Inom hälso- och sjukvård för barn och unga har sjuksköterskan en betydande roll i mötet med alla barn och familjer. I arbetet möter sjuksköterskan många barn och familjer som inte kan det svenska språket och som har en annan kulturell bakgrund. Migrationen ökar i Sverige och det finns behov av större kunskap i bemötande av barnen och familjerna inom barnsjukvården. Studien beskriver sjuksköterskors upplevelser av att möta och vårda barn och deras familjer som inte kan det svenska språket och som har en annan kulturell bakgrund. Studien är en kvalitativ intervjustudie som har analyserats genom kvalitativ innebördsanalys. Resultatet beskrivs utifrån sex teman: Att se barnet, Att få med sig föräldrarna, Att hitta kreativa lösningar, Att använda tolk i mötet, Att möta kulturella skillnader och Att bli berörd av barns utsatthet. Slutligen diskuterades resultatet utifrån, Att se barnet och få med sig föräldrarna, Att hitta kreativa lösningar till kommunikation och Möte över kulturella gränser.

Den här rapporten beskriver arbetet kring kandidatprojektet RaVe som utvecklats åt Magnus Bång vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet. Projektet har pågått under våren 2018 av en grupp om sju studenter som en del av kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling. RaVe är en prototyp av ett patientövervakningssystem för sjukvården som med hjälp av kameror kan mäta hudtemperatur, hudfärg och andningsfrekvens. Systemet är dessutom uppbyggt för att enkelt kunna utökas med ytterligare funktionalitet. Rapporten beskriver även de verktyg och den hårdvara som använts under projektets gång. I samband med utvecklingsarbetet har arbetsmetodiker testats och utvärderats samtidigt som systemets etiska aspekter studerats.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska inom Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH) innebär möten med patienter som har en rad olika livshotande diagnoser. Som en del av det dagliga arbetet ingår att kunna vara tillgänglig för patienten vid försämringar. Detta innebär att sjuksköterskor kan komma att med kort varsel behöva göra oplanerade hembesök till patienter de aldrig träffat. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar inom ASIH-verksamhet i Stockholms län förbereder sig inför oplanerade hembesök till patienter de aldrig träffat. Metod: För att ta reda på och beskriva hur sjuksköterskor förbereder sig inför oplanerade hembesök valdes en kvalitativ design med en induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor med i genomsnitt 8,5 års erfarenhet från arbete inom ASIH intervjuades. Materialet analyserades enligt en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: I ständig beredskap och När någon larmat. I ständig beredskap har två kategorier och fem underkategorier vilka beskriver sådant som ingår i det dagliga arbetet samtidigt som det även är förberedelser inför oplanerade hembesök. Dessa förberedelser kan vara att ha ordning på sin utrustning och att hålla sig informerad om inskrivna patienter. När någon larmat har två kategorier och sex underkategorier vilka beskriver förberedelser som görs efter att ett samtal som föranleder ett oplanerat hembesök inkommit. Dessa förberedelser innebär till exempel att sjuksköterskorna tar reda på så mycket som möjligt om patienten för att kunna bilda sig en uppfattning om vad som behöver göras och hur bråttom det är. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till annan forskning samt till de tre grundläggande delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, i Antonovskys salutogena modell KASAM, känsla av sammanhang.

Bakgrund: Studien handlar om Hiv-smittade patienters erfarenheter i den svenska vården. Sverige har uppnått UNAIDS mål 90-90-90 men stigma kring Hiv-smittade framkommer fortfarande inom vården. Syfte: syftet var att belysa förekommande stigma gentemot Hivsmittade patienter inom vården. Metod: Fyra kvantitativa och sex kvalitativa artiklar valdes ut och resultaten i artiklarna sammanställdes. Resultat: diskriminering, fördomar och sjuksköterskor på andra avdelningar än infektion som visade oro upptäcktes i resultaten. Immigranter och kvinnor födda utanför Sverige var mest utsatta. Slutsats: Den svenska sjukvården har utvecklats genom åren, men stigma gentemot Hiv-smittade patienter framkommer fortfarande. / Background: The study is about Hiv-infected patients experiences in the Swedish health care system. Sweden is the first country to reach UNAIDS goal named 90-90-90 but stigma against Hiv-infected still occurs in the health care. Aim: The aim was to illustrate stigma against Hivinfected patients in the health care. Method: The study contains six qualitative and four quantitative articles made between 2012-2018. The results from the articles were compiled. Results: Discrimination, prejudice and nurses on other sections’ than infection that showed concerns in front of the patient were found in the results. Immigrants and women that were born outside Sweden were exposed the most. Conclusion: The Swedish health care have evolved through the years but stigma against Hiv-infected patients still appears.

