Bakgrund: Palliativ vård innebär att ta hänsyn till patientens fysiska, psykologiska behov och att lindra lidandet Tidigare forskning förklarar att det är viktigt att se till att patienters behov blir tillfredsställda genom att ge trygghet, symtomlindring och säker vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter som vårdas palliativt. Metod: En allmän Litteraturöversikt Resultat: Det identifierades tre teman i analysen, Brist på kunskap hos sjuksköterskor, Sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård och Sjuksköterskor relation till patienter. Det framgick det att sjuksköterskor som hade brist på kunskap och kompetens upplevde otrygghet i sitt vårdande medans sjuksköterskor som hade goda kompetenser inom vårdandet upplevde trygghet i sitt vårdande och kunde leverera en god vård. Sjuksköterskor upplevde också att det är viktigt att de skapar en god relation till patienter för att kunna ge en hög kvalité av vård. Slutsats: Sjuksköterskor som hade brist på kunskap ska bli fortbildade för att kunna ge en säker och tryggvård till patienter med svåra sjukdomar och även bli tryggare i sin roll. Sjuksköterskor ska lägga mer tid på att skapa en god relation till patienter för att kunna tillfredsställa deras behov. / Background: Palliative care means taking into account the patient's physical and psychological needs and alleviating suffering Previous research explains that it is important to ensure that patients' needs are met by providing security, symptom relief and safe care. Purpose: The purpose is to describe the nurse's experience of caring for patients who receive palliative care. Method: A general literature review Results: Three themes were identified in the analysis, Lack of knowledge among nurses, Nurses' competence in palliative care and Nurses' relationship to patients. The results showed that nurses who had a lack of knowledge and competence experienced insecurity in their care, while nurses who had good competence in care experienced security in their care and were able to deliver good care. Nurses also felt that it is important that they create a good relationship with patients in order to provide a high quality of care. Conclusion: Nurses who had a lack of knowledge must be further trained to be able to provide safe and secure care to patients with severe illnesses and also become more confident in their role. Nurses must spend more time creating a good relationship with patients in order to satisfy their needs.

Bakgrund: Avancerad smärta är något som uppstår vid svår cancersjukdom, vilket leder till en begräsning hos patienterna. I dessa fall är det viktigt som sjuksköterska att noga analysera smärtan och administrera bästa möjliga smärtlindring, då det ska leda till en god död och patienten ska slippa lidande. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svårlindrad cancersmärta vid cancersjukdom och palliativ vård. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserar sig på 9 vetenskapliga artiklar som sökts via pubmed. Data analyserades med tematisk analys. Huvudresultat: Resultatet i denna litteraturstudie beskriver hur sjuksköterskors upplevelser var att inte alltid kunna bota smärta vid cancersjukdom och i palliativ vård. De komponenter som framkom var sjuksköterskans upplevelser av genombrottssmärta där sjuksköterskorna beskrev att det var brist på läkemedel samt att återhållen smärtbehandling var återkommande. Sjuksköterskorna beskrev rädsla över att ge läkemedel samt att utbildning i palliativ vård och smärtlindring var viktigt för att kunna ge en rättvis vård. Sjuksköterskorna upplevde också organisationen som hinder samt att personalbrist och okunskap ger onödigt lidande. Slutsats: Avancerad cancersmärta finns i hela världen, vilket medför ytterligare kunskaper och utbildning för att hjälpa patienter i sitt lidande vid smärta i palliativ vård. Smärta ska inte behandlas olika beroende på var de bor, därav behövs riktlinjer för att utföra en likasinnad vård för alla runt om i världen som lever med cancersjukdom. / Background: Advanced pain is something that occurs in severe cancer, which leads to a limitation in patients. In these cases, it is important as a nurse to carefully analyze the pain and administer the best possible pain relief, as it should lead to a good death and the patient should avoid suffering. Aim: The purpose is to describe nurses' experiences of difficult-to-alleviate cancer pain in cancer disease and palliative care. Method: A descriptive literature study based on 9 scientific articles applied for via PubMed. Data were analyzed with thematic analysis. Main results: The results of this literature study describe how nurses' experiences were not always able to cure pain in cancer and in palliative care. The components that emerged were the nurse's experiences of breakthrough pain, where the nurses described that there was a shortage of medicines, and that restrained pain treatment was recurring. The nurses described fear of giving medicines and that training in palliative care and pain relief was important in order to be able to provide fair care. The nurses also experienced the organization as an obstacle and that staff shortages and ignorance cause unnecessary suffering. Conclusion: Advanced cancer pain is found all over the world, which brings additional knowledge and education to help patients in their suffering of end-of-life pain. Pain should not be treated differently depending on where they live, hence guidelines are needed to perform a similar care for everyone around the world who lives with cancer.

