Abstrakt Bakgrund Våldsutsatta kvinnor är i behov av vård vare sig den kommer från en akutmottagning eller hälsocentral. Det förekommer att vårdpersonal inte lyckas identifiera våldet hos kvinnor som inte har synliga skador. Kvinnorna kan därmed uppleva onödigt lidande. Teoretisk referensram är Erikssons (1994) teorier om lidande. Syfte Att belysa våldsutsatta kvinnors erfarenheter av att möta sjukvården. Metod En systematisk litteraturstudie har tillämpats. 13 artiklar valdes från databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed, och en kritisk granskning genomfördes följt av en innehållsanalys. Resultat Resultatet framförs i fyra kategorier: Att erfara brister i vården, att känna rädsla, att inte bli tagen på allvar och att inte känna sig omhändertagen. Det framkom att många våldsutsatta kvinnor upplever vårdpersonal som okunnig inom ämnet samt att kvinnorna kände sig respektlöst behandlade, upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid, men även att vårdpersonalen inte tog hänsyn till deras integritet. Slutsats Våldsutsatta kvinnor som söker vård upplever att vårdpersonal har bristande kunskaper gällande ämnet. Det bidrar till att personalen kan missa om en kvinna är våldsutsatt. Sjukvårdspersonal bör få relevant utbildning för att kunna hjälpa. Nyckelord Våldsutsatta kvinnor, våld i nära relationer, sjukvård, erfarenheter

No description available.

No description available.

Bakgrund: Denna litteraturstudie grundar sig på tolv kvalitativa, empiriska intervjustudier.Samtliga artiklar handlar om diskriminering inom vården baserat på intersektionella grunder.Bakgrunden till det valda ämnet är att båda författarna anser att det råder en storkunskapsbrist i samhället överlag gällande intersektionalitet, och vilken betydelse deintersektionella grupperna har för hur en person blir bemött och/eller behandlad. Dettasammantaget gör att det är relevant att öka medvetenheten bland vårdpersonal omintersektionalitet eftersom man som personal inom vården möter olika typer av människormed olika bakgrund varje dag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilket sättintersektionalitet påverkar hur patienter blir bemötta inom vården. Metod: Litteraturstudie avkvalitativ ansats innehållandes 12 artiklar. Databassökning gjordes i Cinahl och PubMed.Kvalitetsgranskning enligt SBU’s kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Litteraturstudienvisade att personer som tillhör en eller flera intersektionella grupper blir diskriminerade inomvården. Det har betydelse om du är man eller kvinna, svart eller vit, hetero eller homo,funktionsvarierad eller inte. Utifrån analys av samtliga studier framkom fyra huvudkategorier;rasism, funkofobi/sjukdomsstigma, kvinnohat och LGBTQIA+. Konklusion: Den slutsatssom kunde dras är att diskriminering på intersektionella grunder inom vården inte är heltovanligt. Dessutom är det vanligt att flera intersektionella grupper interagerar med varandrasamtidigt. Om du hör till en privilegierad grupp kommer du sannolikt att bemötas bättre, änom du tillhör en icke privilegierad. / Background: This is a literature study, based on twelve qualitative, empirical interviewstudies. All articles are about discrimination in the context of health care, and are based onintersectional grounds. The background to the chosen topic is that both authors deem thatthere is a great lack of knowledge in society regarding intersectionality, and how thetreatment of a person is depending on intersection. Therefore, it is of great relevance forhealth care professionals to become aware of this. As caregivers we will meet different typesof people with different backgrounds every day. Aim: The purpose of this study is to pointout the differences that exist in health care, regarding treatment of patients belonging tointersectional groups. Method: Literature review with a qualitative approach containing 12articles. The databases that were used was Cinahl and PubMed. Quality control was madeaccording to SBU quality assessment template. Findings: The literature study that peoplewho belong to one or more intersectional groups are discriminated not only in society but alsoin health care It does matter whether you are black or white, male or female, gay or straight,disabled or not. Four main categories emerged from analysing the articles. Racism,ableism/illness stigma, misogyny and LGBTQIA+. Conclusion: It is concluded thatdiscrimination based on intersectional grounds in health care is not unusual, and that it iscommon to belong to several intersectional groups at the same time. It is also suggested that if you belong to a privileged group, you are likely to be treated better than if you belong to anon-privileged group.

