• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 877
  • 83
  • Tagged with
  • 960
  • 526
  • 401
  • 269
  • 256
  • 249
  • 216
  • 214
  • 182
  • 177
  • 138
  • 133
  • 117
  • 94
  • 79
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
291

Hur förändras livsvärlden efter en plötslig amputation? Ett patientperspektiv

Bennberg, Evelina, Erlandsson, Sandra January 2009 (has links)
I Sverige amputeras cirka 2500 personer varje år, 80 procent av dessa beror på cirkulationsrubbningar, andra orsaker kan vara trauma eller olycka. Vi lever genom våra kroppar och när kroppen förändras kommer även livsvärlden att förändras. När en person genomgår en plötslig amputation påverkas personens välbefinnande och det blir också en omtumlande upplevelse att tvingas in i en ny livssituation, då arbetsliv, sociala livet och personliga livet påverkas av skadan. Då sjuksköterskans uppgift är att främja patientens hälsa och minska dennes lidande, är det viktigt att han/hon vet hur det är att ha drabbats av en plötslig amputation och hur patientens livsvärld har förändrats. Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter upplever att livsvärlden förändrats efter en plötslig amputation. En kvalitativ litteraturstudie användes som metod för att få en ökad förståelse för det valda fenomenet. Resultatet presenteras i teman och subteman, dessa visar på att en person som drabbats av plötslig amputation genomgår en fysiskt och psykisk förändring, personen måste lära sig att anpassa sig till detta. Personerna som genomgått en amputation använde olika strategier för att hantera det som inträffat, exempelvis; träffa och samtala med andra som genomgått amputation eller söka stöd hos anhöriga. Det som var viktigast för alla informanterna var att uppfattas som normala av omgivningen och de ville inte bli stämplade som ett handikapp. En viktig del i detta var att ha en välanpassad protes. I diskussionen ges praktiska implikationer samt förslag på nya forskningsfrågor. / Program: Sjuksköterskeutbildning
292

HIV-patienter inom sjukvården : Att bli bemött som en sjukdom

Axelsson Nordblom, Andreas, Nordin, Mikaela January 2013 (has links)
Trettio år efter att HIV/AIDS bröt ut lever idag cirka 34 miljoner människor som Hiv-positiva. Trots att forskningen och förståelsen för sjukdom gått framåt så existerar det fortfarande fördomar och diskriminerande beteende gentemot människor med HIV. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur HIV smittade patienter upplever bemötandet inom vården. Vi har gjort en litteraturöversikt över 8 artiklar som varit både kvalitativa och kvantitativa. Fribergs analysmodell valdes till analysarbetet. Fokus lades på kvalitativa artiklar för att skildra personers upplevelser, känslor och erfarenheter. Deltagare i de studier vi granskat uppger alla att de på något sätt blivit diskriminerade eller annorlunda behandlade, exempel på detta är att deltagarna blev nekade behandlingar, avvisade, blev fördomsfullt bemötta, skuldbelagda samt stämplade inom vården. Det visade sig även att sättet personen blivit smittad på spelade roll. Hiv-positiva som smittats via homosexuellt samlag blev bättre bemötta än de som fått sjukdomen på grund av sitt injektionsmissbruk. Människor som är Hiv-positiva bemöts fortfarande som på 1980-talet då sjukdomen bröt ut. Större kunskap krävs hos vårdpersonal angående bemötandet och vårdandet av människor med blodsmittor. Detta kan resultera i minskat vårdlidande, irrationell rädsla och fördomar gentemot Hiv-positiva människor. Alla människor har rätt till samma vård på lika villkor. / Program: Sjuksköterskeutbildning
293

HBTQ-personers upplevelse av bemötande från vårdpersonal inom vården : En litteraturstudie