Bakgrund: Barns hälsa och mående kan påverkas negativt när en förälder är allvarligt sjuk och de har behov av stöd. Barn som har en allvarligt sjuk förälder har enligt svensk lag rätt till stöd, råd och information av sjukvården. Trots detta visar tidigare forskning att barn och föräldrar inte upplever att sjukvården ger det stödet. Det behövs därför mer kunskap om sjuksköterskors upplevelser av att möta och stödja barn till allvarligt sjuka patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta och stödja barn som anhörig till en allvarligt somatiskt sjuk förälder. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta empiriska kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökningarna genomfördes i PubMed och Cinahl. Analysprocessen genomfördes med inspiration av Popenoes innehållsanalys vid litteraturstudie.  Resultat: Analysen resulterade i sju underkategorier och tre kategorier. Kategorierna var: ”Att skapa en vårdrelation”, ”Att ha tillräcklig kompetens” och ”Att söka stöd inom organisationen”. Konklusion:  Det finns behov av utbildning, riktlinjer och stöd för sjuksköterskor som möter barn till allvarligt sjuka patienter. För att utforma och implementera evidensbaserade åtgärder krävs mer forskning. / Background: Childrens health and wellbeing is negatively affected when a parent is seriously ill, and they need support. Children that have a seriously ill parent has, according to the Swedish law, a right to information, support, and advice from health services. Parents and children are however, according to earlier research, not experiencing this support from the healthcare. Because of this there is a need for more knowledge about nurses’ experience of meeting and giving support to children of seriously ill patients.  Aim: To illustrate nurses experience of meeting and supporting children of seriously somatic ill parent.  Methods: A literature study based on eight empirical qualitative scientifical articles. The database searches were conducted in PubMed and Cinahl. The analyzation process was inspired by Popenoe.  Results: The analysis resulted in seven subcategories and three categories. The categories were: “Building caring relationships” “Having sufficient skills” and “Seeking support within the organization”.  Conclusion: Nurses who meet children to seriously ill patients need education, guidelines, and support. To design and implement evidence-based measures there is a need for more research.

