Bakgrund: I västvärlden beräknas fyra av fem vuxna individer någon gång i livet få ländryggsmärta. Rygg-och nackproblem tillsammans med psykiatriska diagnoser är det område i Sverige som orsakar mesta sjukfrånvaron. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur individer med ospecifik ländryggssmärta upplevde bemötande av sjukvårdspersonal. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och Amed. Elva vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades, vilka kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Patienter med ländryggssmärta upplevde att hela deras livssituation påverkades av smärtan och att de inte blev trodda eller tagna på allvar. Orsaken till smärtan var ofta odiagnostiserad, vilket skapade en osäkerhet hos patienten. Brister i kommunikationen mellan vårdpersonal och patient kunde göra att många upplevde ett dåligt bemötande. Diskussion: Då smärta är en subjektiv upplevelse bör det alltid vara patientens upplevelse som styr behandlingen, annars kan patientens autonomi och integritet bli hotad. En god relation gör att patienten känner sig trygg och blir stärkt i sin roll. Slutsats: Större delen av forskningen i nuläget är fokuserad på sjukgymnasters och läkares bemötande av denna patientgrupp. Det behövs vidare forskning för att undersöka sjuksköterskans roll inom området. En ökad förståelse för denna grupp skulle förbättra vården och bemötandet.

Bakgrund: Humant immunbristvirus är en kronisk infektionssjukdom som bryter ner immunförsvaret. En obehandlad HIV leder till döden. Allmänhetens fördomar kring HIV påverkar den drabbade i form av diskriminering. Det livsviktiga vårdbehovet som utgörs av HIV patienterna måste förlita sig på sjukvården som innefattar möten med sjukvårdspersonal. I ett möte är bemötandet grunden och sjukvårdspersonalens bemötande utgör patienters upplevelser av sjukvården. En god omvårdnad innefattar gott bemötande. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnad vilket innebär ett patientnära arbete med mål att ge evidensbaserad och anpassad sjukvård, lindra lindande och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser hos patienter med HIV i möten med sjukvårdspersonal Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys med kondensering av meningsenheter följt av kodning och kategorisering. Resultat: Resultatet framkommer i tre huvudkategorier som är Upplevelser av stigmatisering, kommunikationens betydelse och Att bemötas som alla andra. Resultatet visar att patienter med HIV upplever stigmatisering med känslor av skuld och skam i möten med sjukvårdspersonal. Bemötanden upplevs undvikande, fördomsfulla och kränkande och är stigmatiserande. Patienterna upplever att kommunikationen i möten med sjukvårdspersonal är kränkande och känner missmod och förakt. Patienterna upplever dock även möten med sjukvårdspersonal som ger patienterna känslor av tillit, trygghet och uppmuntran. Patienterna upplever en vänskaplig relation till sjukvårdspersonalen. Patienterna upplever att de blir bemötta som alla andra. Slutsats: Studien ger en överblick hur patienter med HIV upplever möten med sjukvårdspersonal. Hur vida patienter upplever bemötandet av sjukvårdspersonal påverkar patienters upplevelser. Patienter upplever stigmatisering och kränkande kommunikation i möten med sjukvårdspersonal och känner skuld och skam över sin HIV. Dock upplever flera patienter även varma och positiva känslor av möten med sjukvårdspersonal. Forskning som berör sjukvårdspersonals uppfattning och kunskap kring HIV bör studeras för att undersöka sjukvårdspersonalens bemötande mot patienter med HIV. Ytterligare studier som belyser patienter med HIV och upplevelserna av sjukvården kan rekommenderas för framtida forskning.

