<p>Detta arbete handlar om att kartlägga åtkomstkontrollen inom olika delar av dagens hälso- och sjukvård, nämligen primär-, sluten- samt hemvården. Arbetet handlar även om att undersöka om det finns alternativa lösningar på nuvarande problem när det gäller åtkomstkontroll inom hälso- och sjukvården.</p><p>Hälso- och sjukvården drivs av olika huvudmän och det kan finnas skillnader när det gäller hantering av åtkomsten till informationen mellan dessa delar.</p><p>Det är viktigt att ha hög datasäkerhet inom hälso- och sjukvården. En del av datasäkerheten är åtkomstkontroll.</p><p>Resultatet av undersökningen som har gjorts inom olika delar av hälso- och sjukvården visar att, generellt sätt, både systemansvariga och användare är nöjda med hur dagens åtkomstkontroll ser ut. Ett problem som har framkommit i intervjuer är hantering av loggar. Loggarna kontrolleras manuellt. Utifrån litteraturstudie konstaterades att det finns olika verktyg som kan kontrollera loggar automatiskt. Litteraturstudien visar att även andra organisationer, både inom hälso- och sjukvården, men även utanför, hanterar loggar på ett manuellt sätt. Det finns dock organisationer som har effektiviserat kontrollen av loggar och hanterar denna automatiskt.</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund Multiresistenta bakterier har visat sig vara ett växande globalt problem. Betalaktamas med utvidgat spektrum kan orsaka svårbehandlade infektioner och prevalensen av betalaktamas med utvidgat spektrum har ökat kraftigt i Sverige. I sjukhusmiljöer har bristande vårdhygien, hög beläggningsgrad och personalbrist visat sig vara riskfaktorer för smittspridning. Förebyggande av smittspridning ingår i sjuksköterskans kompetensområde. Förbättring och utveckling bör alltid eftersträvas inom hälso- och sjukvård. Syfte Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att på vårdavdelningar utföra omvårdnadshandlingar som omfattar individer med betalaktamas med utvidgat spektrum. Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer utfördes med sex sjuksköterskor och analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna som deltog i föreliggande studie lade vikt vid att följa riktlinjer och hygienrutiner. Samtliga sjuksköterskor i studien ansåg att de inte var rädda för att bli smittade, och upplevde att bemötandet gentemot patienten var oberoende av om de hade diagnosen betalaktamas med utvidgat spektrum eller inte. Däremot framkom en tendens till att minimera kontakttillfällena av olika skäl. Bristande områden som sjuksköterskor upplevde fanns var tidsresurser, platstillgång, personaltillgång, och informationsåtkomst. Slutsats Sjuksköterskorna i denna studie lade vikt vid att utförandet av omvårdnadshandlingar var i enighet med riktlinjer, samt uppmärksammade hygienrutinerna. Sjuksköterskorna hyste delade åsikter kring riktlinjernas funktion, tydlighet och tillgänglighet. Känsla av säkerhet och osäkerhet baserades på deras kunskaper. De ansåg att deras bemötande av patienten inte påverkades av om patienten var bärare av betalaktamas med utvidgat spektrum, dock framkom en tendens att minimera kontakterna med dessa patienter. Tid-, plats- och personalbrist påverkade deras upplevelse av hur de utförde omvårdnadshandlingar.

Asexualitet är en sexuell identitet som först nyligen börjat få uppmärksamhet inom forskning och i samhällsdebatten. Det finns ytterst lite forskning på hur asexuella personer bemöts i samhället och mer specifikt i vården. Denna uppsats syftar därför till att skapa ökad förståelse för hur personal på ungdomsmottagningar i Sverige pratar om sexualitet och asexualitet. Studien är en diskursanalys av intervjuer med personal på ungdomsmottagningar i Mellansverige (N=7). Utifrån detta framkommer fyra teman: Den viktiga sexualiteten, Det goda bemötandet, Asexualitet och Det normativa samhället. Under dessa teman presenteras ett antal tolkningsrepertoarer som beskriver hur deltagarna talar om respektive tema. Det främsta fyndet i denna studie är att deltagarna konstruerar sexualitet på ett sätt som inte ger utrymme för asexualitet eller för asexuella personers upplevelser och att detta i sin tur krockar med hur de konstruerar ett gott bemötande.

Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur de anställda på Spångagården (som är ett korttidsboende för personer som fått någon form av funktionshinder) i Torshälla och folktandvården på Forskliniken och Eskilshemkliniken i Eskilstuna ställer sig till friskvård och hur de använder sig av friskvårdstimmen, och i vilken form friskvårdstimmen erbjuds av arbetsgivaren. Ytterligare en avsikt är att se varför inte alla utnyttjar friskvårdstimmen och vilka åtgärder som behövs för att fler ska utnyttja den. Metod Jag har använt mig av en enkät som jag delat ut till de anställda på Spångagården i Torsälla och folktandvården Fors och Eskilshem i Eskilstuna för att granska i hur stor utsträckning friskvårdstimmen används och vad de anställda tycker om den. Resultaten har behandlats i programmet Excel. Totalt delades 90 enkäter ut men endast 45 personer deltog i undersökningen. Personerna var mellan 23 år och 64 år, och medelåldern var 48 år. Resultat Friskvårdstimmen erbjuds i olika former i Eskilstuna och Torshälla. I Eskilstuna är det respektive enhetschef som bestämmer om friskvårdstimmen och hur den ska utnyttjas. Torshälla har däremot en policy och erbjuder alla anställda att utnyttja friskvård en timme per vecka på arbetstid. En vanlig form för finansiering från arbetsgivaren är betalning av friskvårdsaktivitet vid uppvisande av kvitto. De flesta som deltog i undersökningen använde sin friskvårdstimme. Det var endast en handfull som inte utnyttjade friskvårdstimmen. Då friskvårdstimmen inte utnyttjades var det oftast på grund av att man inte kunde gå ifrån arbetet, eller att man hellre motionerade på fritiden. Men majoriteten uppskattade friskvårdstimmen och var positivt inställda till dem. Slutsats De flesta är mycket positivt inställda till friskvårdstimmen och den används flitigt av personalen. För att kunna nå ut till dem som inte utnyttjar sin friskvårdstimme behövs vissa insatser. / Aim The aim with this paper is to examine how the employees on Spångagården (which is a short term accommodation for persons with some moulds of disabilities) in Torshälla and the National Dental Service on Forskliniken and Eskilshemkliniken in Eskilstuna feels about health care and how they use the health care hour. The aim is furthermore to analyse how the health care hour is offered of the employer. Method I have used a questionnaire that I distributed to the employees on Spångagården in Torshälla and the National Dental Service Fors and Eskilshem in Eskilstuna in order to investigate the extent of which the health care hour is used and what the employees think of it. A further intention is to see why not everybody use the health care hour and what measures are needed in order to get more people to use it. Results The health care hour is offered in different shapes in Eskilstuna and Torshälla. In Eskilstuna, it is the respective unit director who decides about the health care hour and how it should be used. Torshälla has on the other hand a policy and offers all employees to use health care one hour per week during working hours. A common form of financing from the employer is payment of health care activity upon presenting a receipt. Most of the participants in the survey used the health care hour. It was only a handful individuals who did not. When the health care hour was not used it was often due to lack of time or rather to exercise after working hours. Conclusion Most people were very positive to the health care hour and it was used to a great extent among the personnel. However, in order to reach those how did not use the health care hour certain initiatives were needed.

Med denna uppsats har vi kartlagt de administrativa reformerna som styr Sveriges sjukvård idag. Dessa reformer bygger på idéer hämtade från New Public Management och Total Quality Management. Vidare har dessa institutionaliserats i enlighet med den nyinstitutionella teorin som beskriver hur dessa reformer har kommit till samt hur och varför de har uppnått legitimitet inom sjukvården. I praktiken har kvalitetsstyrningen tagit sig i uttryck i form av kvalitetsregister som utgör ett styrinstrument. Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån att detta styrningssätt har en rad konsekvenser på läkarprofessionen. Med hjälp av vår insamlade primär- och sekundärdata har vi kartlagt och analyserat effekterna av den nya styrmekanismen i avseende på kvaliteten inom vården. Utgångspunkten i arbetet ligger i att kvalitet är ett oklart koncept som dessutom är svår att mäta. Den medicinska praktiken brottas med denna problematik på vardagsbasis och riskerar att bli omdefinierad på grund av resultatfokusering. Detta utgör en irreversibel förändring som kräver mer uppmärksamhet och åtgärder för att värna om den omätbara kvaliteten inom sjukvården.