Amanda, Dahlin, Frida, Ekstrand January 2016 (has links)
Bakgrund: En neutral och direkt kommunikation är en av de mest avgörande faktorerna för en persons upplevelse av bemötande i samhället. Samhället idag bygger på en heteronorm vilket bidrar till ett exkluderande av personer som inte ingår i denna norm, exempelvis HBTQ-personer. Forskning har visat på att detta fenomen även förekommer inom sjukvården. Syftet:  Analysera homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners (HBTQ-personers) upplevelser av bemötande från vårdpersonal inom vården samt att analysera om en sexuell minoritetsgrupp som HBTQ påverkas av stigma och diskriminering inom vården. Metod: Sammanställning av kvantitativ- och kvalitativ forskning för att sammanfatta kunskapsläget såsom det ser ut idag. Huvudresultaten: Ett heterosexuellt antagande hade en inverkan på vården och patienternas upplevelser av bemötande på olika sätt. Vidare påverkades HBTQ-personer som en utsatt minoritetsgrupp av direkt och indirekt stigma och diskriminering i varierande utsträckning. Slutsats: Genom en neutral framtoning från vårdgivare kan en stabil patient-vårdgivare relation växa fram. Detta möjliggör en större öppenhet och acceptans inom vården. Slutsatsen visar även att ett holistiskt helhetstänk där varje människa ses med unika behov och egenskaper möjliggör en trygg vård för HBTQ-personer. Som sjuksköterska är det i kliniken viktigt att visa på ovanstående kunskap och förståelse för olika sexuella läggningar och könsvariationer. / Background: A neutral and direct communication is one of the key factors of a person´s experience of attitudes within the society. Society today is based on a heteronorm which contributes to an exclusion of people whom are not a part of this norm, such as LGBTQ-people. Previous research has shown that this phenomenon also exists within the health care. The aim: To analyze LGBTQ-people’s experiences of attitude from caregivers within the health care and analyze if Lesbian, gay, bisexual, transsexual and queer (LGBTQ-people), as a minority group, were affected by stigmatization and discrimination within the health care. Method: for the review was to through quantitative and qualitative data summarize the knowledge of today. Results: The study showed that a heterosexual assumption had an impact of the health care and  LGBTQ-people’s experiences of attitudes from caregivers in different ways. Furthermore the LGBTQ-people were more or less affected by direct- or indirect stigmatization and discrimination. Conclusion:A neutral appearance from caregivers could create a stable patient-caregiver relation. This will enable a greater openness and acceptance within the health care. A holistic attitude, where every human being is seen with unique needs and characteristics, will lead to safer care for LGBTQ-people. As a nurse it is important to show knowledge and understandings of different sexual orientations and gender variations to make the health care a safe place for everyone.
294

ANHÖRIGAS UPPLEVDA SITUATION NÄR EN NÄRSTÅENDE VÅRDAS PÅ EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING : -En litteraturöversikt / FAMILY MEMBERS’ EXPERIENCES WHEN A RELATIVE RECEIVES CARE IN AN INTENSIVE CARE DEPARTMENT : -A literature review

Bergström, Henrik, Hammar, Andreas January 2019 (has links)
Bakgrund: Intensivvårdsavdelningen är en avdelning där kritiskt- och akut sjuka patienter vårdas. Avdelningen har specialiserade rutiner och utrustning för omvårdnad samt övervakning. Sjuksköterskan på en intensivvårdsavdelning har ansvar över omvårdnaden av patienten tillsammans med ledandet av omvårdnadsarbetet i vårdlaget. Utöver har även sjuksköterskan ett ansvar att uppmärksamma den anhöriga. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att förstå anhörigas upplevelser i denna situation för att kunna ge en god omvårdnad även till dem. Syfte:  Att beskriva anhörigas upplevda situation när en närstående vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats med ett anhörigperspektiv för att belysa upplevelser. Resultat: Anhöriga kunde uppleva flera faktorer som påverkade situationen negativt. Rutiner, teknisk utrustning och vårdinsatser upplevdes främmande och förvirrande. Situationen gjorde det svårt för den anhörige att uppleva sig nära patienten. Anhöriga upplevde att god kommunikation och information påverkade situationen positivt. Anhöriga upplevde det viktigt att kunna vara delaktig i vården och beslutsfattandet. Slutsats: Att som anhörigas hamna på en intensivvårdsavdelning är en främmande situation som skiljer sig från andra avdelningar. Det finns olika regler, utrustning och situationer som försvårar möjligheten för den anhörige att förstå och se sammanhanget. Det är av betydelse att vården uppmärksammar och skapar möjlighet för en ökad förståelse och ett sammanhang för de anhöriga. / Background: The intensive care unit is a department where critically and acute sick patients are being treated. The department has specialized routines, equipment to treat and screening. Nurses on a intensive care unit are responsible for the treatment of patients as well as the leadership of the workforce. The nurses are also responsible to acknowledge the patient’s relatives. Therefore, it is of great importance for the nurses to understand relatives’ experiences in this situation, to be able to give treatment of good quality to relatives too. Aim: To describe the experience of relatives to patients who are being treated at the intensive care unit. Method: A literature review of scientific articles with a qualitative standpoint, aimed towards the experiences of relatives to intensive care unit patients. Results: Relatives experienced that a lot of factors affected them negatively. Routines, equipment and treatment were experienced as unfamiliar and confusing. The situation made it hard for the relatives to experience being close to the patient. Relatives experienced that good communication and information made the situation positive. Relatives experienced that being a part and having a say in the patients’ treatment were important. Conclusion: To be a relative at the intensive care unit can feel unfamiliar and differ from other kinds of departments. There are rules, equipment and situations that makes it difficult for the relatives to see the context of the situation. It is of great importance that the healthcare is attentive and give the relatives the possibility to understand the context.
295

Sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på omvårdnadsarbete : en litteraturöversikt

Rolia, Florivel, Renblom, Malin January 2019 (has links)
I arbetet som legitimerad sjuksköterska ingår ett ledarskap som går ut på att sjuksköterskan har en arbetsledande funktion inom ett vårdteam. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans ledarskap och vilken betydelse det har i omvårdnadsarbetet. Två frågeställningar formulerades för att precisera syftet. En integrerad kunskapsöversikt utfördes och artiklar söktes i databaser samt manuellt. Litteratursökningen resulterade i tolv vetenskapliga artiklar som analyserades enligt en metod av Whittemore och Knafl. Frågeställning ett var: vilka egenskaper är önskvärda hos sjuksköterskan för att vara en god ledare?  I resultatet till frågeställning ett framkom fyra områden: att ha en etisk medvetenhet, att ha självkännedom, att kunna bygga relationer samt att kunna leda mot utveckling. Frågeställning två var: vilken betydelse har sjuksköterskans ledarskap för omvårdnadsarbetet? I resultatet till frågeställning två framkom tre områden: det leder till patientnöjdhet, det påverkar arbetsmiljön samt det leder till kvalitetsökning av vården. Vidare forskning i vilket stöd sjuksköterskan behöver i sin ledande roll hade varit intressant.
296

Augmented reality inom sjukvården : En studie om utmaningar och möjligheter för AR i sjukvården

Lico, Angjelo, Andersson, Johannes January 2019 (has links)
This essay is about the use of Augmented Reality in healthcare, to highlight the challenges and the opportunities that generate from the subject. With the continual development of technology that is introduced to healthcare, it is important to understand the effects that Augmented Reality has on the workers that use it, and the people who are affected by it. This essay is based on a literature review to be able to examine the information that is best suited to contribute to the work. We created a table to present our findings by identifying two perspectives that are affected by the use of AR. The two perspectives are introduced as Care providers and Care recipients, which are the two main signifiers in hospitals and the healthcare environment. The conclusion of this essay will reveal the opportunities and the challenges of Augmented Reality in healthcare and may serve as a suggestion to what the future of Augmented Reality in healthcare can hold.
297

Upplevelser av sjukskrivningsprocessen ur olika perspektiv

Krystek, Sofia January 2007 (has links)
<p>Sjukfrånvaro är ett komplext fenomen som påverkas av olika faktorer på olika nivåer, från individer till samhällen. Fortfarande saknas det dock studier av hur de olika aktörerna som deltar i en sjukskrivningsprocess upplever processen. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur fyra olika aktörer, Försäkringskassan, företagshälsovården, arbetsgivaren och den sjukskrivne upplever varandra och sjukskrivningsprocessen. Totalt deltog sex personer i halvstrukturerade intervjuer som sedan bearbetades enligt tematisk analys. Resultatet visar att de olika aktörerna har olika perspektiv och i vissa fall har svårt att förstå varandras roller i sjukskrivingsprocessen. Vidare framkommer det att många problem tycks bero på att det saknas en effektiv samordnande funktion av sjukskrivningsprocessen, vilket har negativa konsekvenser för hela processen och även påverkar samarbetet mellan de olika aktörerna. Slutsatsen blir att många problem skulle kunna lösas genom effektivare samordning i sjukskrivningsprocessen.</p>
298

