Bakgrund: Humant immunbristvirus (hiv) är en sjukdom som kan drabba alla människor i världen. Hiv smittar via blod och sexuell kontakt och är en obotlig sjukdom. Med antiretroviral terapi (ART) hämmas skadan i immunsystemet och helt eller nästan helt undertrycker hiv-replikation. Sjukdomen är förknippad med stigmatisering av vänner, familjemedlemmar och från personen själv, därför är det viktigt att belysa deras upplevelse av bemötandet inom hälso-och sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa hur hivpositiva personer upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter ett systematiskt urval och granskningsprocess valdes 14 artiklar ut, där 11 var kvalitativa och 3 var mixad metod. Dessa artiklar låg till grund för resultatet. Resultat: I resultat framkom två huvudkategorier; vårdande relation och kränkning av sekretess och integritet. Till vårdande relation tillhörde att mötas av hälso-och sjukvården, att få information och att få tillgång till hälso-och sjukvård. Till kränkning av sekretess och integritet tillhörde att utsättas för extra skyddsåtgärder, att bli diskriminerad och att sekretessen bryts. Resultatet visade på att det förekommit brister i bemötandet inom hälso-och sjukvården. Diskussion: Hivpositiva personer upplevde negativa känslor och lidande till följd av brister inom hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande som var diskriminerade och stigmatiserande. Slutsats: För att skapa ett gott bemötande och minska lidande för hivpositiva personer bör hälso-och sjukvårdspersonal arbeta utifrån personcentrerad vård. Brist på kunskap låg till grund för negativa upplevelser, därför behöver vårdpersonal få vidare kunskap för att kunna minska patienternas lidande. / <p>2023-03-23</p>

Frost-Hansen, C & Kejmar, O. Våld inom vården. En litteraturstudie om prevention av hot och våld inom vården. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Våldet inom vården är något som har ökat mycket på den senaste tiden och media har ägnat allt mer tid till att belysa ämnet. Dock finns det väldigt lite information om hur detta våld kan förebyggas. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur våld inom sjukvården kan förebyggas. Metoden är en litteraturstudie, som i genomförandet inspirerats av Goodmans modell. Urvalet består av 10 vetenskapliga artiklar, som har analyserats och granskats enligt vetenskapliga kriterier. Resultatet är indelat i fyra kategorier: Stödåtgärder, utbildning och rutiner, belöningssystem och riskbedömning. Under dessa kategorier finns det beskrivet från de olika artiklarna olika sätt som våld och hot kan förebyggas. Genom stödsamtal och rådgivning kan våldet inom vården minskas och genom utbildning kan personalens attityd och inställning till våldsamma patienter förbättras. Även att göra riskbedömning av patienter har en signifikant effekt på förebyggandet av våldsamma situationer på arbetet. Slutsatsen är att det går att förebygga våld inom vården, genom att implementera de metoder som tas upp i denna studie. Nyckelord: förebyggande, hot, kvantitativ, sjukvård, våld / Frost-Hansen, C & Kejmar, O. Violence in health care. A review on prevention of threats and violence in health care. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2006. Violence in health care is something that has increased a lot lately and media has spent more time covering it. But there is very little information on how this violence is preventable. The aim of this review is therefore to investigate how violence in health care can be prevented. The method consists of a study of literature that in the process has been inspired by the model of Goodman. The sample consists of 10 scientific articles, that has been examined and analysed in accordance to scientific criteria. The result has been divided in to four different categories: Acts of support, education and routines, award systems and risk calculation. Under these categories there are descriptions from the articles that show different ways how to prevent violence and threats. The violence in health care can decrease through support and counselling and the health care staff can improve their attitude and ways towards the violent patients through education. Also by making a risk assessment of patients has a significant effect on the prevention of violent situations at work. The conclusion is that it is possible to prevent violence in health care, by implementing the methods that are mentioned in this study.Keywords: health care, quantitative, prevention, threats, violence

Arbetsrelaterad stress bland vårdens chefer ökar och arbetsmiljön blir allt viktigare. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Riksdagen röstade år 1977 igenom arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) vilket är en bra grund att luta sig mot. Författarna vill med denna studie öka medvetenheten och studera förekomsten av arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdens chefspositioner. Hur mycket arbetsrelaterad stress finns egentligen inom hälso- och sjukvårdens chefer. Är den densamma i privat, kommunal och regional verksamhet? Med en kvantitativ studie har författarna med en öppen webbaserad enkät fått fram att stress, trötthet och spänningshuvudvärk/ migrän är de största faktorerna för chefernas dåliga mående inom den privata, kommunala och regionala verksamheten och att återhämtning på arbetstid nästan är obefintlig. Detta styrker tidigare studier och rapporter som visar att allt fler sjukskriver sig på grund av psykisk ohälsa och att stress kan leda till kognitiva funktionsnedsättningar. I författarnas studie upptäcktes inga väsentliga skillnader mellan privat, kommunal, regional och verksamhet.