In an increasingly more interconnected world, the importance of epidemiology in public and international health is rapidly increasing. Tuberculosis is one of the diseases that contributes to this, as its lengthy incubation time and annual high mortality count makes it one of the toughest bacteria for the medical community to combat. Sweden is today a low-endemic region but still suffers a number of cases each year. The majority of these infections have occurred abroad. This qualitative study aims evaluate the Swedish healthcare systems organizational structure in relation to the treating and tracking of tuberculosis. Key personnel from several different units working with diagnosing, treating and tracking of tuberculosis have been interviewed about their perception regarding the organizational structure. The data have been analyzed through H. Mintzbergs theoretical framework regarding organizational structure. The analysis shows that the current system can be described as an Adhocracy. The organization is highly capable of handling adjustment and producing unique and complex outputs in the form of individualized treatment plans and disease tracking efforts. However, the system is highly dependent on internal communication and has great difficulty in up-scaling and expanding. The study shows that the current system would be challenged by a sharp increase in tuberculosis-cases in Stockholm. / I en alltmer sammankopplad värld så får epidemiologin en ökad betydelse i folk- och internationell hälsa. Tuberkulos är en av de sjukdomarna som ligger bakom detta. Dess långa inkubationstid och höga dödstal gör att är en av de svåraste bakteriesjukdomarna att få bukt med. Sverige är idag ett låg-endemiskt land men drabbas ändå av ett par hundra fall per år. Majoriteten av dess infekteras i utland och reser sedan in i Sverige. Denna kvalitativa studie har som mål att utvärdera det svenska hälsovårdssystemet utifrån dess organisatoriska struktur. Datainsamlandet har skett via intervjuer med nyckelpersoner inom tuberkulos-vården kring deras uppfattning om den organisatoriska strukturen. Dessa har varit inblandade i att diagnostisera, behandla och smittospåra tuberkulos patienter. Denna data har sedan analyserat utifrån H.Mintzbergs teorier kring organisationsstruktur. Analysen visar att det aktuella systemet har många likheter med modellen Adhocracy, på så sätt att det är en organisation som kan justeras på ett mycket detaljerat och följsamt sätt i en dynamisk kontext. Den kan också producera unika och komplexa produkter i form av skräddarsydda behandlingsplaner och smittspårningar. Systemet lider dock av ett stort behov av inre kommunikation och möter svårigheter när verksamheten utökas. Slutsatsen blir att det nuvarande systemet skulle ha stora utmaningar med att hantera en markant ökning av tuberkulos fall i Stockholm.

Bakgrund: Våld på arbetsplatsen har blivit alltmer vanligt inom vården och det är ett problem många sjuksköterskor någon gång kommer utsättas för. Våld kan både vara fysiskt och verbalt och kan orsaka konsekvenser i form av försämrad  mental hälsa, samt känslor som rädsla eller otrygghet på arbetsplatsen. Dessa konsekvenser kan i sin tur påverka sjuksköterskornas arbetsförmåga och produktivitet. Syfte: Att beskriva psykosociala konsekvenser av fysiskt och verbalt våld från patienter/och eller anhöriga riktat mot sjuksköterskor som jobbar på sjukhus samt vilken påverkan våldet har på sjusköterskors relation till arbetet och förmåga att ge en patientsäker vård. Metod: Litteraturstudie baserat på 14 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom ett antal konsekvenser av det arbetsrelaterade våldet. Dessa delas upp i emotionella reaktioner och psykosocialt välbefinnande, upplevelse av trygghet på arbetsplatsen, effekter på arbetstillfredsställelse, samt förmåga att utföra sitt arbete och ge en patientsäker vård. Slutsats: Sjuksköterskor som utsatts för våld rapporterar om konsekvenser i form av försämrad mental hälsa, minskad trygghetskänsla på arbetsplatsen ,nedsatt  arbetstillfredsställelse och nedsatt arbetsförmåga.Att människor i stor omfattning utvecklar psykologiska besvär, känner sig otrygga på arbetsplatsen samt upplever nedsatt arbetstillfredsställelse och arbetsförmåga är i sig ett problem som blir ytterligare påtagligt när det handlar om personal som ska ta hand om de sjuka i samhället. Mer forskning inom ämnet behövs för att kunna utveckla adekvata åtgärder för att motverka problemet och utbilda personalen i att hantera hotfulla och våldsamma situationer. / Background: : Workplace violence has become more common  in health care and  is a problem many nurses at some point will experience. Violence can be both physical and verbal and can cause consequences in terms of loss of  mental health, as well as feelings of fear or insecurity in the workplace. This can in turn affect the staff's work capacity and  productivity.Aim: To describe psychosocial consequences of physical and verbal violence from patients and/or relatives of patients against nurses working in hospitals and what impact the violence has on nurses´ relationship to their work and their ability to give a patient safe care. Method: A Literature review based on 14 quantitative and qualitative scientific articles. Result. The result showed a number of consequences to the work related violence. These are categorized in emotional reactions and psychosocial wellbeing, experience of safety at the workplace, effects on work satisfaction and ability to perform their work and give a patient safe care.  Conclusion: Nurses who experienced violence, reports consequences such as impaired mental health,  lower feelings of safety at work, reduced work satisfaction and reduced work efficiency. That people extensively develeop psychological problems, feel unsafe at work, and experience reduced work satisfaction and work efficiency is in itself a problem that becomes even more evident when it comes to the personnel that are taking care of the sick in the community. More research on the subject is necessery in order to develop adequate measures to counteract the problem and train staff to deal with threatening and violent situations.