Bakgrund: Smärta kan göra att personer upplever en helt annorlunda livsvärld när de lider av långvarig smärta. Långvarig smärta skiljer sig från den akuta smärtan genom att den ska ha varat i minst 3-6 månader. Långvarig smärta kan förekomma både inom öppen- och slutenvård. Behandling av detta tillstånd förklaras genom fem pelare som belyser personen som helhet och att behandling ska ske därefter. De fem pelarna tar upp en ökad kunskap kring sitt smärttillstånd, fysisk aktivitet, social aktivitet, läkemedel och fysioterapi. Pelarna kan kombineras samt varieras för bästa effekt. Syfte: Beskriva vuxna personers erfarenheter av smärtbehandling inom sjukvården och på smärtkliniker vid långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie som är baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio subkategorier. Den första huvudrubriken var erfarenheter av möten vid smärtbehandling och tar upp hur personerna upplevde omvårdnadspersonalens bemötande och upplevelsen av mötet med andra personer i samma situation. Den andra huvudrubriken var att hantera smärtan i vardagen som beskriver personernas nya copingstrategier och deras attityd till läkemedel. Den tredje och sista huvudkategorin var betydelsen av förståelse kring långvarig smärta som tar upp personernas erfarenhet av informationsbrist gällande sitt tillstånd, samt att personerna i samband med behandlingen börjat ta mer ansvar för dem själv. Diskussion: I metoddiskussionen kommer litteraturstudiens genomförande att diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Litteraturstudien anses hålla en hög kvalité. I resultatdiskussionen tas de tre huvudfynden att inte bli lyssnad på/att bli lyssnad på, att hjälp varandra och känna gemenskap samt motvilja till läkemedel upp.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i världen med 14,1 miljoner diagnostiseradefall 2012, och bara i Sverige drabbas cirka 61000 personer varje år. En cancerbehandling ärkrävande att genomgå och kan ge biverkningar som trötthet (fatigue), nedsatt immunförsvar,håravfall, illamående, minskad aptit, viktminskning och inaktivitet p.g.a. tröttheten och smärtor.Studier har visat att fysisk aktivitet är bra för att minska biverkningar, öka patientens välmåendeoch livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga om unga vuxna i åldern 18-30 år medavslutad cancerbehandling genomförde fysisk aktivitet som intervention under sin behandling.Metod: Urvalet var specifikt för enkätundersökningen och de som inkluderades var medlemmar iåldern 18-30 år i patientföreningen Ung Cancer. En egenkonstruerad enkät utformades och fannstillgänglig via Ung Cancers Facebook-sida med cirka 200 medlemmar. Resultat: Enkätstudien fick17 svar vilket gav en svarsfrekvens på 8,5%. Av dessa hade fem deltagare (29%) en fysioterapeutsom var involverad i deras behandling. Åtta deltagare (47%) hade tagit del av information om fysiskaktivitet och dess fördelar för behandlingen. En person (6%) hade tränat under ledning avfysioterapeut. Bortsett från fysisk aktivitet hade tre deltagare (17%) även fått ta del av andrafysioterapeutiska interventioner. Konklusion: Resultatet av studien visade på förbättringspotential ivården gällande involveringen av fysioterapeuter och fysisk aktivering av patienter. Då studienendast hade 17 svarande så ger resultatet ingen representativ bild av cancervården i Sverige och flerstudier inom ämnet behövs i framtiden för att utveckla sjukvården.

Bakgrund: Framtidens vård måste utformas med dem som kommer att nyttja den. Att inte ta vara på patienternas erfarenheter och engagemang är inte försvarbart. Patienter både vill och kan ta ett större ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska bli en medaktör i sin egen vård och behandling. Trots goda försök att göra vården mer patientcentrerad så har vården inte lyckats fullt ut. Kunskap kring hur patienter bör och ska involveras saknas och en gammaldags hieratisk kultur sätter käppar i hjulet för att patienten ska kunna göra sin röst hörd. Syfte: Att utforska hur patienter kan involveras i vårdens förbättringsarbete. Metod: Litteraturstudie med resultat av elva artiklar. Resultat: Hälso- och sjukvården måste ta ett större ansvar för att skapa en lärande miljö, där patienten bjuds in som en jämlik partner. För att det ska ske krävs ett uthålligt ledarskap och kunskap om hur förbättringsarbete kan drivas tillsammans med patienter. Innan patienter rekryteras krävs det att vårdgivaren har tänkt igenom syftet med patientinvolveringen Vilka förkunskaper som patienten bör ha och hur vårdgivaren ska kunna tillgodose kunskap och stöd till patienten för att den ska kunna ta en aktiv roll i arbetsgruppen. Slutsats: För att patienter ska bli mer involverade i sin egen vård och Hälso- och sjukvårdens utveckling, krävs kunskap om förbättringsarbete och en tillit till patienters expertkunskaper. Det ställer också krav på ledarskap och en kommunikation som stödjer en lärande kultur.