Bakgrund: Flyktingar är personer som har flytt från sitt hemland och lever med rädsla för förföljelse på grund av till exempelvis ras, religion och nationalitet. Migrationsprocessen beskrivs som tre olika faser. I dessa tre faser är det vanligt att flyktingarna drabbas av fysisk utmattning och/eller psykiskt lidande genom exempelvis upplevelser av tidigare trauman. Trauman kan komma till uttryck på olika sätt och ge långvariga och bestående konsekvenser. När vårdpersonal möter personer på flykt som upplevt trauman behöver vården vara transkulturell. För att sjuksköterskor ska kunna på bästa möjliga sätt möta och behandla flyktingar med psykisk traumarelaterad ohälsa bör transkulturell kompetens besittas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta flyktingar med psykisk traumarelaterad ohälsa inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som baseras på 13 kvalitativa artiklar. Granskning genomfördes och analysmetoden innefattade fem steg. Resultat: Resultatet visade två huvudkategorier - utmaningar i mötet som delades in i tre subkategorier. Kommunikationsbarriärer, otillräcklig kompetens och emotionell påverkan. Den andra huvudkategorin delades in i två subkategorier - tid som förutsättning och vikten av att skapa känsla av trygghet och förtroende. Diskussion: Kommunikationsbarriärer upplevs som ett hinder i mötet med flyktingar, vilket kunde försvåra diagnostisering och omvårdnadsdokumentationen. Den bristfälliga informationen blev därför en problematisk faktor i identifieringen av flyktingarnas hälsostatus. Kunskapsbristen bland sjuksköterskor belyser ett tydligt behov av ökad mängd transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningar för att senare kunna implementera det i sin framtida yrkesroll. Genom den transkulturella omvårdnaden kan sjuksköterskor identifiera flyktingarnas traumatiska erfarenheter för att på ett effektivt sätt uppfylla en god vård.

Hälso- och sjukvården består idag av många professioner med olika yrkestitlar, en av dem är hälso- och sjukvårdskurator. De ingår i ett professionellt arbete med andra professioner som har annan utbildningsbakgrund. Kuratorernas olika roller är viktiga för det interprofessionella arbetet samt för att lyfta det psykosociala perspektivet hos patienter. Vi har i vår studie valt att fokusera på den somatiska sjukvården som innebär en specialiserad somatisk sjukvård för patienter. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hälso- och sjukvårdskuratorers beskrivningar av att arbeta i en medicinsk kontext samt lyfta fram vilken betydelse det interprofessionella arbetet kan ha. Grunden för denna studie är en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer och ett målstyrt urval har använts. Konventionell kvalitativ innehållsanalys användes för att kunna analysera det insamlade materialet. Resultatet visade på att hälso- och sjukvårdskuratorer som ingår i ett interprofessionellt arbete kan vara beroende av andra professioner inom sjukvården samtidigt som att sjukvårdspersonal kan vara beroende av kuratorns kompetens. Det framkom att informanterna ansåg att de var uppskattade på sin arbetsplats och kände sig som en del i sammanhanget i det interprofessionella arbetet. Något ytterligare som framgick är att det kan krävas att hälso- och sjukvårdskuratorerna visar prov på sin kompetens till sjukvårdspersonalen, exempel som tagits upp är att de behöver informera sjukvårdspersonalen om deras roll och kompetens. Det fanns en gemensam syn att det psykosociala perspektivet på patienters situation var grunden till kuratorers bidragande i det interprofessionella arbetet.

Bakgrund: Vulvodyni är en sjukdom i underlivet som påverkar kvinnan fysiskt och psykiskt. Även livskvalitén påverkas. Sjukdomen är svår att diagnostisera relaterat till symtomen vilket påverkar kvinnans kontakt med sjukvården. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med vulvodyni upplevde bemötandet inom vården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes. Analysarbetet baserades på kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre slutkategorier: Att uppleva sig som mindre värd i vårdmötet, Bli bemött som en individ, inte som ett symtom och Hur vårdpersonalens kunskap om vulvodyni har betydelse för kvinnan. Resultatet visade att kvinnor upplevde sig misstrodda, stigmatiserade, inte blev tagna på allvar och inte blev behandlade som en individ. Vårdpersonalens kunskap var bristande. Slutsats: Kvinnor med vulvodyni upplevde ett sämre bemötande från vården vilket bidrog till ett ökat lidande.

