A functioning health care system is important and expected by the society to meet the populations expectations and needs. This requires financial as well as human resources. But what is the bigger issue if the health care spends a lot of money on medical locum. The big expense, or the fact that it is necessary?After 1990 several sectors were re-regulated in Sweden, which led to the sectors being less controlled by the state while expanding in the private sector. This essay is going to examine how the re-regulations of the employment services and the health care sector affect each other. The purpose is to investigate why the concept of locum doctors has become more common in the health care during the period 2004-2018. The result is based on material from a national project about the subject as well as material from a region. It shows that the need for locum doctors exist because of difficulties recruiting in certain areas within health care, such as primary care and psychiatry. Even the geographic location seems to be a factor. It is mainly the long-term need of staff which is solved by hiring locum doctors that is seen as problematic.

Bakgrund: Transpersoner är personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte stämmeröverens med tilldelat kön vid födseln. Studier visar att transpersoner upplever sämre hälsa äncispersoner, vilket relateras till utsatthet för stigmatisering och diskriminering. Transpersonerhar en försämrad tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster och många undviker att söka vårdtill följd av oro för dåligt bemötande. Sjuksköterskans uppgift är att verka för jämlik hälsa förhela befolkningen, vilket ska ske genom ett bemötande som främjar alla människors likavärde och individens värdighet.Syftet: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelse av bemötande inom hälso- ochsjukvården.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning innehållande 16 vetenskapligaartiklar från databaserna Cinahl och PsycInfo.Resultat: Studiens resultat presenteras i tre huvudkategorier. Vikten av kunskap ocherfarenheter beskriver upplevelser av att bemötas med brist på kunskap och erfarenheter. Attbemötas med värdighet skildrar vad som konstituerar ett gott bemötande. Att bemötas medkränkningar beskriver upplevelsen av normativa antaganden och nedvärderande beteenden.Slutsats: Slutsatsen är att bemötandet av transpersoner både minskar och bidrar tillstigmatisering, vilket har betydelse för hälsan. Studien betonar sjuksköterskans ansvar som enförutsättning för en vårdande relation och en jämlik hälsa för transpersoner, vilket kräverfördjupade kunskaper och ett kritiskt förhållningssätt till den egna förförståelsen.

Bakgrund: HBTQ+-personer utsätts för diskriminering, våld och utstötning. Även om det strävas efter lika vård för alla och trots framsteg i lagstiftning och medvetenhet, möter HBTQ+-personer fortfarande barriärer som kan leda till fördröjning, undvikande och/eller vägran att söka vård. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, där totalt tio vetenskapliga artiklar inkluderades enligt fördefinierade urvalskriterier och bedömningar. Resultat: Tre huvudkategorier kunde identifieras som barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer: diskriminering, sociodemografiska faktorer och övriga faktorer. I avsnittet om diskriminering framhölls det i överväldigande majoritet att sexualitet/könsidentitet och/eller stigma var orsaker till att HBTQ+-personer fördröjde, undvek, och/eller vägrade att söka vård. Ras/etnicitet påvisades som den mest framträdande sociodemografiska faktor. Dessutom förstärktes hälsovårdsbarriärerna för HBTQ+-personer av övriga faktorer såsom samhällsfaktorer samt förekomsten av våld och/eller sexuella trakasserier. Konklusion: Denna systematiska litteraturstudie kan ses som ett bidrag till förståelse av barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer. Diskriminering baserat på sexualitet/könsidentitet och/eller stigma är en huvudorsak till dessa barriärer. Ras/etnicitet är en framträdande sociodemografiska faktor och övriga faktorer såsom samhällsfaktorer samt våld och/eller sexuella trakasserier, utgör ytterligare barriärer för HBTQ+-personer när de söker vård. Behovet av riktade utbildningsprogram för vårdpersonal och politiska insatser framhålls. Det är viktigt med fortsatt forskning och genomförande av åtgärder för att uppnå en mer rättvis vård där alla har likvärdig tillgång. / Background: LGBTQ+ individuals are subjected to discrimination, violence, and exclusion. Even though there is a strive for equal healthcare for all and despite advancements in legislation and awareness, LGBTQ+ individuals still encounter barriers that can lead to delays, avoidance, and/or refusal to seek healthcare.  Aim: The aim of this systematic literature review was to compile the barriers faced by LGBTQ+ individuals seeking healthcare.  Methods: A systematic literature review was conducted, where a total of ten scientific articles were included based on predefined selection criteria and evaluations. Results: Three main categories could be identified as barriers to healthcare seeking among LGBTQ+ individuals: discrimination, sociodemographic factors, and other factors. In the section on discrimination, it was overwhelmingly highlighted that sexuality/gender identity and/or stigma were reasons why LGBTQ+ individuals delayed, avoided, and/or refused to seek healthcare. Race/ethnicity was demonstrated as the most prominent sociodemographic factor. Additionally, healthcare barriers for LGBTQ+ individuals were reinforced by other factors such as societal factors and the occurrence of violence and/or sexual harassment. Conclusion: This systematic literature review can be seen as a contribution to understanding barriers to healthcare-seeking among LGBTQ+ individuals. Discrimination based on sexuality/gender identity and/or stigma is a major cause of these barriers. Race/ethnicity is a prominent sociodemographic factor, and other factors such as societal factors and violence and/or sexual harassment constitute additional barriers for LGBTQ+ individuals when seeking healthcare. The need for targeted educational programs for healthcare professionals and policy interventions is emphasized. Continued research and implementation of measures are important to achieve more equitable healthcare where everyone has equal access.