Detta arbete handlar om att kartlägga åtkomstkontrollen inom olika delar av dagens hälso- och sjukvård, nämligen primär-, sluten- samt hemvården. Arbetet handlar även om att undersöka om det finns alternativa lösningar på nuvarande problem när det gäller åtkomstkontroll inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården drivs av olika huvudmän och det kan finnas skillnader när det gäller hantering av åtkomsten till informationen mellan dessa delar. Det är viktigt att ha hög datasäkerhet inom hälso- och sjukvården. En del av datasäkerheten är åtkomstkontroll. Resultatet av undersökningen som har gjorts inom olika delar av hälso- och sjukvården visar att, generellt sätt, både systemansvariga och användare är nöjda med hur dagens åtkomstkontroll ser ut. Ett problem som har framkommit i intervjuer är hantering av loggar. Loggarna kontrolleras manuellt. Utifrån litteraturstudie konstaterades att det finns olika verktyg som kan kontrollera loggar automatiskt. Litteraturstudien visar att även andra organisationer, både inom hälso- och sjukvården, men även utanför, hanterar loggar på ett manuellt sätt. Det finns dock organisationer som har effektiviserat kontrollen av loggar och hanterar denna automatiskt.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fibromyalgi är en sjukdom med ett långvarigt smärtsyndrom där fysiska orsaker till smärtan kan vara svåra att finna. Något som är vanligt förekommande för personer som lever med fibromyalgi är att de blir feldiagnostiserade och underbehandlade på grund av att smärtproblematiken är komplicerad. I och med att det är svårt att finna fysiska orsaker till sjukdomen fibromyalgi finns det vårdpersonal inte tar sjukdomen på allvar och inte tror på patienterna när de beskriver sina symtom. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med diagnosen fibromyalgi upplever mötet med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård. Metod En kvalitativ semistrukturerad telefonintervju studie med sju informanter med diagnosen med fibromyalgi, boendes i olika delar av Sverige. Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom det att upplevelsen hos informanterna i mötet med personal inom hälso- och sjukvård generellt var enade. Samtliga informanter hade mött hälso- och sjukvårdspersonal som varit skeptiska till sjukdomen fibromyalgi. Dessa möten hade bidragit till ett ökat lidande för dem. Skillnader fanns i upplevelsen i mötet med sjuksköterskor och fysioterapeuter. Slutsats Personal som jobbar inom hälso- och sjukvård behöver öka sin kunskap inom fibromyalgi för att kunna skapa bättre möten och ge bättre omvårdnad till personerna som lever med fibromyalgi.

Denna studies syfte var att undersöka professionella inom psykiatri och socialtjänst upplevelser av att samverka kring personer i behov av sammansatt stöd. Fyra kvalitativa intervjuer med professionella inom socialtjänst och psykiatri genomfördes. Studiens resultat analyserades med hjälp samverkansteori. Resultatet visade att professionella anpassar sin samverkan efter personens behov. Hindrande och försvårarande faktorer för samverkan beskrevs vara professioners skilda synsätt samt olika professioners status. Otydlig ansvarsfördelning samt oenighet om vilken verksamhet som har det yttersta ansvaret beskrevs också som hindrande. Främjande faktorer för samverkan var de olika huvudmännens specialisering som ansågs öka den sammanlagda kompetensen. Även forskning som stödjer att samverkan är nödvändig för dessa personer beskrevs som främjande. Resultatet av studien ligger i linje med tidigare forskning. En tolkning av resultatet skulle kunna vara att det kan vara svårt att åstadkomma effektiv samverkan mellan olika huvudmän den samstämmiga forskningen som belyser behovet av samverkan till trots, liksom informanternas medvetenhet om behovet samt lagstiftning om samverkan, så länge det är delat huvudmannaskap för denna