Trots att det snart är tre årtionden sedan de första fallen av AIDS rapporterades är HIV fortfarande en sjukdom som ofta förknippas med omoraliskt och olämpligt beteende. Uppskattningsvis lever 33,4 miljoner människor idag med HIV världen över. Under 2009 beräknades det i Sverige finnas ca 5000 som bär på smittan. Det är inte ovanligt att dessa individer möts med fördomar och okunskap, både i det dagliga livet och i sjukvården.Syftet med denna studie är att beskriva HIV-positiva patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal. Det är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. I studiens resultat utkristalliserades två huvudteman: vårdrelation och lidande. I huvudtemat vårdrelation fann författarna två subteman: att uppleva tillit och stöd och att uppleva sig sårbar. I det andra huvudtemat, lidande, framkom fyra subteman: att nekas vård, att uppleva sjukvårdpersonals brist på kunskap, att uppleva sig stigmatiserad samt att uppleva att sekretess bryts. Det är av stor vikt för sjuksköterskan att ta del av HIV-positiva patienters upplevelser av hur de blir bemötta i vården. Genom goda kunskaper om vilka beteenden som bidrar till ett gott respektive dåligt möte ökar sjuksköterskans förutsättningar för att upprätta en god vårdrelation och därmed minska patientens lidande.Diskussionen består av två delar: metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras analysmodellen och urvalet av artiklarna och i resultatdiskussionen diskuteras valda delar av resultatet utifrån en vårdvetenskaplig kontext och utifrån författarnas uppfattningar om de data som framkommit resultatet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Språkbarriärer inom vårdmöten leder till många utmaningar som hälso- och sjukvårdspersonal måste hantera dagligen. Det är vårdgivares ansvar att se till att patienter oavsett kultur och språk får få jämlik vård. Det har visat sig att språkbarriärerna har lett till att hälso- och sjukvårdspersonal har haft svårt att kunna tillgodose behovet av god vård till alla. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av språkbarriärer i kommunkation med patienter. Metod: En litteraturöversikt har genomförts i enlighet med Friberg (2017) och översikten har baserats på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Två olika databaser användes för datainsamling: CINAHL Complete och PubMed. De sökord som användes var:"Communication barriers" "Nurse" "Experience". Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman "Språkbarriärer tar tid och belaster", "Språkbarriärer hindrar ett gott vårdmöte", "Språkbarriärer trots tolkanvändning", "kommunikationsstrategier för att motverka språkbarriärer". Sammanfattning: Slutsatsen visar att språkbarriärer var ett hinder i utförandet av vården. De upplevde att effektiv och verksam vård inte kunde ges på grund av tidsbrist, arbetsbelastning samt att det hade varit utmanande även om tolk hade anväts. / Background: Language barriers in healthcare meetings have led to many challenges that health care professionals have to deal with every day. it is the caregiver's responsibility to ensure thatpatients, regardless of culture and language,receive equal care. it is shown that the language barriers have led to health and medical staff having difficulty finding good care for everyone. Aim: The aim of this literature review is to describe the healthcare personnel's experiences of language barriers in communication with patients. Method: A literature review has been conducted according to Friberg (2017) and it has been based on ten qualitative scientific articles. Two different databases were used to collect data: CINAHL Complete and PubMed. The keywords used were: " Communication barriers" "Nurse" "Experience". Results: The results presented four main themes. "Language barriers take time and strain", "Language barriers prevent a good care meeting", "Language barriers despite the use of interpreters", "Communication Strategies to counteract language barriers". Summary: The conclusions shows that the experience of health care professionals was that obstacles in the performance of care were the language barriers. They felt that effective and efficient care could not be provided due to lack of time, workload and that ithad been challenging to use an interpreter.

