Life expectancy has increased with improvement in healthcare and diseases have become expensive to treat, several actors in digital health are building solutions that can bring different types of business value and solve big problems in healthcare. With healthcare being one of the complex industries due to hard regulations surrounding it, several digital health companies and startups are still struggling to bring their solutions to the market. Even with many reliable technological innovations, several digital health solutions end up failing at the initial stage of execution. There are several factors that owe to the failure of these solutions such as bad market- fit, poor team, regulations and poor business models. This thesis, however, considers the three value dimensions such as value proposition, value creation and value appropriation that are linked to the different components of a business model. This is done through analysis of two case studies from Sweden that have implemented digital health to create and communicate value to their stakeholders. An interview with one of the personnel responsible for the case that has been performed to better understand the implementation of their case. The findings have shown that an innovation can reach a larger mass by identifying and collaborating with a powerful stakeholder with similar problems or needs. The results of this thesis also include recommendations based on the value dimensions for the companies or startups working with digital health. Researchers and practitioners in the field can use them along with other factors to understand value dimensions and their role in creating better business and value for the society. / Idag, lever människan längre, mycket tack vare förbättrad hälso- och sjukvård. Samtidigt, har det blivit kostsamt att behandla folksjukdomar. Olika aktörer inom e-hälsa bygger lösningar som kan lösa stora och omfattande samhällsproblem och samtidigt skapa mervärde för näringslivet. Men sjukvården är ytterst komplex med byråkratiska svårigheter och riktlinjer som gör det svårt för flera digitala (e-hälsa) hälsobolag och startups att lansera deras lösningar in i marknaden i rätt tid. Organisationer med bra digitala hälsolösningar har därför misslyckats redan i ett tidigt skede. Det finns flera faktorer som är kopplad till detta som är värt att nämna såsom icke adekvata kompetenser i teamet, svåra regler, dålig marknadsanpassning och affärsmodeller. Denna upphandling överväger tre värdedimensioner i en affärsmodell såsom värdeförslag, värdeskapande och värdetilldelning. Upphandlingen har analyserat två olika studier från Sverige med e-hälsa i fokus, att förstå implementeringen av de tre olika värdedimensionerna. En intervju var utförd med personal som har jobbat med en av de valda fall studierna, gällande implementering. Resultaten har visat sig att innovationerna kan nå en stor skala när man identifierar och samarbetar med en intressent med liknande problemområden. Denna upphandling baseras på värdedimensioner för digitala hälsobolag och startups som arbetar inom (e-hälsa). Forskare och andra yrkesutövare kan använda resultaten från denna upphandling för att få en djupare förståelse av de olika värdedimensionerna inom samhället.

Chronic diseases account for about 80\% of the total health care costs in Sweden, where the current health care system is designed according to the characteristics of acute diseases. Chronic care management is characterized by a long-term perspective and inclusion of multiple health care practitioners during the care process. New and more advanced digital health care solutions have emerged due to technology progress followed by increased use of consumer electronics. It creates opportunities to customize and advance health care services. Existing digital health care offerings include functions designed for acute symptoms, and single digital consultation sessions and treatments plans extending over a shorter period of time. There is a significant shortcoming of existing digital health care services for chronic patients, and research is lacking on how to construct such a service. The research was conducted with the digital health care provider Doktor24. The data for the study was both quantitatively and qualitatively collected through collection of existing statistical data and a patient survey, and interviews with patients and medical care personnel. Identified requirements indicate that asthma patients are not satisfied with the current physical asthma care process, where the process today is time-consuming and not particularly adjusted to benefit asthmatics. Patient preferences were summarized in three major aspects; accessibility and time efficiency, a dynamic customized treatment plan and independent self care. Determined functions were digital visits, digital spirometry, notifications and education and information. Together the functions form the basis for a digital chronic care solution for asthma patients. The thesis contributes to research by presenting a unique exploration on the existing opportunities with a patient-centric digital health care service for asthma patients. / Kroniska sjukdomar motsvarar idag ungefär 80% av totala sjukvårdskostnaderna i Sverige, där det nuvarande sjukvårdssystemet är utformat utifrån akuta sjukdomar. Kronisk vårdhantering karakteriseras av ett långsiktigt perspektiv, samt av flertalet involverade vårdaktörer. Nya och mer avancerade digitala sjukvårdslösningar har uppstått som ett resultat av teknologiska framsteg samt ett ökat användande av digitala hjälpmedel. Det skapar möjligheter att skräddarsy och utveckla sjukvårdstjänster. Existerande digitala erbjudanden inkluderar funktioner och lösningar för akuta symtom och sjukdomar, och enstaka digitala konsultationer samt behandlingsplaner som sträcker sig över en kortare tidsperiod. Det finns idag en tydlig brist i utbudet av digitala sjukvårdstjänster för kroniskt sjuka. Studien utfördes i samarbete med den digitala sjukvårdsaktören Doktor24. Datainsamlingen inkluderade både kvantitativ och kvalitativ data, bestående av existerande statistik och en patientundersökning, samt utförda intervjuer med patienter och vårdpersonal. Identifierade krav indikerar att astmapatienter inte är nöjda med den existerande fysiska sjukvårdsprocessen, då processen idag är tidskrävande och inte speciellt anpassad för astmatiker. Patientpreferenserna sammanfattades i tre aspekter; tillgänglighet och tidseffektivitet, en dynamiskt anpassad behandlingsplan samt utbildning och information. Tillsammans utgör funktionerna grunden för en digital kronisk sjukvårdstjänst för astmatiker. Studien bidrar till forskning genom att presentera en unik undersökning av existerande möjligheter med en patient-centrerad digital sjukvårdstjänst för astmatiker.

