No description available.

Sjukvården i Sverige möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. Patienterna kan ha språk, kultur och religion som skiljer sig från vårdgivarens. Detta kan skapa svårigheter för vårdgivaren i det tvärkulturella vårdmötet. Forskning som berör den svenska audionomens perspektiv på det tvärkulturella vårdmötet är sällsynt. Därav denna studie. Syftet är att ur svenska audionomens perspektiv beskriva vårdmötet med vuxna patienten med invandrarbakgrund vid landstingens audionomtätaste audionommottagningar. En kvantitativ metod i form av postenkäter användes för att undersöka en större grupp verksamma audionomer. Resultaten bekräftade att audionomerna möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. De erfor att språkskillnader hade mest inverkan på vårdmötet jämfört med kultur- och religionsskillnader. Majoriteten har neutral attityd gentemot det tvärkulturella vårdmötet. Ett fåtal upplevde att vårdmötet var stressigt och tidskrävande i förhållande till vårdmötet med patienter med svensk bakgrund. Majoriteten av audionomerna kände dock inte behovet av mer information/utbildning i tvärkulturell omvårdnad och tolkanvändning. Tillgängligheten till kompetensutveckling ansågs också vara begränsad. Vårdmötena med patienter med invandrarbakgrund fördelades mestadels lika mellan mottagningarnas audionomer. Tolkanvändning ansågs vara ett viktigt verktyg för att hantera det tvärkulturella vårdmötet. Slutsatser: Audionomerna verkade inte uppleva riktigt de svårigheter som tidigare forskning och litteratur uppvisat. En mindre andel av audionomerna bekräftade dock den tidigare forskningen. / Examensarbete inom ramen för Audionomutbildningen vid Örebro Universitet.

Bakgrund: Inom psykiatrin utsätts patienter för olika sorters tvång. Tvång i sin tur kan leda till lidande. Kan man genom att analysera tidigare forskning på området tvång belysa hur patienten upplever tvång, så har det skapats en god grund för ökad förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av tvång inom psykiatrisk vård. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sex kvalitativa studier undersöktes där en  kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultaten. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Känsla av maktlöshet - att inte få vara delaktig där patientens autonomi sätts ur spel och att hon önskar att få vara mer delaktig i vad som sker under sin behandling. Nervärdering –  där patienter behandlas som objekt. Avsaknad av kommunikation och relation - att inte bli hörd och sedd. Tvång som hjälp - att få god vård. En del av patienter har i efterhand accepterat och förstått att tvång var nödvändigt. Slutsats: Kommunikation är viktig för patienten. Om personalen inte kommunicerar med patienten blir patienten åsidosatt och känner sig kränkt vilket skapar lidande . God kommunikation hade i många fall hjälp patienten att bättre förstå tvångsåtgärder.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvården. Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvården intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrågor samt intervjufrågor med relevans för studiens syfte användes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys (2003). Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende på anställningsform och sjuksköterskans personliga inställning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt låg och att antalet patienter per sjuksköterska var lägre än vad de var vana vid. Detta bidrog till upplevelsen att det fanns mer tid att avsätta för patienten. Upplevelsen var att man som sjuksköterska i Norge ansvarade för många omvårdnadsuppgifter. De svårigheter sjuksköterskorna upplevde att de ställdes inför var ofta relaterade till att de kom till Norge som korttidsvikarier. Det framkom en upplevelse av att det fanns en viss språkbarriär, och då främst i kommunikationen och i dialogen med läkarna. Slutsats: Hur man som sjuksköterska ser på sin yrkesroll och vilken inställning man har till sitt arbete är faktorer av betydelse för hur man som svensk sjuksköterska upplever att arbeta inom den norska sjukvården. Studien uppvisar flera faktorer inom den norska sjukvården, som kan gynna såväl patienten som sjuksköterskan, då arbetsbelastningen är lägre. / Purpose: The purpose of this study was to investigate Swedish nurses' experiences of working in the Norwegian health care Method: Qualitative design with a descriptive approach. Interviews were conducted with 10 Swedish nurses with experience of working in the Norwegian health care. An interview guide with background questions and interview questions relevant to the purpose of the study was used as the basis for the interviews. Interview material was processed and analyzed by Graneheim & Lundmans content analysis (2003). Results: The experience of working as a Swedish nurse inNorway was individual and the experience varied among Swedish nurses. The experience among the participating nurses was that the workload in the Norwegian health care was relatively low and the number of patients per nurse was lower than what they were accustomed to. This contributed to the perception that there was more time to dedicate to the patient. The experience was that you as a nurse in Norway were responsible for many care-related tasks. The nurses experienced difficulties related to coming to Norway as a substitute. A language barrier was found, mainly in communication and dialogue with the doctors. Conclusion: How a nurse looks at his role and the attitude to their work are factors relevant to the Swedish nurse’s experience of working in the Norwegian health care. The study shows several factors in the Norwegian health care, which can benefit both the patient and the nurse, when the workload is lower.