Butiksrån : Upplevelser, bearbetning och behov av stöd

Montell, Camilla January 2006 (has links)
<p>Antalet väpnade butiksrån ökar. Denna examensuppsats syftar till att försöka förstå drabbades upplevelse, samt att undersöka hur ”hjälpare” kan stödja drabbade. Studiens upplägg, inspirerat av Grundad Teori, antar ett fenomenologiskt perspektiv. Studien är en del av projektet ”Traumatisk Stress i Arbetslivet”. Telefonintervjuer genomfördes med drabbade av butiksrån. Informanternas berättelser tydliggör butiksrånets karaktär av traumatisk upplevelse. Ungefär hälften av informanterna uppgav att de fått visst krisstöd, medan andra inte fått något stöd alls. De flesta menade dock att de återhämtat sig efter rånet, men kvarstående förändringar kan ses bl.a. i försämrad grundtrygghet. En litteraturgenomgång visar att traumapsykologi är ett nytt forskningsområde. För att bedöma individens risk för posttraumatiska besvär rekommenderas stress-sårbarhetsmodellen. Skyddande faktorer som diskuteras är socialt stöd och känsla av sammanhang tillsammans med akuta interventioner och psykoterapeutisk behandling.</p>
299

Vad kan skolan göra för att hjälpa barn med övervikt eller fetma?

Wallin, Peter January 2007 (has links)
<p>Syftet med den här studien var att belysa i vilken utsträckning skolan arbetar i linje med styrdokumenten, avseende hälsa, begränsat till övervikt och fetma. Läroplanen (Lpo 94) visar att skolan bland annat skall ge barnen en kunskap och förståelse kring att sättet att leva påverkar den egna hälsan. För att belysa hur skolan arbetar i enlighet med detta, intervjuades fyra lärare samt en rektor. Rektorer från sju andra skolor fick dessutom besvara enkätfrågor kring hur de arbetar med övervikt och fetma vid sina skolor. Resultatet visar att de medverkande skolorna i den här studien anser att de arbetar aktivt i frågan om hanteringen av barn med övervikt eller fetma. Metoder de använder för att uppnå detta är bland annat att uppmuntra daglig rörelse, servera bra och näringsrik mat, samt att låta barnen pröva på olika idrotter och dessutom via skolhälsovården stödja de barn och föräldrar som är i behov av hjälp.</p>
300

Att leva till man dör : Distriktssköterskors erfarfarenheter av avancerad sjukvård i hemmet en intervjustudie.

Christensson, Sofia January 2008 (has links)
<p><p>Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life,Advanced homecare is an arranged specialized medical service doing nursing round-the-clock. The care is preformed in cooperation with a multi-professional team formed of different professions. Advanced home care is mostly palliative care. The purpose is to give the patient better quality of life and anticipate, survey and palliate symptoms. The aim of this study was to describe the experiences of district nurses using advanced homecare when nursing patients with palliative care at home. Five district nurses with experience of advanced homecare were interviewed and in analyses a qualitative content analysis was used. The analysis concluded a well-performed medical service executed by district nurses with high knowledge in medicine and medical equipment working alone and independently involving great responsibility. In order to perform a good nursing experience of life and further education is essential as well as back up from a multi-professional team. The district nurse has to be available round the clock and is communicative, supporting, coordinating and making confidence. Higher knowledge and response from parties concerned will acknowledge the district nurse in her profession in this serious caring.</p></p><p>Key words: Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life, qualitative content analysis</p> / <p><p>Avancerad sjukvård i hemmet är en organiserad specialiserad vårdform som utför kvalificerad omvårdnad dygnet runt. Vården bedrivs i samarbete med ett multiprofessionellt team med olika yrkesprofessioner. Avancerad sjukvård i hemmet består till största delen av palliativ vård, där målet är att öka patientens livskvalitet samt att förutse, kartlägga och lindra symtom. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter som får avancerad sjukvård i hemmet med palliativ inriktning. Intervjuer genomfördes med fem distriktssköterskor med erfarenhet av avancerad sjukvård i hemmet och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på erfarenheter av en välfungerande vård med ett självständigt, ansvarfullt ensamarbete, som kräver goda kunskaper i medicinteknisk omvårdnad. För att utföra ett bra arbete behövs teamsamarbete, handledning, debriefing, arbetslivserfarenhet och fortbildning. Distriktssköterskorna är anträffbara dygnet runt, de har en emotionell, kommunikativ, stödjande, trygghetsskapande och samordnande funktion. Ökad kunskap och förståelse kan leda till bättre insikt i ämnet och bekräfta distriktssköterskan i hennes profession.</p></p>

Page generated in 0.0408 seconds