Bakgrund: Som vårdgivare möter vi ofta patienter med psykosomatiska symtom och sjukdomar, patienter med fysiska symtom som saknar tydlig organisk förklaring. Inom primärvården har cirka 30% av patienterna medicinskt oförklarliga symtom. Tidigare forskning har visat att vårdgivare känner sig osäkra och otillräckliga när de handlägger patienter med psykosomatiska symtom. Det tycks vara svårt att veta hur man ska bemöta denna patientgrupp och hjälpa dem att uppnå god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med psykosomatiska symtom upplevde mötet med och bemötandet av sin vårdgivare samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Ansatsen på de inkluderade artiklarna var både kvalitativ och kvantitativ. Artiklarna har noggrant granskats i syfte att finna skillnader och likheter. Resultat: Patienter som fick känslomässigt stöd, förklaringar, togs på allvar och var delaktiga i beslut var de som kände mest välbefinnande och tillfredsställelse med vårdgivaren och det bemötande de fick. De patienter som möttes av oengagerade vårdgivare, blev ifrågasatta och upplevde ett motstånd, kände att de var en börda för sjukvården. De inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkäter. Slutsats: Resultatet visade att många patienter med psykosomatiska symtom sökte bekräftelse. Kommunikation var viktigt för att dessa patienter skulle känna trygghet och förtroende. Genom vidare forskning och viss förändring i omhändertagandet av dessa patienter, skulle sjuksköterskan kunna bidra med denna trygghet i större utsträckning. / Background: As healthcare providers we often meet patients with psychosomatic symptoms and diseases, patients with physical symptoms who lack clear organic explanation. In primary care, approximately 30% of patients have medically unexplained symptoms. Previous research has shown that healthcare providers feel insecure and insufficient when handling patients with psychosomatic symptoms. It seems difficult to know how to respond to this patient group and help them achieve good health. Aim: The aim of the literature study was to describe how adult patients with psychosomatic symptoms experienced the encounter with and the treatment of their healthcare providers, and to describe the data collection methods of the included articles. Method: A descriptive literature study based on ten scientific articles. The articles were searched in the PubMed and Cinahl databases. The included articles were designed both qualitative and quantitative. The articles have been carefully reviewed in order to find differences and similarities. Result: Patients who received emotional support, explanations, were taken seriously and participated in decisions were those who felt most well-being and satisfaction with the care and the response they received. Patients who were met by uncommitted healthcare providers, and were questioned and experienced a resistance from their providers, were those who felt that they were a burden on healthcare. Data collection methods in the included articles were interviews and questionnaires. Conclusion: The result showed that many patients with psychosomatic symptoms sought confirmation. Communication was important for these patients to feel safe and confident. Through further research and some change in the treatment of these patients, the nurse could contribute to this safety to a greater extent.

Bakgrund: Som vårdgivare möter vi ofta patienter med psykosomatiska symtom och sjukdomar, patienter med fysiska symtom som saknar tydlig organisk förklaring. Inom primärvården har cirka 30% av patienterna medicinskt oförklarliga symtom. Tidigare forskning har visat att vårdgivare känner sig osäkra och otillräckliga när de handlägger patienter med psykosomatiska symtom. Det tycks vara svårt att veta hur man ska bemöta denna patientgrupp och hjälpa dem att uppnå god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med psykosomatiska symtom upplevde mötet med och bemötandet av sin vårdgivare samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Ansatsen på de inkluderade artiklarna var både kvalitativ och kvantitativ. Artiklarna har noggrant granskats i syfte att finna skillnader och likheter. Resultat: Patienter som fick känslomässigt stöd, förklaringar, togs på allvar och var delaktiga i beslut var de som kände mest välbefinnande och tillfredsställelse med vårdgivaren och det bemötande de fick. De patienter som möttes av oengagerade vårdgivare, blev ifrågasatta och upplevde ett motstånd, kände att de var en börda för sjukvården. De inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkäter. Slutsats: Resultatet visade att många patienter med psykosomatiska symtom sökte bekräftelse. Kommunikation var viktigt för att dessa patienter skulle känna trygghet och förtroende. Genom vidare forskning och viss förändring i omhändertagandet av dessa patienter, skulle sjuksköterskan kunna bidra med denna trygghet i större utsträckning. / Background: As healthcare providers we often meet patients with psychosomatic symptoms and diseases, patients with physical symptoms who lack clear organic explanation. In primary care, approximately 30% of patients have medically unexplained symptoms. Previous research has shown that healthcare providers feel insecure and insufficient when handling patients with psychosomatic symptoms. It seems difficult to know how to respond to this patient group and help them achieve good health. Aim: The aim of the literature study was to describe how adult patients with psychosomatic symptoms experienced the encounter with and the treatment of their healthcare providers, and to describe the data collection methods of the included articles. Method: A descriptive literature study based on ten scientific articles. The articles were searched in the PubMed and Cinahl databases. The included articles were designed both qualitative and quantitative. The articles have been carefully reviewed in order to find differences and similarities. Result: Patients who received emotional support, explanations, were taken seriously and participated in decisions were those who felt most well-being and satisfaction with the care and the response they received. Patients who were met by uncommitted healthcare providers, and were questioned and experienced a resistance from their providers, were those who felt that they were a burden on healthcare. Data collection methods in the included articles were interviews and questionnaires. Conclusion: The result showed that many patients with psychosomatic symptoms sought confirmation. Communication was important for these patients to feel safe and confident. Through further research and some change in the treatment of these patients, the nurse could contribute to this safety to a greater extent.