highlight how nurses with nursing care can identify patients with sepsis in a somatic ward. Method: a literature review with a systematic approach has been implemented in the databases PubMed and Cinahl. The results are based on ten quantitative articles that four themes emerged as including nursing skills, education, collaboration and physiological parameters and tools. The conclusion that emerged was that it required great competence of the nurse; good interaction and available instruments for early identification of patients with sepsis should be possible.

Rökningsrelaterade sjukdomar utgör, trots minskning av antalet rökare, en mycket kostsam post på både individuell och samhällelig nivå. Genom sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan många av de individer som vill och är i behov av att sluta röka. För att uppnå goda resultat i form av bestående rökfrihet krävs evidens för att avgöra vilken rökavvänjningsmodell som är den mest effektiva. Syftet med denna studie var att undersöka olika rökavvänjningsmodellers struktur och effektivitet med avseende på individer som står i kontakt med sjukhus. Studien avsåg även att undersöka huruvida den mest effektiva modellen bör anpassas utifrån kön och/eller sjukdomsbakgrund för att uppnå ett mer fördelaktigt resultat. Metoden bestod av en systematisk litteraturstudie baserad på en kvasiexperimentiell samt tolv randomiserade studier. Resultatet visade att en intensiv intervention, med rådgivning och motiverande samtal, som fortgår under ett minimum av sex månader efter utskrivning medför högst andel rökfria individer. Resultaten gav även en indikation på att interventionen bör anpassas efter sjukdomsbakgrund. För individer med låg motivation kan användandet av bupropion inledningsvis stärka dem och sedermera leda till presumtivt rökstopp. / Smoking-related diseases are, despite the reduction in numbers of smokers, very expensive both from the individual and from a social point of view. Nurses, through their daily work, interact with many individuals whom express a willingness to stop smoking. For many individuals it is also a necessity to quit. In order to achieve persistent abstinence, evidence is required to determine which smoking cessation intervention is the most efficient. The purpose of this study was to examine the structure and performance of various smoking cessation models including individuals who are in contact with the hospital. This study also examined whether the most efficient model should be tailored according to gender and/or health status of the individual. The method consisted of a systematic literature review based on one quasi experiential and twelve randomized controlled studies. The results showed that an intensive intervention, with motivational counseling, over a minimum of six months after discharge leads to the highest cessation rates. The results also gave an indication that intervention should be tailored to fit the clinical picture. Low motivation in individuals may initially benefit from the use of bupropion and subsequently lead to presumptive abstinence.

Michalska, A. Att leva med claudicatio intermittens - en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2010.Bakgrund: Claudicatio intermittens (CI) är en sjukdom i benens artärer som orsakar svåra smärtor i benmuskulaturen vilket personen känner vid gång. Den bakomliggande orsaken till sjukdomen är en fortskridande aterosklerosprocess. Rökning är den mest bidragande faktorn för denna utveckling. Syfte: Att belysa livskvalité hos personer som lider av CI samt vilka strategier de använder för att hantera sjukdomen. Metod: En litteraturstudie grundad på åtta vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Att leva med CI innebar stora påfrestningar på den fysiska, psykiska och sociala dimensionen. Smärta och begränsad rörlighet hade störst inverkan på livskvalitén. Rädsla för amputation och för att förlora sin självständighet framkallade en känsla av nedstämdhet och käns-lan av att vara annorlunda. Claudicanterna utvecklade olika coping strategier för att behålla kontrollen över den nya situation de befann sig i.Det krävs särskilt utformade insatser i form av patientundervisning för personer som lider av CI för att stärka patienten och begränsa utvecklingen av sjukdomen. / Michalska, A. Living with intermittent claudication – a literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2010.Background: The intermittent claudication (IC) is a disease of the leg arteries that cause severe pain in the musculature while walking. The underlying cause of the disease is progression of the atherosclerosis process. Smoking is the most contributing factor for this development. Aim: To highlight the quality of life of people suffering from intermittent claudication, and what strategies they use to manage the disease. Method: A literature review based on eight scientific articles, with both a qualitative and a quantitative approach. Results: Living with IC will put considerable pressure on the physical, mental and social dimension. Pain and limited mobility had the largest impact on quality of life. Fear of amputation and of losing their independency provoked feelings of sadness and the feeling of being different. Patients with IC developed different coping strategies to maintain control over the new situation they found themselves in.It requires specially designed interventions in the form of patient education for people suffering from IC to empower the patient and to limit the development of the disease.