Introduktion: Personcentrerad vård (PCV) kan beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra och tillgodose hela personens fysiska och psykiska behov. Det pågår mycket arbete med att utveckla personcentrerade arbetssätt för att stärka patientens ställning. Många studier visar att PCV är bra för patienterna, men få studier beskriver upplevelser kring personcentrerade arbetssätt ur sjukvårdspersonalens perspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt på en geriatrisk slutenvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio, kliniskt verksamma, sjuksköterskor på en akutvårdsavdelning från ett sjukhus i mellansverige. Data samlades in med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide och dataanalysen utfördes med ett beskrivande fenomenologiskt förhållningssätt genom Colaizzis (1978) analysmodell. Resultat: De sex teman som identifierades var: Känsla av delaktighet hos alla, Behov av avsatt tid, Kontinuitet i teamsamarbete, Ledarskapets betydelse, Positiv påverkan på arbetsmiljön och Sjuksköterskans professionella utveckling främjas. Informanterna uttryckte ökad grad av arbetstillfredsställelse, bättre psykosocial arbetsmiljö och mindre stress i jämförelse mot hur de upplevde sin arbetssituation innan arbetssättet infördes. Slutsats: Resultatet visar vilka förutsättningar som krävs för att ett strukturerat arbetssätt ska lyckas. Alla som är involverade i den äldres vård behöver samarbeta och ett personcentrerat arbetssätt behöver vara multiprofessionellt och teambaserat med en gemensam målbild och vårdfilosofi. / Introduction: Person-centered care (PCC) can be described as care that strives to make visible and meet the entire person's physical and mental needs. There is a lot of work going on to develop person-centered working methods to strengthen the patient's position. Many studies show that PCC is good for patients, but few studies describe perceptions of person-centered working methods from the perspective of healthcare professionals. Aim: To describe nurses' experience of working based on a person-centered working methods in a geriatric inpatient ward. Method: A qualitative study with a descriptive phenomenological approach was conducted. Ten clinically active nurses at a geriatric medicine ward, from a hospital in central Sweden, participated in the survey. Data were collected using a semi-structured interview guide and analyzed using Colaizzi's (1978) phenomenological analysis model. Results: The six themes identified were: A feeling of participation among all, A need for time set aside, A continuity in teamwork, The importance of leadership, Positive impact on the work environment, and The nurse's professional development was promoted. The informants expressed an increased degree of job satisfaction, a better psychosocial work environment and less stress in comparison to how they experienced their work situation before the work method was introduced. Conclusion: The result shows the conditions required to successfully establish and maintain a structured person-centered working method. Everyone involved in the elderly person's care need to collaborate and a person-centered approach needs to be multi-professional and team-based with a common goal picture and care philosophy.

Background The word cancer is a term used to describe about 200 different diseases. Cancer patients often receive palliative care, where the purpose is to relive suffering and promote quality of life. Previous research shows that nurses often have a negative approach towards cancer, especially because the lack of knowledge and insecurity in how to communicate with these patients. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with cancer receiving palliative care in a hospital ward. Method The method used in this study was a literature review based on qualitative studies. Fourteen articles were analysed according to Friberg's (2006) qualitative content analyse in five steps for literature-based studies. Results The result showed that nurses have mixed feelings about meeting patients with cancer in a palliative phase. They had feelings of inadequacy and they felt a great responsibility, many nurses experienced feelings of gratitude towards working with palliative patients with cancer. Nurses also expressed that communication and a trusting relationship with the patients were important. The nurses often felt that they didn't have enough time to give the care that the patients deserved because of a high workload. Conclusion Patients with cancer in a palliative phase are a complex area. Nurses may experience providing care to patients in palliative care as emotionally stressful. To be able to provide high quality care trusting relationships were essential between nurses and patients. Patients with cancer are in need of support from the nurse, but the nurses experienced that time is not enough.