Bakgrund: Sjuksköterskor har i sitt dagliga arbete till uppgift att ge och ta emot rapport om patienterna hen vårdar. En god kommunikation krävs för att säkerställa att relevant information förmedlas och inte patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva strategier för hur kommunikationen kan förbättras vid överrapportering mellan sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna identifierades via sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Tre strategier framkom: personlig överrapportering, användandet av standardiserade formulär och överrapportering vid patientens säng. Strategierna gav en effektivare, säkrare och mer tidssparande överrapportering. Slutsats: En god kommunikation mellan sjuksköterskorna är oerhört viktigt för att bibehålla en trygg och säker vård för patienterna. För att få en förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor vid överrapportering kan olika strategier användas. Då sjuksköterskorna ofta har en hög arbetsbelastning så krävs det att överrapporteringarna är strukturerade för att inte tappa bort viktig information. / Background: Information handover about patients is a central task in registered nurses’ daily work. Communication is important to safeguard that relevant information is transferred and that patient safety is not violated. Aim: To describe strategies that can improve communication at handover between registered nurses in somatic hospital wards. Method: The literature review is based on 15 scientific articles including qualitative, quantitative and mixed approach, identified in the databases Cinahl, PubMed and Web of Science. Results: Three strategies were identified: individual handover, the use of standardized forms, and bedside nursing handover. These strategies provided a more efficient, safer and more time-saving handover. Conclusion: Different strategies can be used for enhanced handover communication between registered nurses. Registered nurses often have a heavy workload which requires that the handovers are well structured in order not to lose important information. A good communication between nurses are extremely important to maintain a safe and secure care for patients.

<p>The studies are based on my own experiences in the classroom. My student’s reoccurring behaviour of tiredness and having difficulties concentrating, could well have to do with their bad eating habits, even down to suspected extensive sweet and fizzy drink consumption. Kan dietary habits affect student concentration?</p><p>Through a questionnaire to college students from three different programmes, I have been able to map out their purchasing trends of different food-stuffs in the school cafeteria and, through these results, study if student tiredness and difficulty in keeping their concentration throughout the whole day can be traced back to these causes. Many of the students loose concentration just before lunch, or during the last hours of school. This can lead to a poorer performance level if they are not prepared with fruit or water to keep them going, but just try and “hold out”. It is difficult to show with the questionnaire if student concentration is affected by poor dietary habits, even though half of those who answered gave hunger as the cause of concentration problems. But through the literature in this thesis it has been shown that general sound eating habits lead to better concentration.</p> / <p>Trötta och okoncentrerade elever på mina lektioner har varit grunden till min frågeställning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det återkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och läskkonsumtion. Kan kost påverka koncentrationsförmåga hos gymnasieelever?</p><p>Genom en enkät till gymnasieelever från tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mätt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar går studien ut på att undersöka om elevernas trötthet och svårighet att bibehålla god koncentration dagen igenom kunde härledas utifrån deras kostvanor. Många elever har - särkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna på eftermiddagen - tappat koncentrationen, så om dessa elever inte är förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ”hålla ut”, kan detta leda till sämre prestation. Det är svårt att visa med denna enkät att elevers koncentrationssvårigheter grundar sig i dåliga kostvanor trots att hälften av eleverna anger hunger som orsak till sina koncentrationsproblem. Men genom litteraturen hänvisad i litteraturlistan har det framgått att en generellt sund kosthållning ger bättre koncentrationsmöjligheter</p>

No description available.