Denna studie har som syfte att synliggöra hur sjukvårdspersonal uppfattar missbrukare. För att ta del av våra informanters uppfattningar har vi utfört kvalitativa intervjuer för att generera ett material som är grund för visare analys. Vidare har en fenomenografisk ansats använts för att analysera vårt material. Teoriernagenuskontraktetochstigmahar använts för att analysera och vidare diskutera materialet, men även tidigare forskning rörande missbrukande individer . En viktig slutsats i studien är hur informanternas egna uppfattningar påverkar deras inställning.

Problem: Kommunikation med patienter är en viktig del i hälso- och sjukvårdsarbete. Därför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rädsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal. De upplevde att kommunikationen kunde vara bristfällig samt att hälso- och sjukvårdspersonal kunde ha bristande kunskap om kommunikation med döva personer. Mellan döva personer och hälso- och sjukvårdspersonal användes olika kommunikationssätt. Det kunde vara att skriva på lappar, läsa av läppar, använda sig av professionell tolk eller närstående som tolk. Under vissa förutsättningar kunde dessa kommunikationssätt upplevas otillräckliga. Kommunikation kunde underlättas om hälso- och sjukvårdspersonal kommunicerade med teckenspråk, kroppsspråk eller med hjälp av en professionell tolk. Implikation: Mer forskning behövs om döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård, samt om hur sjuksköterskan kan förbättra kommunikation med döva personer.

Användandet av teleradiologi, elektronisk överföring av röntgenbilder mellan sjukvårdsenheter för diagnostisering och granskning, har ökat på senare år vilket kan ses som en följd av utökad användning av outsourcing i sjukvården. Huvudargumentet för teleradiologi är att det medför sänkta kostnader, dock finns det få empiriska bevis som stödjer detta. Syftet med denna studie är att på två svenska sjukhus undersöka huruvida det är kostnadsbesparande att outsourca granskningen av röntgenbilder nattetid eller ej samt att undersöka andra aspekter som påverkar beslut kring outsourcing av röntgenbildsgranskning.   I studien jämförs särkostnaderna för två alternativ; att outsourca röntgenbildsgranskningen till ett företag med svenska läkare stationerade i Sydney och att behålla granskningen in-house på sjukhuset. Studien bygger på en kostnadskalkyl för de två alternativen som kompletteras med intervjuer och en enkätundersökning. Enkätundersökningen mäter förändringsvärden för arbetsmiljö, patentsäkerhet, kvalitet, kunskap och tid vid outsourcing av röntgenbildsgranskning.   Studiens resultat visar att outsourcing av röntgenbildsgranskning kan vara ett kostnadsbesparande alternativ för svenska sjukhus, även om kostnadsbesparingen skiljer sig markant åt mellan de båda sjukhusen. Sjukhusen sparar cirka 16 000 kronor respektive 1 216 000 kronor per år genom att outsourca. Dessutom pekar enkätens resultat på att läkarnas arbetsmiljö har förbättrats då de arbetar mindre nattetid. Hur patientsäkerheten påverkas är dock osäkert. Studien tillhandahåller även en kalkylmall som kan bistå andra sjukhus i en liknande beslutssituation.

Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom. Sjuksköterskans kunskap om ämnet är viktigt för att kunna upptäcka en kvinnomisshandel. Syftet med denna studie var att beskriva misshandlade kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva i en misshandelsrelation och hur detta kan användas i sjukvården för att förbättra kunskapen och bemötandet av misshandlade kvinnor. Metoden som används för att besvara syftet är en kvalitativ analys av fyra autobiografier, analysen indelas i fyra kategorier som blir underlag för resultatet. I resultatet beskrivs kvinnornas negativa erfarenheter av hån, förnedring och rädsla. Trots dessa negativa erfarenheter känner kvinnorna hopp om en ljusare och kärleksfullare framtid med männen. Kvinnornas erfarenheter av sjukvården är både positiv och negativ. Det kvinnorna anser som positivt är att bli bemötta med respekt och bli trodda av vårdpersonalen. Studiens slutsats är att ökad kunskap hos vårdpersonal om kvinnornas erfarenheter leder till mindre lidande hos kvinnorna på grund av ett bättre bemötande och ökad förståelse hos vårdpersonalen.