Patienter med övervikt och fetma löper en ökad risk att drabbas av följdsjukdomar såsom hypertoni, hjärt-/kärlsjukdom eller diabetes typ-2. Förakt, skuldbeläggning och stigmatisering är något patienter med övervikt och fetma utsätts för i det vardagliga livet, så även inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med övervikt och fetma upplever mötet med hälso- och sjukvården, för att skapa förståelse och ökad kunskap som på sikt kan leda till bättre bemötande av denna patientgrupp. Litteraturstudien utgjordes av kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar i form av primärkällor. I resultatet presenteras tre kategorier; att känna sig stigmatiserad, betydelsen av vårdmötet och samtalets inflytande. Kategorierna har totalt sju underkategorier; att känna sig annorlunda, konsekvenser av att känna sig annorlunda, att inte känna sig bekräftad, att inte känna sig betrodd, att känna sig förminskad, terminologins betydelse och känslighet i samtalet. Det framkom att flertal patienter upplever och erfar stigmatisering, förakt och skuldbeläggning på grund av sin höga vikt. Att känna sig reducerad till en stereotyp är också något som förekommer. Erfarenheter av förakt och skuldbeläggning påverkar upplevelsen av hälsa och synen på sig själv negativt. Sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal har därför en viktig roll i att bemöta patienter med lyhördhet och respekt för att främja hälsa och lindra lidandet. Ökad kunskap och förståelse inom ämnet anses väsentligt för att uppnå en förbättrad och mer jämlik vård för alla, oavsett vikt.

Vi står inför stora utmaningar när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ ansats undersöka om upplevelserna av den psykosociala arbetsmiljön inom vården skiljer sig åt mellan kvinnor och män. För att få till en tydlig struktur gällande vilka faktorer som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön har Karaseks och Theorells (1990) krav, -kontroll- och stödmodell, Joan Ackers (1990) teori om genus och organisationer samt tidigare forskning tillämpats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån vittnesmålen från tre kvinnliga och tre manliga sjuksköterskor. Resultaten visar på att samtliga informanter, oavsett kön, upplever höga krav, däremot kunde vi urskilja en skillnad på kvinnor och mäns upplevelser avseende kontroll. Det är dock inte möjligt att bedöma om skillnaden egentligen beror på informanternas könstillhörighet, utan skillnaden mellan grupper kan istället ha bottnat i skillnader mellan informanterna beträffande vilka arbetsplatser och avdelningar de arbetar vid. Resultaten visade även att det sociala stödet är en viktig del av den psykosociala arbetsmiljön för samtliga informanter, oavsett kön.

Bakgrund: De flesta rökare behöver någon form av stöd för att framgångsrikt uppnå ett rökstopp. Denna litteraturöversikt undersöker metoder som används för rökavvänjning inom hälso- och sjukvården samt hur effektiva dessa metoder var. Ett individanpassat stöd från hälso- och sjukvården samt insikt i hur både sociala och kulturella faktorer påverkar patientens motivation, är viktigt att förstå för att effektivt assistera patienter med deras rökavvänjning. Syfte: Syftet var att undersöka effektiviteten av använda rökavvänjningsmetoder inom hälso- och sjukvård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där befintlig forskning har sammanställts med hjälp av tio artiklar i resultatet. Resultat: Resultatet visade på att framgångsrik rökavvänjning är beroende av en kombination av faktorer. Dessa faktorer består av motivation och varierande former av terapi, nikotinläkemedel samt teknologiska hjälpmedel. Kulturella och sociala faktorer visade sig även ha en betydande roll för att öka chanserna att framgångsrikt uppnå ett rökstopp. Sammanfattning: En personanpassad kombination av terapi i samverkan med nikotinläkemedel ökar patientens chanser att lyckas med ett rökstopp. Tekniska hjälpmedel som metod kan vara en effektiv hjälp vid rökavvänjning. Det behövs dock ytterligare vetenskaplig evidens för att fastslå deras effekt. Anpassningar av vården behövs för att tillgodose de varierande behoven hos olika sociodemografiska grupper.