CREDNE är en modulär kosmetisk armprotes med mål av att få användaren att vilja visa upp sin protes, känna sig bekväm och stolt över den. I samarbete med Teamolmed har värdefulla bidrag gjorts från både handledaren och studenten för att komma ett steg närmare till att förverkliga denna vision. Genom forskning, intervjuer och användartester har två viktiga insikter upptäckts. Förutom att användarna har ett behov av en protes som ser bra ut, så har de också ett lika stort behov av en hylsa som löser de problem som uppkommer med värme och kyla. Andra insikten är att eftersom vi som människor gillar att uttrycka oss visuellt genom olika kläder och accessoarer så kan man inte bara ha en enkel design och stil som passar alla, utan att det ska finnas en katalog/ samling som anpassar sig efter användarens estetiska behov. Konceptet bakom Credne besvarar dessa behov.   Konceptet kan beskrivas genom tre huvudpunkter. Konceptet är en katalog av kosmetiska armskal temat utefter olika intressen, konceptet är en modulär protes som tillåter användaren att byta ut dessa skal enkelt som en sko och slutligen är konceptet också en protes med en bekväm hylsa som andas och som ger en naturlig övergång samt belastning mellan arm och protes.

Denna studie har genomförts med syftet att redogöra för vilka möjligheter och hinder som kan uppstå vid införandet av Big Data-baserade IT-lösningar inom den svenska hälso- och sjukvården. Studien bygger på en explorativ fallstudie med fokus på det svenska projektet 3R- Framtidens vårdinformation. Intervjuer har genomförts med personer som är insatta och kunniga i ämnet och därför kunnat bidra med en sammanfattad bild av vilka initiativ och ambitioner som finns i dagsläget. Studiens resultat visar att Big Data kan bidra med en mängd möjligheter till förbättrad sjukvård i Sverige. Resultatet visar på att möjligheten med att samla all information i en gemensam kärna, bidrar till bland annat förbättrad forskning, en förbättrad relation mellan vårdgivare och patienter, möjlighet att kunna utföra prediktiva analyser samt underlättar arbetet med diagnostisering av sjukdomar. Utöver det har en rad olika hinder och utmaningar konstaterats till exempel miljömässiga, organisatoriska, projektrelaterade och tekniska.

Syfte: Fallstudien ämnade att undersöka möjliga förbättringsområden som kan förbättravårdsäkerheten för patienter genom att skapa en mer robust försörjning av förbrukningsmaterial(FM). Genom att göra sjukvård vid normalläge robust skapas möjlighet att även vara mer robustunder kris. Metod: En fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter vilketgenererade underlag för att identifiera försörjningskedjan av FM till Akademiska sjukhuset(AS) samt för att använda en tematisk analysmetod. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i 5 huvudteman och 18 koder därförbättringsområden kunde belysas. De huvudteman som identifierades var förbrukningslagerpå avdelningar, leveranssäkerhet, kvalitet, informationsdelning och robusthet.Förbättringsområdena sammanställdes i en handlingsstrategi som bestod av förbättringsstegsom ämnar att bidra till att uppnå förbättringar inom de 18 identifierade koderna.Handlingsstrategin bestod av fyra steg vilka var automatiserad informationsdelning,standardiserade rutiner, kravställning och krisberedskap. Slutsats: Genom att försörjningskedjan blir mer robust ökar chansen att sjukvård finnstillgänglig för att tillgodose patientens behov. Från den tematiska analysen identifieradessuboptimeringar vilka kan åtgärdas i form av behovssamordning, informationsdelning,skapande av rutiner, kravställning och krisberedskap. Det anses vara områden som börförbättras för att en robust sjukvård ska kunna uppnås i normalläge och vid kris.