Abstract Our purpose for making this study is to study the implementation, the use of and the effects of Lean within our case objects.  We chose to make this thesis by case studies. The three themes mentioned above is also the main research questions that we aim to find an answer to by this study. We have chosen to do a cross section analysis where we conducted structured interviews to find answers to these questions. The theoretical reference frame consists partly of traditional theoreticians within Lean but also more recent research within the subject as well as theory specifically for Lean within the Health Care sector. The result of this study shows in all our case studies that the Management has been supporting the implementation, but that the implementation process proceeds faster if also the professionals are involved in the process.  To succeed with the implementation there is a great need for good reasons and strives that can benefit the professionals. By the use of Lean our case studies have evaluated its processes, with the main intentions being to reduce waste activities and to create flows with “pull systems”. The effects are that the internal processes have been clearly improved. Partly regarding quality, but foremost regarding time savings in terms of less waste activities. This has been done through factors like increasing the internal co-operations. The level of acceptance within the personal has large influence on the effects of the use of Lean, which leads back to the importance of a good implementation process. This study has covered many parts of Lean and our motive has been to analyze, without having the motive of doing an evaluation of Lean as a concept. The effects of capital tied up in warehouses, the economical measures and how the economical interaction between the hospitals and the politic world works is what we have focuses least on. These parts we recommend as future research. For future research we can also mention case studies of where the objects have implemented Lean within the whole organization (health care). It could be interesting to follow the patient from the emergency room, through the nursing process until the final stop of being discharged. We see the definition “customer value” as an ambiguous term. Is it enough to reduce what is not of value for the customer or should one give the costumer quality above what is expected? It would be interesting to study this through interviews with customers to companies who are using Lean. / Sammanfattning Vårt syfte med studien är att genom en kvalitativ studie på våra fallstudieobjekt studera implementeringen av Lean, användningen av Lean samt vilka effekter man kan se av Lean. Detta är också de huvudfrågeställningar vi vill ha besvarade. Metoden är en tvärsnittsstudie där vi utfört strukturerade intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Den teoretiska referensramen består bl a av traditionella teoretiker inom Lean men också senare forskning på området kompletterat med teori som är specifik för Lean i sjukvården. Vi har i studien kommit fram till att alla våra studieobjekt har haft ledningens stöd i implementeringen, men att dess process påskyndas betydligt när man får med de professionella i implementeringen. För det behövs skäl och drivkrafter med implementeringen som de professionella kan se fördelar av. Användningen av Lean har lett till att man sett över sina processer med det huvudsakliga arbetet att reducera slöseriaktiviteter och att skapa flöden med drag-system. Effekterna är att de interna processerna förbättrats avsevärt, delvis kvalité men framför allt tidsbesparingar i bl a form av färre slöseriaktiviteter genom bl a ökade interna samarbeten. Hur väl personalen accepterar Lean har stor påverkan på hur stora effekterna blir, vilket leder tillbaka till hur viktig implementeringen är. Vi har gjort en studie som täckt många delar av Lean och som vi analyserat utan att ha som syfte att utvärdera Lean. Lagrets påverkan, de ekonomiska måtten och hur det ekonomiska samspelet sker mellan sjukhus och politiken är det vi lagt minst fokus och som vi rekommenderar som fortsatt forskning. Som fortsatt forskning kan även nämnas studieobjekt som implementerat Lean i hela organisationen - inom sjukvård vore av intresse att följa patientens väg från akuten via inskrivning/vård till utskrivning. Definitionen ”kundens värde” ser vi som ett tvetydligt begrepp – räcker det att reducera det som inte är av värde för kunden eller bör man förse kunden med kvalité den inte kan förvänta sig? Intressant vore att studera det utifrån intervjuer med kunder till företag som använder Lean.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förebyggande omvårdnadsåtgärder vid ventilatorassocierad pneumoni (VAP), vilket är en form av pneumoni som är sjukhusförärvad och relaterad till att patienten är intuberad, så kallad nosokomial infektion. Längre vårdtid, ökad kostnad samt mortalitet ses vid VAP. Resultatet som framkom var att personal ska ha god handhygien vilket var en av viktigaste åtgärden för att förebygga VAP. Andra förebyggande omvårdnadsåtgärder är att vårdpersonal ska hjälpa patienten som vårdas i respirator med munvården och använda hjälpmedel för detta. Personal ska även hjälpa patienten med lämplig höjning på huvudgärden då detta också minskar riken för VAP, även sugning och befuktning av luftvägar är en åtgärd som patienten behöver hjälp med.