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtsvikt är i Sverige en folksjukdom där cirka 200 000 personer beräknas lida av symtom och lika många till lever utan några symtom. Under de nästkommande 25 åren beräknas inläggningar att öka med 50% då prevalensen av hjärtsvikt ökar på grund av befolkningstillväxten, åldrande och den ökade förekomsten av samsjuklighet. Sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar inom primärvården verkar vara effektiva för att tillhandahålla högkvalitativ personcentrerad vård och därmed minska behovet av sjukhusvård. Personcentrering är en process att ta tillvara patientens resurser med hänsyn till individens förutsättningar och hinder. Ett partnerskap som bygger på ömsesidig respekt, är jämbördig och inbjuder till delaktighet och att vårdtagaren får den information som behövs för att kunna fatta rätt beslut. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur de arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt med personer med hjärtsvikt i primärvården.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats där nio sjuksköterskor deltog som arbetade på hjärtsviktsmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys användes och det teoretiskt ramverk utgick från ett personcentrerat förhållningssätt. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier holistisk människosyn, individuellt bemötande, partnerskap och delegering av läkemedel. Slutsats: I resultatet framkom att alla sjuksköterskor ansåg sig lyssna till personens berättelseoch att de utgick delvis från en helhetssyn, men det fanns brister i att tillgodo se de existentiella behoven. De tyckte sig erbjuda individanpassad vård och behandling efter personens förutsättningar och behov och de upplevde att det var en viktig del i arbetet att motivera till delaktighet i egenvård samt kunskap och förståelse om sjukdomen. Sjuksköterskorna önskade bli bättre på att inkludera anhöriga. Få sjuksköterskor hade delegering av läkemedel och några få tyckte att det hade betydelse för omhändertagandet. / ABSTRACTBackground: In Sweden, heart failure is a common disease, where approximately 200,000 people are estimated to suffer from symptoms and the same number live without any symptoms. Over the next 25 years, admissions are projected to increase by 50% as the prevalence of heart failure increases due to population growth, aging and the increased prevalence of comorbidities. Nurse-led heart failure clinics in primary care appear to be effective in providing high-quality person-centred care and thereby reducing the need for hospitalisation. Person-centredness is a process of making use of the patient's resources, taking into account the individual's conditions and obstacles. A partnership that is based on mutual respect, is equal and invites participation and that the care recipient receives the information needed to be able to make the right decision.Aim: To shed light on nurses' experiences of how they work based on a person-centred approach with people with heart failure in primary care.Method: A qualitative semi-structured interview study with an inductive approach in which nine nurses who worked in heart failure wards participated. A qualitative content analysis was used and the theoretical framework was based on a person-centred approach.Results: The content analysis resulted in four main categories: holistic view of people, individual treatment, partnership, delegation of medicines.Conclusion: The results showed that all nurses considered themselves to listen to the person's story and that they partly started from a holistic view, but there were shortcomings in satisfying the existential needs. They seemed to offer individually tailored care and treatment according to the person's conditions and needs, and they felt that it was an important part of the work to motivate participation in self-care as well as knowledge and understanding of the disease. The nurses wanted to be better at including relatives. Few nurses had delegation of medicines and a few thought it was important for care.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är en samling av kroniska sjukdomar, som påverkar kroppensförmåga att hantera blodsockernivån. I Sverige uppskattas att cirka 470 000 människor liderav sjukdomen. Det mest effektiva sättet att förebygga diabetes sena komplikationer är attpatienten själv bedriver en god egenvård. Sjuksköterskans roll i diabetesbehandling är av storbetydelse, då de stödjer och handleder patienter att bedriva god egenvård. Syfte: Syftet meddenna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av patienters följsamhet tillegenvårdsråd vid diabetes typ 2. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativlitteraturstudie baserat på tio artiklar som har hämtats från databaserna CINAHL ochPubMed. SBU:s granskningsmall har använts för kvalitetsgranskning. Analysen gjordesutifrån metoden som är för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifråntre kategorier: Sociokulturella aspekters betydelse, Förutsättningar inom vården ochSjuksköterskans kunskap. Ur dessa skapades även tio underkategorier: Religiöst tankesätt,Kulturellt tankesätt, Stöd från anhöriga, Egenvård och delaktighet, Samverkan i team medandra vårdprofessioner, Resurser och stöd, Personcentrerad vård, Erfarenhet, Utbildning,Sjuksköterskornas metod att förmedla kunskap Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att etteffektivt samspel mellan sjuksköterskor och övriga professioner, ökade deras motivation ochsjälvförtroende i diabetesbehandlingen för både patienter och sjuksköterskor. Vidare framgårdet att hänsyn till patienters sociokulturella aspekter och bruk av ett personcentrerattillvägagångssätt är avgörande faktorer i patientens följsamhet till sjuksköterskors rådgivning / Background: Diabetes Mellitus is a collection of chronic diseases which affect the body’sability to regulate the blood sugar level. In Sweden alone, there are approximately 470 000diagnosed patients. The most effective method to counteract and treat the disease is for thepatient in question to establish proper self-care practices. The nurse plays a central role in thediabetes treatment since the nurse supports and guides the patient to conduct a good self-careroutine. Aim: This literature review aims to investigate nurses’ experience of patientcompliance to self-care advice regarding diabetes type 2. Method: The study has beenconducted as a literature review of ten articles, where a qualitative approach has been used tocompile a result. The articles have been collected from the databases CINAHL and PubMed.Further, the quality of the studies has been examined with the help of SBU’s review templatefor qualitative studies. The analysis was conducted by the method presented in qualitativecontent analysis. Result: The result was presented from three categories: The importance ofsociocultural aspects, Conditions in the care and the nurses’ knowledge. From thesecategories a total of ten subcategories were used: Religious mindset, Cultural mindset,Support from relatives, Self-care and participation, Cooperation in teams with othercare-professions, Resources and support, Personcentred care, Experience, Education and thenurses’ method to convey information. Conclusion: Nurses experienced that an effectiveteamwork with the other involved professions increased their motivation and self-confidenceand made the diabetes treatment easier for both patients and nurses. Further, it was clear thatconsideration to the patients’ sociocultural aspects and using a patient-centered approach arecrucial factors that affect patients’ adherence to the nurses’ advice.

Bakgrund: Självskadebeteende kopplas ofta ihop med psykiatriska tillstånd så som depression och ångestsyndrom och en vanlig uppfattning är att syftet med beteendet är suicidalt. Självskada används ofta som en strategi för att reglera negativa känslor. Patienter med självskadebeteende kan behöva insatser från olika nivåer och områden inom hälso- och sjukvården Det finns stigmatisering av patienter med självskadebeteende inom vården och samhället. Ett dåligt bemötande inom vården kan minska patientens självkänsla, tillit till vården samt leda till att patienten blir mindre benägen att söka vård i framtiden. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter med självskadebeteende, genom att lyssna, skapa sig förståelse samt identifiera behov. Syfte: ​​Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter vid omvårdnad av patienter med självskadebeteende.​ Metod: Metoden var en litteraturöversikt i enlighet med Fribergs metodbeskrivning. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar valdes ut. Artiklarna analyserades ​för att identifiera likheter och skillnader. Resultat: ​Kunskap om självskadebeteende samt kommunikationsstrategier efterlystes av sjuksköterskor. Flera sjuksköterskor upplevde bristande förmåga att ge omvårdnad till patienter med självskadebeteenden. Vårdrelationen lyftes som central i omvårdnaden av denna patientgrupp och sjuksköterskans bemötande. Förmågan att lyssna och få patienten att känna sig hörd ingick i sjuksköterskornas omvårdnadsarbete. Ytterligare aspekter av omvårdnaden var sjuksköterskans attityder och dessa ansågs kunna ändras med hjälp av ökad kunskap. Resultatet visade även att en del i omvårdnaden av patienter med självskadebeteende var att hindra patienten från att självskada, sköta om fysiska skador samt att göra olika typer av riskbedömningar. Omvårdnaden inom akutmiljöer beskrevs som utmanande då ett stort fokus låg på snabb somatisk vård samt att det var svårt att förse patienterna med en lugn miljö. Slutsats: ​​Det finns en osäkerhet hos sjuksköterskor kring vårdandet av patienter med självskadebeteende och mer kunskap efterfrågas. Den akuta vårdmiljöns brist på tid och resurser försvårar omvårdnaden av patienter med självskadebeteende. Vårdrelationen och kommunikationen mellan sjuksköterska och patient är centralt för en personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskor anser även att en viktig aspekt av omvårdnaden är bemötande och attityder där ett empatiskt, icke dömande och in lyssnande förhållningssätt