Fenomenet digital transformation har trätt fram under de senaste åren och är en trend som påverkar samhället och organisationer kraftigt genom att digitalisera arbetssätt och metoder. Sveriges hälso- och sjukvård står inför ett vägval, med en åldrande befolkning är digitalisering ett kraftfullt verktyg för att transformera verksamheter och adressera ett ökat vårdbehov som inte kan mötas med traditionell arbetskraft. Hälso- och sjukvården behöver utvecklas genom digital teknik vilket kommer förbättra vården med sänkta kostnader, ökad tillgänglighet, förbättrad kvalité och effektivare arbetsprocesser. Hälso- och sjukvården kan bli mer proaktiv och patient-centrerad, vilket kan leda till förbättrad vård med färre fysiska besök. Studiens syfte är att belysa framgångsfaktorer för digitala transformationsprojekt inom hälso- och sjukvården och studien riktar sig till kommuner och regioner runt om i Sverige, som vill ta del av forskningen för att utvinna framgångsfaktorer för en lyckad digital transformation. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där personer som arbetar med digitaliseringen av sin kommun eller regions hälso- och sjukvård intervjuades. Resultatet av studien identifierade åtta stycken framgångsfaktorer varav sex stycken stämde överens med den befintliga forskningen; Ledarskap, Kommunikation & Kultur, Engagemang, Förändringsledning, Data och Strategi, och två stycken som tillkom via studien; Lagstiftning och Kompetens. Efter diskussion kring studiens resultat och analys mynnade slutsatsen ut i att teorin och empirin har sina likheter, samt att mjuka värden och den mänskliga faktorn är vitala framgångsfaktorer. / The phenomenon of digital transformation has emerged in recent years and is a trend that affects society and organizations in a significant way by digitizing their working methods. Sweden's healthcare is at a crossroads, with an aging population and where chronic disease is prevalent, digital technology is a powerful tool to transform operations and address the increased need for healthcare that can not be met with traditional labor. Healthcare needs to be developed through digital technology, which will improve healthcare with reduced costs, increased availability and improved quality in its work processes. The healthcare industry can become more proactive and patient-centered, which can lead to improved healthcare with fewer physical visits. The purpose of the study is to shed light on success factors for digital transformation projects in the healthcare industry and the study is aimed at municipalities and regions in Sweden, who want to take part in research to extract success factors for a successful digital transformation. The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews where people who work with the digitalisation of their municipality or region's healthcare were interviewed. The results of the study identified eight success factors, of which six were in line with existing research; Leadership, Communication & Culture, Commitment, Change Management, Data and Strategy, and two emerged from the study; Legislation and Competence. After discussion about the study's results and analysis, the conclusion was that the theory and empiricism have their similarities and that the human component is vital.