Abstract Introduction Healthcare systems play an important role in helping women in abusive relationships receive assistance. Routine questions about domestic violence increase the chance of detecting victims of violence. Few women tell spontaneously if they are being subjected to violence, the majority of women do not mind being asked about domestic violence. Aim The aim was to describe how patients suffering from intimate partner violence experience contact with healthcare professionals. Method A systematic literature review of studies with qualitative design. Literature search was done in the databases PubMed and CINAHL.  Result The results were divided into these themes: First insight, facilitating factors, helpful actions, the role of healthcare professionals, inadequate treatment, ignorance of healthcare professionals and trust. Patients described positive feelings about talking to healthcare professionals about their situation. The women thought it was necessary for healthcare professionals to show genuine interest, empathy and knowledge about intimate partner violence. This included the importance of confidentiality, understanding the complexity of the situation and being able to offer proper help. It was important to schedule follow ups, and for the patients to get care from trusted healthcare personnel. There was less willingness to talk about intimate partner violence if the healthcare professionals encountered patients in a bad manner. Conclusion In healthcare, it is important to follow systems for dealing with women who have been exposed to intimate partner violence. Good competence in the subject and a safe environment are required. It is important that patients are treated respectfully when reporting exposure to violence.

Att arbeta som undersköterska är fysisk, psykiskt och socialt krävande. Du behöver besitta stor kunskap om det arbete och om de brukare och patienter du dagligen tar hand om. Det är känt att undersköterskornas arbetsmiljö är allt annat än hälsofrämjande. Långa arbetspass, låg bemanning och stress är några problem som undersköterskan möter dagligen. För att klara av sitt arbete och sitt arbetspass krävs hälsofrämjande strategier hos den enskilda medarbetaren. Syftet med denna studie är att beskriva strategier som den enskilda medarbetaren använder sig av för att skapa en hälsofrämjande arbetsvardag. I studien inkluderas undersköterskor inom hälso- och sjukvården samt inom den kommunala vård- och omsorgen. En kvalitativ forskningsintervju valdes som metod. Deltagarna telefonintervjuades och samtalet spelades in. Deltagarna var verksamma som undersköterskor i södra och norra delen av Sverige. Resultatet visade att deltagarna upplevde liknande arbetsmiljörelaterade problem samt att de använde sig av olika strategier för att klara av sina arbetspass. De strategier som användes för att klara av arbetsdagen var: ta varje chans till återhämtning, arbeta snabbt och effektivt, röra på sig och vila regelbundet.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och kan ge negativa följder för kvinnors psykiska hälsa. Våldsutsatta kvinnor söker ofta vård inom sjukvårdens olika instanser av andra orsaker, och tidigare studier tyder på att våldsutsatta kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården, tenderar att vara negativa.  Syfte: Syftet var att studera kvinnors erfarenheter av sjuksköterskor och övrig vårdpersonals bemötande sedan de upplevt våld i nära relation. Metod: En deskriptiv studie med kvalitativ ansats som gjordes i form av en allmän litteraturöversikt, enligt Friberg (2017). Studien byggde på 10 vetenskapliga originalartiklar vilka har granskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Benner och Wrubels omsorgsteori tillämpades som teoretisk utgångspunkt. Resultat: Som svar på syftet framträdde resultatet i 6 kategorier, där huvudresultatet avslöjade att majoriteten av kvinnorna upplevt negativa erfarenheter i mötet sjuksköterskor eller övrig vårdpersonal. De våldsutsatta kvinnorna kände sig inte respekterade eller lyssnade på och saknade information och stöd från vårdpersonalen, vilket upplevdes som att de saknade kompetens om hur man bemöter kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Slutsats: Sjuksköterskor och övrig vårdpersonals bemötande är väsentligt för huruvida kvinnorna ämnar avslöja att de är utsatta för våld i nära relation eller ej. Därför är det av yttersta vikt att all vårdpersonal har passande kvalifikationer i ämnet, vågar fråga om det, och vet hur de skall hjälpa den våldsutsatta kvinnan vidare. Detta inger förtroende och kan ge kvinnorna en möjlighet att bli medvetna om att de är utsatta för våld, även om de just i stunden inte är medvetna om det.