Det krävs planering för tid, ekonomi och andra resurser när det kommer till sjukvård. För att sjukvård ska fungera behövs det olika verktyg och hjälpmedel. Dessa verktyg och hjälpmedel är till för att ta reda på vilka patienter som ska prioriteras och vilka behandlingar som ska finansieras. Detta görs genom att undersöka exempelvis hur stor skillnad det är på kvalité och kostnad mellan olika behandlingar. Kostnadseffektanalys är ett verktyg som används för att mäta de övergripande hälsofördelarna av behandlingar, med hänsyn till deras kostnader. Det finns olika mätverktyg för att ta reda på vilka behandlingar som bör finansieras och ett av de verktygen är QALY (kvalitetsjusterande levnadsår), där vi kombinerar livslängden och livskvaliteten. Många har kritiserat QALY eftersom de menar att ramverket av QALY leder till diskriminering av patienter med funktionsnedsättning. Dock anser Whitehurst och Engel att diskriminering uppkommer av frågeformuläret som används och inte av ramverket. Frågeformulär används inom forskning och sjukvård för att ta reda på hur patienter värderar sitt hälsotillstånd med hjälp av kryssfrågor om deras psykiska och fysiska mående. Utifrån det jag har läst visar det sig trots att frågeformulären behöver förbättras inom vissa avseenden att problemet ligger på QALY som ramverk. En av kritikerna, Sean Sinclair, anser att vi bör använda oss av patient preference theory om vi vill minska risken för diskriminering av patienter med funktionsnedsättning.  Enligt Sinclair diskriminerar standard QALY- ramverket dem som har funktionsnedsättningar. Detta gäller oavsett om vi använder oss av undersökningar som frågar endast/huvudsakligen personer med funktionsnedsättning eller allmänheten. Sinclair anser att problemet bäst löses genom att göra en strukturell förändring av hur vi värderar hälsotillståndet hos patienter med funktionsnedsättningar med hjälp av ett nytt, relativiserat ramverk. Jag kommer att visa att Sinclair har rätt i att diskriminering av patienter med funktionsnedsättning kan förekomma oavsett hur vi justerar frågeformulären eller vem vi frågar. Men även som Sinclair föreslår, borde sjukvården använda sig av patient preference theory och inte av standard QALY på grund av att oavsett om frågeformuläret förbättras så kommer det fortfarande uppstå diskriminering av människor med funktionsnedsättning.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som påverkar 463 miljoner vuxna människor i helavärlden. Varje sjuksköterska vårdar patienter med diabetes typ 2, någon gång i sitt yrkesliv. Därmedär det viktigt att känna till de risker och komplikationer som drabbar patienten, så att sjuksköterskorkan ge en god personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda vuxna personer med diabetes typ 2. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med innehållsanalys av tio kvalitativa artiklar. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier identifierades: ”Skapandet av förtroende inom vård”med subkategorier som består av Att bygga relationer samt Att utbilda patienter i sin sjukdom. Den andra kategorin var ”Synen på livet med diabetes typ 2”, med två subkategorier som består av Attnyansera patientens blick diabetes typ 2 samt Att vara tillgänglig som sjuksköterska. Slutsats: Denna studie påvisar sjuksköterskors utmaningar i mötet med patienter. Sjuksköterskan haransvar för att förnya sina kunskaper för att möjliggöra god kommunikation och på så sätt vägleda,stötta och kunna ge god vård till patienterna.