Bakgrund: Sedan 1980-talet har en uppsättning organisatoriska idéer och teorier lånade från näringslivet under namnet New Public Management tagit sig in i den offentliga sektorn och sjukvården. I takt med att medvetenheten om dessa idéer och teorier ökat hos allmänheten har en levande debatt om New Public Management inom sjukvården tagit fart. Från politiskt håll har nu en önskan om att utveckla nya styrmodeller för offentlig sektor bortom New Public Management lagts fram. Därför är det av intresse att studera New Public Management-diskursen kring svensk sjukvård. Syfte: Denna studie avser studera den rådande New Public Management-diskursen kring svensk sjukvård. Utifrån ett kritiskt analytiskt perspektiv är syftet med studien också att undersöka hur denna diskurs kan kopplas till de strukturella relationer som manifesteras av språket. Metod: Kritisk diskursanalys Teorier: New Public Management, Revisions- och mätbarhet, Kvalitetsbegreppet, Diskursanalys, Kritisk diskursanalys Empiri: Sekundärdata bestående av debattartiklar om svensk sjukvård. Slutsats: Denna studie har identifierat en strukturell maktrelation i den diskursiva praktiken som manifesteras i språket. / Background: Since the 1980s, a collection of organizational ideas and theories borrowed from the private sector and under the name of New Public Management have entered the public sector and healthcare. As the public awareness of these ideas and theories has increased, a vivid debate about New Public Management within the healthcare has gained momentum. Politically, a wish for a development of new models of management beyond New Public Management in the public sector have been introduced. Thus, it is of interest to study the discourse of New Public Management surrounding Swedish healthcare. Objective: This thesis aims to study the current discourse of New Public Management surrounding Swedish healthcare. By using a critical analytical perspective the objective of the thesis is also to study how this discourse can be linked to the structural relations that manifest themselves through language. Method: Critical discourse analysis Theories: New Public Management, Auditability, Concept of quality, Discourse analysis, Critical discourse analysis Empiric: Secondary data consisting of debate articles about Swedish healthcare Conclusion: This thesis have identified a structural relation of power in the discoursive dimension which manifest itself through language.

The increasing global deficit of healthcare resources makes efficiency improvements in the healthcare industry a complete necessity to assure safe and available healthcare for everyone. Digitalization is expected to play a fundamental role in this transition and digital primary healthcare providers have in recent years developed into a substantial part of the Swedishprimary care sector. Several of those have built solutions for automated triage, where the role of a triage officer in traditional primary care is replaced by an automated process, in which an triage algorithm directly refers the patient to the appropriate level of care. Despite the rise of digital healthcare providers and automated primary care triage systems in particular, research on the implications of automating the triage process in primary healthcare is scarce. This study aims to assess the potential of using MCDM models for automated triage in digital primary care, by conducting a single case study at one of the leading digital healthcare providers. The study is separated into two phases. In phase one, interviews are conducted to qualitatively determine what set of factors to include in an automated MCDM triage model.In phase two, the resulting model is simulated to evaluate the performance compared to the traditional triage model in which all patient journeys start with an initial nurse meeting. The study shows that an automated MCDM triage model can improve cost efficiency in terms of clinician salary costs and productivity in terms of fewer consultations per patient, compared to the traditional triage model. However, the traditional triage model is shown to be more efficient in terms of only utilizing doctor resources for patients in absolute need of doctor care. / Det ökande underskottet av sjukvårdsresurser gör effektivitetsförbättringar i sjukvårdsbranschen nödvändigt för att säkerställa säker och tillgänglig sjukvård för alla. Digitalisering förväntas fylla en fundamental roll i denna transformation och digitala vårdgivare i primärvården har under de senaste åren växt till en betydande del av den svenska primärvårdssektorn. Flertalet av dessa har byggt lösningar för automatiserat triage, där triagefunktionärens roll ersätts av en automatiserad process där en triagealgoritm direkt hänvisar patienten till den lämpliga vårdnivån. Trots tillväxten av digitala vårdgivare i primärvården och deras automatiserade triagesystem i primärvården är forskning kring effekterna av att automatisera triageprocessen i primärvården begränsad. Denna studie strävar efter att utvärdera potentialen i att använda MCDM-modeller för automatiserat triage i den digitala primärvården genom en casestudie på en av de ledande digitala vårdgivarna i primärvården. Studien är uppdelad i två delar. I del ett genomförs intervjuer för att kvalitativt fastställa vilka faktorer som bör inkluderas i en automatiserad MCDM-modell för triage. I del två simuleras den resulterande MCDM-modellen för att utvärdera dess resultat jämfört med den traditionella triagemodellen i vilken alla patienter har ett inledande möte med en sjuksköterska. Studien visar att en automatiserad MCDM-modell för triage kan förbättra kostnadseffektiviteten i termer av lönekostnader och produktivitet i termer av färre konsultationer per patient, jämfört med den traditionella triagemodellen. Däremot visar den traditionella triagemodellen högre effektivitet i termer av att enbart utnyttja läkarresurser för patienter i absolut behov av läkarvård.