The population of asylum seekers puts new challenges on the Swedish health care since their difficulties are complex; having both atraumatic background and a continuing worry about the asylum process.This study aims at investigating how health care professionals working with asylum seekers are affected emotionally using the theoretical concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction. Nine qualitative interviews with health care professionals were conducted and the material was analyse dusing thematic analysis. Results were deductively found in thematerial, using the asylum process itself along with the concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction as themes. Previous findings regarding empathy and its relations to compassion fatigue and compassion satisfaction were confirmed. This was furhter developed in this study through its focus on health care professionals working with asylum seekers.

Vård av svårt sjuka barn i hemmet är ett komplext uppdrag. I syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i specialiserad palliativ sjukvård i hemmet (ASIH) genomfördes en deskriptiv kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor på en ASIH-verksamhet i södra Skåne. Data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet beskrivs under kategorierna organisatoriska förutsättningar och personella resurser. Sjuksköterskorna beskrev att den känslomässiga påverkan var stor och osäkerhet kunde upplevas då organisationen och planeringen kring det sjuka barnet gick för snabbt och var otillräcklig. Då vårdhandlingar genomfördes med konsekvens och tydliga riktlinjer på alla plan kunde sjuksköterskan med ro ägna tid åt att ge ärlig och konsekvent information till föräldrarna som då i sin tur kunde uppleva trygghet. Skillnader i upplevelser kunde bland annat bero på vilken typ av patient det var, hur föräldrarna uppträdde samt vilka personliga erfarenheter sjuksköterskorna bar med sig. Hemmets utformning och teknisk apparatur påverkade upplevd säkerhet och osäkerhet. Konklusionen var att en tydligt inriktad vårdplan som sjuksköterskorna inklusive samarbetspartners kunde följa och förmedla till föräldrarna på ett ärligt och konsekvent sätt ledde till att sjuksköterskorna kunde bemöta barn och familjer bättre. Fler studier behövs eftersom ASIH är under utveckling i Sverige.

Bakgrund: En del av människans identitet är sexualiteten. Sedan i mitten av 1900 talet har det hänt mycket med homosexuellas rättigheter. Det finns vissa länder i världen som fortfarande är helt emot homosexualitet. Idag är ca 2-3% av kvinnorna och 3-5% av männen homosexuella i världen. Det finns ett heteronormativt antagande i vården idag där vårdpersonalen antar att alla patienter är heterosexuella. Syfte: Syftet är att undersöka hur homosexuella personer upplever att de bemöts i vården. Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av nio kvalitativa originalartiklar som har sökts via tre olika databaser. Artiklarna har lästs igenom noga och analyserats där meningsenheter togs ut och kondenserades ner och olika koder skapades som ledde till kategorier och underkategorierna. Resultat: Sjuksköterskan har en bristande kunskap om hur de ska bemöta en homosexuell person. Religiösa har svårast att bemöta homosexuella och tror det är en sjukdom som går att bota. Patienternas anhöriga blir inte involverade i vården och många av patienterna väljer att hemlighålla sin homosexualitet för att bli vårdade med respekt. Slutsats: Homosexuella patienter upplever att sjuksköterskorna har en bristande kunskap om hur de ska bemöta en homosexuell patient. Det finns väldigt lite forskning inom området idag och det skulle behövas mer forskning inom området för att öka kunskapen hos sjuksköterskor.