är fördelaktigt. / Background: Self-injurious behavior is often linked with psychiatric conditions such as depression and a common perception is that the aim is suicide. Self-injury is often used as a strategy to regulate negative emotions. People with self-harming behavior may need interventions from different levels and areas within the health care system. There is stigmatization of patients with self-harming behavior, both within healthcare and society. Poor treatment in care can reduce the patient's self-esteem, trust in care and lead to the patient being less inclined to seek care in the future. The nurse has a central role in the care of patients with self-harming behavior, by listening, understanding and identifying needs. Aim: Nurses experiences of caring for patients with self-injurious behaviour Method: ​​The method used was a literature review following Friberg‘s methodological framework. Searches were conducted in the databases Cinahl Complete and PubMed. Ten qualitative original scientific articles were selected. The articles were analyzed  to identify similarities and differences.​ Results: Knowledge of self-injurious behavior and communication strategies were requested by nurses. Several nurses experienced a lack of ability to provide nursing care to patients with self-harming behaviors. The nursing relationship was highlighted as central in the care of this patient group, and the nurse's approach, ability to listen, and making the patient feel heard were integral aspects of nursing care. Other aspects of nursing care included nurse's attitudes, which were believed to be changeable through increased knowledge. The results also showed that an important part of the nursing care of patients with self-harming behavior was to prevent the patient from self-harming, caring for physical injuries and making different types of risk assessments. Nursing care in emergency settings was described as challenging as there was a large focus on rapid somatic care and it was difficult to provide patients with a calm environment.​ Conclusions: ​​Nurses express uncertanty regarding the care of patients with self- harming behavior and there is a demand for increased knowledge. The lack of time and resources in emergency departments complicates the care for patients with self-injurious behavior. The relationship and communication between the nurse and patient is central to person-centered care. Nurses also believe that a crucial aspect of care involves attitudes approaches, emphasizing the importance an empathic, non- judgemental and attentive demeanor.

No description available.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom med hög samsjuklighet vilket medför ett komplext omvårdnadsbehov. Sjukdomen uppstår oftast i tonåren eller ung vuxen ålder. Sjuksköterskor har en viktig roll i omvårdnaden där bemötandet är en avgörande del i behandlingen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårdapatienter i tonåren med Anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, där syftet besvaras med en induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Anorexia nervosa redovisas genom tre teman: terapeutisk vårdrelation mellan sjuksköterska och patient, att se personen bakom sjukdomen samt sjuksköterskors förutsättningar för god omvårdnad, med efterföljande åtta subteman. Konklusion: Sjuksköterskor behövde kompetens, erfarenhet, specifika omvårdnadsstrategier och etablera en terapeutisk vårdrelation för att nå denna patientgrupp. Andra förutsättningar för en god omvårdnad innebar att sjuksköterskor beaktade patienternas delaktighet och inkluderade ett personcentrerat förhållningssätt. För att optimera patienternas välbefinnande krävdes ett helhetsperspektiv där patienter inte betraktades som sin sjukdom eller diagnos. / Background: Anorexia nervosa is a severe psychiatric disorder with high comorbidity, which entails a complex need for nursing care. The disease usually occurs in adolescence or early adulthood. The nurse plays a pivotal role in the provision of care, where the manner of interaction is a crucial component of the treatment process. Aim: Nurses´experiences of caring for adolescent patients with Anorexia nervosa. Method: Aqualitative literature review with an inductive approach. Findings: The nurses´experience of caring for patients with Anorexia nervosa is presented through three themes: therapeutic care relationship between the nurse and the patient, recognizing the person beyond the illness and the nurses´ prerequisites for good care, followed by eight subthemes. Conclusion: The nurse required competence, experience, specific nursing strategies and a good therapeutic care relationship to reach this patient group. Other prerequisites for high quality care meant that the nurse considered the patient's participation and included a person-centered approach. In order to optimize the patient's well-being, a holistic perspective was essential whereby the patient was not viewed merely as their illness or diagnosis.