Att bilda familj är för många människor en central del av livet, men många lyckas inte på naturlig väg vilket ofta leder till stor besvikelse och i många fall en livskris. Assisterad befruktning, ett samlingsbegrepp för kliniska tekniker för att frambringa graviditet, ger människor som tidigare inte haft det en stor möjlighet att få biologiska barn. Men även om chanserna statistiskt sett är goda att få barn med hjälp av behandlingarna är resan dit för många en påfrestande upplevelse. 2016 är året då även singelkvinnor får rätt till assisterad befruktning som tidigare endast varit förbehållen heterosexuella och samkönade kvinnliga par då en ny lag träder i kraft. I och med den nya lagändringen intar assisterad befruktning, som än idag är ett delvis tabubelagt ämne, en mer erkänd ställning i det svenska samhället I och med detta kommer också efterfrågan på behandlingar att öka liksom trycket på den redan delvis ansträngda fertilitetsvården. Med bakgrund bland annat i detta har utgångspunkten för mitt examensarbete varit att gestalta en ny fertilitetsklinik som kan möta den nya efterfrågan på behandlingar. Syftet har bland annat varit att medvetliggöra och sätta ett större värde på fertilitets- och familjefrågor genom att skapa en fysisk plats som är specifik för verksamheten. Min ambition har varit att skapa en byggnad och ett program som förhåller sig holistiskt till fertilitetsproblematik genom att inte bara erbjuda behandlingar av de som redan är drabbade utan också utan också en plats för att sprida kunskap om ämnet och utgöra en samlingsplats för människor som på något sätt har en koppling till fertilitetsfrågor – ett nytt fertilitetscentrum.  I projektet har jag undersökt hur man genom gestaltning av vårdmiljön kan komplettera den kliniska behandlingen. Att skapa en plats som skänker trygghet och värdighet till de människor som kommer hit och som oftast egentligen inte är sjuka men som befinner sig i en känslomässigt svår situation. Hur kan man underlätta vardagen för den som genomgår en fertilitetsbehandling? Hur möter verksamhetens program och vårdmiljön patienten i detta? Hur kan arkitekturen möta olika individers skilda upplevelser och behov i situationen som ofrivilligt barnlösa? Kan man med hjälp av arkitektur låta vård bli en mer integrerad och mindre stigmatiserad del av samhället? / For many people, founding a family is a central part of life. Unfortunately many fail to have biological children of their own which often is a great disappointment and for some the upbringing of a life crisis. Assisted reproduction, a collective term for clinical techniques to generate pregnancy, gives people who previously have not succeed in having biological children a chance to do so. But even if the chances statistically are good to have children with help from these treatments, the journey by assisted reproduction may be difficult. In 2016 single women is given the right to assisted reproduction in Sweden due to a new law. (The right to assisted reproduction has until now just been given to heterosexual couples and female couples.) Due to this change of the law, assisted reproduction is now given a more recognized position in the Swedish society. Also the demand of this kind of treatments will increase. With this as a background, the theme for my thesis project has been to design a new fertility clinic. One of the overall aims has been to put questions regarding fertility, reproduction and the right to create a family for everyone in the spot light by designing an actual building which is specific for this type of operations. My ambition has been to create a program and later a building which deals with these questions in a holistic way by not only offer treatments to the people in need for them, but also to create awareness and knowledge of the matter and create a hub – a fertility center - for people who has some connection to questions regarding assisted reproduction. The project investigates how the health care environment can be a complement to the clinical treatment. How can the built environment relate to different individuals need of support? Can architecture be a tool to make health care a more integrated part of our society and make it less stigmatized?

Människor som lever med humant immunbristvirus (HIV) söker sjukvård för sin behandling mot sjukdomen. Idag är behandlingen med antiretrovirala läkemedel effektiv och gör att nivåerna av viruset inte går att upptäcka hos en väl behandlad patient. Samtidigt lever många fördomar kvar i samhället och frågan är hur det ser ut inom sjukvården. Sjuksköterskan ansvarar för patientens omvårdnad med fokus på hälsofrämjande processer. Genom att arbeta utifrån patientens livsvärld möjliggörs detta. Det är av vikt för sjuksköterskan att arbeta utefter hälso-och sjukvårdslagen samt mot en hållbar utveckling. Studiens syfte var är att belysa patienter med HIV:s upplevelser i mötet med sjukvårdspersonal. I detta arbete gjordes en litteraturöversikt. I arbetet analyserades åtta artiklar där fem teman framkom och där de två mest framträdande temana presenterades i resultatet. Resultatet visar att bemötande färgat av stigmatisering samt att behovet av stöd är det som mest framträder för människor som lever med HIV i mötet med sjukvårdspersonal. Stigmat kan se olika ut men ofta handlar det om rädsla, kunskapsbrist samt bristande förmåga att bibehålla patientens konfidentialitet. Det finns även positiva möten med sjukvården och dessa präglas av kunskap samt en känsla av att få stöd. Det är viktigt att sjuksköterskan kan vara en trygghet för patienten samt stötta denne till hälsofrämjande processer. Om patienten får rätt stöd av sjuksköterskan kan patienten känna sig sedd och inte tveka nästa gång framtida vård behövs.