Bakgrund: Antalet patienter med hjärtsvikt kommer att öka i framtiden då fler äldre överlever en hjärtinfarkt vilket är en vanlig orsak till hjärtsvikt. Många patienter med hjärtsvikt väljer att vårdas i sitt hem vilket innebär en utmaning för distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors stöd till patienter med svår hjärtsvikt som vårdas i hemmet inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde fem kategorier: samordna och utföra vårdinsatser, bygga upp nära samspel med anhöriga, följas åt från ett palliativt skede till slutet, bristande läkarmedverkan samt brister i organisationen. Konklusion: I resultatet framkommer att det är viktigt att distriktssköterskan känner sina patienter väl för att kunna ge rätt stöd. Det framträder också att anhöriga har behov av stöd för att orka och känna trygghet vilket kan vara avgörande om patienten kan vårdas i hemmet. Brister finns både internt och externt som kan ge konsekvenser. Fortsatta studier kan vara inom en kommun med läkarunderstödda team tillsammans med kommunal hälso- och sjukvård. / Background: The number of patients with heart failure will increase in the future as more older people survive a heart attack, which is a common cause of heart failure. Many heart failure patients choosing to receive care in their home which poses a challange for district nurses in the community health-care.  Aim: The aim of this study is to illuminate districtnurse´s support for patients with grave heart failure at home in community home care Method: Six interviews were conducted with districtnurse´s. The data from these interviews were analyzed with an inductive content analysis.  Results: From the analysis, five major categories were found; coordinate care efforts, build close interactions with relatives, follow each other from a palliative stage to the end, lack of physician involvement and deficiencies in the organization. Conclusion: The result shows that it is important that the district nurse know their patient´s well in order to provide the proper support. It also appears that relatives need support to cope and feel secure, which can be crucial if the patient can be cared for at home. Deficiencies are both internally and externally that can have consequenses. Further studies may be within a municipality with a physician-sponsored team together with community health-care.

Purpose- The purpose of this project is to contribute to the knowledge of creating customer value through streamlining and coordination of patient flows for children and youth with frequent need of care on child and youth medical clinics. Method- One of the methods used for achieving the project's purpose is a case study on the Child and Youth Medicine Clinic at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping. The case study has been used for collecting the empirical data that has been generated through interviews, observations and documents from the Child and Youth Health Clinic. Except the case study the authors also made studies in literature, which the collected empirical data has been anchored and related to. Together this led to the project's analysis and results. Results- When investigating the questions found in chapter one, it was determined standardized work is of great importance to create structure and implement procedures for the patient flows. A weak link in the patient flow has been identified, which is the sub-process coordination and planning. This constraint includes three types of requirements: patient requirements, requires of health professionals and legislated requirements. By paying attention to and taking into account these requirements a coordination function can be designed to streamline patient flows and increase the customer value. The authors concluded that a specific employment as a coordinator should be appointed. A coordinator provides opportunities for a personal communication between patients and health professionals. At the same time the coordinator is able to work with techniques for efficiency while taking into account the soft values in health care. Conclusions- There is a demand for coordination from health professionals and patients. A coordination function would streamline operations and contribute to increase the customer value. Taking into account the identified wastes and limitations a coordination can be possible. Research limitations- The project's data is collected during the case study that was conducted at the Child and Youth Health Clinic. Further case studies are desirable in other clinics and in other hospitals country wide. These studies will allow for a higher security when generalizing the results of the project. / Syfte- Syftet med projektet är att bidra till kunskapen om att skapa kundvärde genom effektivisering och samordning av patientflöden för barn med frekvent behov av vård på barn- och ungdomsmedicinska kliniker. Metod- För att uppnå projektets syfte har bland annat en fallstudie på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping genomförts. Fallstudien har använts för insamling av empiri, genom intervjuer, observationer samt dokument från Barn- och ungdomsmedicinska kliniken. Utöver denna fallstudie har även en litteraturstudie bedrivits, som den insamlade empirin har förankrats och relaterats till. Detta har gemensamt lett till projektets analys och resultat.  Resultat- Det har framkommit att ett standardiserat arbetssätt är en förutsättning för att skapa struktur och införa rutiner gällande samordning för patientflöden. En svag länk i patientflödet har identifierats vilken är delprocessen samordning och planering. Denna länk innefattar tre typer av begränsningar, patientrelaterade begränsningar, begränsningar kopplade till vårdpersonal samt lagstiftade begränsningar. Genom att uppmärksamma och ta hänsyn till dessa begränsningar kan en samordningsfunktion utformas för att effektivisera patientflödet och höja kundvärdet. En specifik befattning som samordnare bör tillsättas, vilket ger möjlighet till personlig kontakt mellan patienter och vårdpersonal och kan även arbeta med tekniker för effektivisering samtidigt som hänsyn tas till mjuka värden. Slutsatser- Det finns en efterfrågan om samordning för såväl vårdpersonal som patienter. En samordningsfunktion skulle effektivisera verksamheten och bidra till ett ökat kundvärde. Genom att ta hänsyn till identifierade slöserier i patientflödet och begränsningar i vårdprocessen kan samordning möjliggöras. Begränsningar- Projektets empiri är insamlad under den fallstudie som bedrevs på Länssjukhuset Ryhov. Författarna hade önskat utöka sina perspektiv genom att involvera fler intervjupersoner för att ge projektet högre reliabilitet och validitet. Eftersom majoriteten av all personal med planeringsansvar på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken intervjuats hade författarna behövt intervjua personal utanför det avgränsade området. Det hade även varit önskvärt att göra ytterligare fallstudier på andra kliniker och möjligtvis även på andra sjukhus i landet för att med högre säkerhet kunna generalisera projektets resultat. På grund av sekretesslagar och geografiska avstånd var detta inte möjligt.

Utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik går snabbt framåtinom hälso- och sjukvården, detta i kombination med att patienter vill vara merinvolverade i sin egen sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie var attsammanställa kunskap om patienters inställning till användning av e-hälsa. Enintegrerad litteraturstudie utfördes, där 17 artiklar med olika ansatser ingick.Resultatet visade på att patienter fick ökat empowerment samt mer kunskap om sin hälsa, vilket är viktigt att implementera i dagens hälso- och sjukvård. Vidare visade resultatet på att patienter var villiga att lära sig tekniken. Att vara övervakad via ehälsa ansågs positivt eftersom hälso- och sjukvården blev mer lättillgänglig. Dock uppfattade patienter en osäkerhet kring tekniken och om den skulle fungera i alla lägen, eller om uppkopplingen skulle fela. Trots att patienter överlag var positiva till e-hälsa ville ingen utesluta den fysiska kontakten. För att patienter skall veta vad e-hälsa kan tillföra är det viktigt att hälso- och sjukvården informerar om detta. Sjukvårdspersonal bör vara informerade och utbildade inom e-hälsa. Slutsatsen visade på att tekniken måste fungera för att patienter ska anse att sjukvården är säker och lättillgänglig.

Detta examensarbete innehåller en kvalitativ undersökning om vuxenmobbning. Syftet med studien var att öka förståelsen för de fysiska och psykiska konsekvenserna av vuxenmobbning inklusive användandet av försvarsmekanismer. Studien syftade även till att undersöka de utsattas upplevelser av sjukvården i samband med att de har sökt hjälp för mobbningen. Resultatet bygger på två tematiska analyser av fem stycken frågeformulär med öppna frågor som har besvarats av personer som har utsatts för mobbning i vuxen ålder. De teman som framkom var; depression, tappat umgänge, negativ påverkan på arbetssituationen, försvarsmekanismer och brist på kunskap och resurser inom sjukvården. Resultatet visar att mobbning påverkar människor uteslutande negativt och den mest allvarliga konsekvensen av mobbning är depression. Detta för att depression kan leda till självmordstankar och självmordsförsök. Inom sjukvården fanns flera upplevda brister gällande mobbning och den största var brist på kunskap och resurser eftersom det leder till att människor inte blir tagna på allvar och inte får nog mycket hjälp i tid. Medvetenheten om mobbning måste öka för att förebyggande arbete ska kunna tillämpas på arbetsplatsen men också på andra platser där mobbning kan förekomma. / This thesis includes a qualitative study on adult bullying. The purpose of this study was to investigate the physical and psychological consequences of adult bullying including the use of defense mechanisms. The study also aimed to investigate the victims experiences of the healthcare as they have sought help for the bullying. The results are based on two thematic analyses of five questionnaires with open questions which have been answered by people who have been victims of bullying in adulthood. The themes that emerged were; depression, loss of association, negative impact on the work situation, defense mechanisms and lack of knowledge and resources within healthcare. The results show that bullying affects people exclusively negatively and the most severe consequence of bullying is depression. This is because depression could lead to suicidal thoughts and attempted suicide. There were several experienced flaws within the healthcare on bullying and the most severe was lack of knowledge and resources because people are not taken seriously and they don’t receive enough with help in time. The awareness of bullying has to increase in order to make preventive action against bullying in the workplace and other places where bullying may occur.