During the last few years, there has been increasing interest in making medical records more centered around patients. Empowering the patient more in the care process has proven to increase the quality of care. It can also enable increased data sharing among different actors, where today patient health data is locked into thousands of separate data silos. Meanwhile, growth in portable medical devices and patient-generated health data (PGHD) poses a new source of valuable data which today has limited utilization in clinical settings. In solving these issues of data availability without compromising the privacy of patients, blockchain has been suggested to play an important role through a more patient-centric model of controlling information. The purpose of this study is to investigate how blockchain can solve data availability and security issues in the healthcare system. We explore the research question from a Sweden-specific context by first defining the current state of the Swedish health data ecosystem, and then analyzing how blockchain helps in increasing the availability and security of personal health data. Qualitative methods were used, and data was collected through both a literature review and an interview study where 16 semi-structured interviews were conducted with Swedish governmental agencies, EMR providers, informaticians, as well as blockchain experts. The current issues in data availability and security in the Swedish healthcare system were identified together with the benefits of using blockchain in this context. Our findings suggest that Sweden has already solved many of the problems other countries face, limiting the marginal benefit of using blockchain. However, problems of sharing raw data persist and blockchain has benefits in managing accesses to health data from both regulatory and privacy perspectives. There are also benefits of using the technology for ensuring the quality of PGHD as well as providing increased security for health data. Lastly, we propose and discuss three separate blockchainbased solutions to be used in healthcare. A major contribution to literature lies in finding that system barriers in form of legislation and technical and semantic interoperability are issues that first need to be resolved in order to harvest the full value of using blockchain technology - issues often understated in other papers. We call for future studies to investigate practical use-cases such as small-scale consortiums addressing specific data sets or patient groups to provide proof-of-concept on how the technology performs in terms of cost, integrity, security, and scalability in for personal health data. / Patientdata är i dagsläget spridd i tusentals data-silos i sjukvården. Att involvera patienten i vårdprocessen har visat sig förbättra vårdresultatet, vilket senaste åren ökat diskussioner om att göra hälsodata mer tillgänglig och centrerad kring patienten. Samtidigt växer användandet av portabla medicinska apparater och patient-genererad information snabbt, och utgör nu en ny datakälla som i dagsläget i princip inte utnyttjas i den kliniska kontexten. För att lösa dessa problem och öka tillgängligheten av data utan att äventyra patientens integritet har blockkedjeteknologi föreslagits spela en viktig roll genom en mer patientcentrerad modell av informationsdelning. Syftet med denna studie är att undersöka hur blockkedjor kan lösa problemen med tillgänglighet av sjukvårdsdata inom vårdsystemet. Vi undersöker frågeställningen utifrån en svensk kontext genom att först definiera de existerande problem relaterade till datatillgänglighet och säkerhet i det svenska vårdsystemet, för att sedan analysera blockkedjans roll för att lösa dessa problem. Studien är av kvalitativ natur där datainsamling gjorts genom dels en litteraturstudie, och dels genom en intervjustudie, där 16 semistrukturerade intervjuer genomförts med svenska myndigheter, journalsystems-leverantörer, informatiker samt blockkedje-experter. Nuvarande problem inom datatillgänglighet och datasäkerhet identifierades tillsammans med de fördelar som finns av att använda blockkedjor i sammanhanget. Våra resultat visar att Sverige redan har löst många av de problem många andra länder idag möter, vilket potentiellt minskar den marginella nyttan av att använda blockkedjor. Dock existerar fortfarande problem när det gäller delning av digitala kopior av journaler mellan aktörer, och en blockkedjelösning har fördelar ur både regulatoriska perspektiv och integritetsperspektiv. Vidare finner vi fördelar av att använda blockkedjor för att försäkra kvaliteten av patient-genererad hälsodata, samt för att öka säkerheten i arkitekturer som möjliggör datadelnin. Slutligen föreslår vi och diskuterar tre olika blockkedjelösningar för den svenska sjukvårdssektorn. Ett av huvudbidragen till litteraturen ligger i att identifiera systembarriärer i form av legislativa åtgärder samt teknisk och semantisk interoperabilitet - problem som måste lösas för att till fullo kunna åtnjuta fördelarna av en blockkedjelösning. Vi uppmanar framtida studier att undersöka praktiska användningsområden såsom småskaliga konsortium för att vidare bidra med hur tekniken levererar på frågor kopplade till kostnad, integritet, säkerhet och skalbarhet för personlig hälsodata.