Bakgrund Forskning visar att hälso- och sjukvården har ett övervägande heteronormativt synsätt och brister i bemötandet av personer utsatta för samkönat partnervåld. Betydligt fler HBTQ-personer som utsatts för partnervåld skulle enligt forskning sökt vård om de kunde förvissas om att bli bemötta på ett adekvat sätt baserat på kunskap om deras livsvillkor. Därför är det av stor vikt att genom djupintervjuer av våldsutsatta HBTQ-personer belysa hur de upplever bemötandet och hur de själva velat bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att belysa HBTQ-personers upplevelser av hälso- och sjukvårdens bemötande när de sökt vård på grund av samkönat partnervåld. Metod Enfallsdesign (Single Case Study Design). En (1) semistrukturerad djupintervju genomfördes och intervjun analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Studien visar på åsidosättande av adekvat behandlings- och undersökningsmetodik och att råd och föreslagen behandling endast gavs i enlighet med den egna begränsade kompetensen. Studien visar även på bristande kunskaper om vad som särskiljer det samkönade partnervåldet gentemot heterosexuellt partnervåld hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare saknades anpassning av adekvata behandlingsåtgärder lämpade för situationen och okunskap kring remitteringsvägar. En osynlighet avseende hur initial och vidare kontakt upprättas framträdde och så även okunskap om vart personer utsatta för samkönat partnervåld kan vända sig för hjälp och stöd. Dessa brister i bemötandet ledde till personliga upplevelser av frustration, ambivalens, missförstånd, hopplöshet och osynlighet hos personer som söker vård på grund av samkönat partnervåld. Slutsats Det finns brister hos hälso- och sjukvården avseende bemötandet gentemot en person utsatt för samkönat partnervåld. Ökade kunskaper hos hälso- och sjukvårdspersonalen kring HBTQ-personers livsvillkor och det samkönade relationsvåldets praktik skulle förhoppningsvis leda till bättre bemötande och en personcentrerad vård och därmed ökad patientsäkerhet. / Background Previous research has shown that health care is permeated with heteronormative ideals resulting in sub optimal encounters with victims of same-sex domestic violence. According to previous studies, victims of same-sex domestic violence would be far more likely to approach health care services if they felt secure in health care service's knowledge and experience concerning LGBTQ-specific circumstances. It is therefore of upmost importance to highlight/report, through in-depth interviews, LGBTQ persons subjected to domestic violence, encounters with health care services.Aim The aim of this study was to highlight LGBTQ domestic violence victims’ experiences of encounters with health care services. Method Single Case Study Design. One semi structured in-depth interview was conducted with interviews analyzed through qualitative content analysis. Results Results of this study showed a lack of adequate treatment and examination methods as well. In addition, professional recommendations for treatment to the LGBTQ victims of domestic partner violence tended to be based primarily on the health care provider's own limited competence and knowledge of LGBTQ subject matter. Furthermore, health care providers' lack of knowledge concerning discrepancies between same-sex domestic violence and heterosexual domestic violence was identified. Additionally, there was an inability to adapt situation-appropriate treatment measures as well as a lack of knowledge concerning referral management. An apparent imperceptible lack of guidelines for facilitating initial and follow-up contact emerged as well as a lack of awareness concerning avenues of help and support for LGBTQ domestic violence victims. These shortcomings of professional treatment of LGBTQ persons resulted in feelings of frustration, ambivilance, confusion, despair, and a feeling of invisibility among LGBTQ persons seeking care for domestic violence. Conclusion There are deficiencies among health care personnel's ability to adequately treat a person subjected to same-sex domestic violence. Improved knowledge among health care providers concerning LGBTQ person's social determinants would hopefully lead to improved encounters and treatment with a person centered care, resulting in reinforced patient safety.