Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att låta skönlitteraturen ta plats även under historietimmarna. Utifrån vad lärarnasvarar, syftar studien åt att ta reda på om skönlitteraturen står bakom det som lärarna eftersöker. Metoden för studien, är intervju och litteraturanalys. Intervjuns svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de två begreppen ”historiemedvetenhet” och ”historiskempati” som utgångspunkt. Resultatet av de bägge undersökningarna, ställs sedan mot den tidigareforskningen. Resultatet av undersökningarna, visade att de verksamma lärarna och de blivande lärarnaser skönlitteratur som en viktig källa för att få en känsla för historien. Det fanns skillnader i hur de tvågenerationerna såg på användandet. De blivande lärarna såg skönlitteraturen som ett komplement, medande mer erfarna lärarna ansåg att skönlitteratur kunde användas som huvudmedie vid undervisning. Detkunde då utläsas av svaren, att deras tveksamma attityd gällande skönlitteraturen, kunde förklaras av attde under sin utbildning ej blivit informerade kring ämnet. Litteraturanalysen visade att böckerna, utifrånteorin, mycket väl kan leda till förstärkning av förmågorna historiemedvetenhet och historisk empati,dock med hjälp av bearbetning av innehållet.Syftet uppfylldes och frågeställningarna besvarades. Undersökningarnas resultat, gav ingauppseendeväckande svar. Det som istället var nytt och värt att vidare utforska, var de blivande lärarnasuteblivna erfarenheter av historiska skönlitterära verk, medan verkligheten visade på ett stortengagemang i ämnet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka livsåskådningsproblematik i Kerstin Ekmans romantrilogi Vargskinnet bestående av romanerna Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter, med hjälp av teologisk analys. Undersökningen är organiserad så att livsåskådningsproblematiker urskiljs vid en textcentrerad läsning av trilogin. Dessa livsåskådningsproblematiker får fungera som kompass för urval av teologisk teori. Den dubbla frågan i analysen är hur livsåskådningsproblematikerna framskrivs i det skönlitterära urvalet och hur det framskrivna kan förstås med hjälp av den teologiska teorin, sammanfattad i två analysbegrepp. Framläsningen av den skönlitterära texten med avseende på livsåskådnings-problematikerna, form och innehåll samt de teologiska begreppsparen ger stöd för att det teologiska begreppet arvsynd är relevant att undersöka romantrilogin Vargskinnet med. Det visar även hur en tvådelad, kombinerad tolkningsansats kan utlägga, förstå och framskriva dels den skönlitterära texten utifrån dess egen tematik – livsåskådningsproblematiken – dels den skönlitterära gestaltningen utifrån arvsyndsteori, genom de möjliga livsförhållanden som den skönlitterära romantrilogin Vargskinnet utgör.

Bakgrund: Korallön från 1858 och Flugornas herre från 1954 är två robinsonader som har likheter men också olikheter. I Korallön förblir pojkarna civiliserade, de möter "vildar" vars leverne pojkarna fördömer. Pojkarna i Flugornas herre däremot förvildas, de börjar med samma utgångspunkt som pojkarna i Korallön men omgående tar deras handlande en helt annan riktning som slutar med barbari och död. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur tillvaron på respektive ö handlar om att förbli "engelsmän" eller förvildas och bli vildar. Metod: De metoder som använts i denna uppsats är en generell brukstextsanalys som lagts fram av Hellspong (1997, 2001) där man ser texten som något med funktion och syfte. Uppsatsen har även sett till den kontext som romanerna samverkat i och med. Slutligen för att förstå skillnaden mellan pojkarna i Korallön och Flugornas herre används performativet för att studera pojkarnas praktik. Resultat: Båda texter sett utifrån postkolonial teori bär med sig ideal om imperialism och kolonialism. Att vara kolonisatör är att förknippas med en rad ideal och idéer som att vara rationell och logisk. Detta i motsats till vilden som är barbarisk och ociviliserad. Vidare så tilldelas kolonisatören respektive vilden olika attribut och tilltal. Kolonisatören är påklädd medan vilden i olika grader är mer eller mindre naken. Gällande tilltal så tilltalas samma ting olika beroende på ägaren eller tillverkaren av föremålet. Skjul betecknas som något som kolonisatören tillverkar medan vilden tillverkar eller bor i hyddor. En båt tillägnas kolonisatören medan vilden tillägnas en kanot. Dessa praktiker, attribut och tilltal är fasta i Korallön. Däremot i Flugornas herre avviker pojkarna bit för bit från kolonisatörens praktik, attribut och tilltal till vildens praktik, attribut och tilltal. Pojkarna i Flugornas herre väljer en "hövding", har "jägare" och bygger "hyddor". Genom att närma sig vildens praktik så gör de vad som, i postkolonial teori, kallas för "go native". Uppsatsen förklarar varför det är viktigt för kolonisatören att upprätthålla sin praktik. Avvikanden från den resulterar i att kolonisatören goes native, vilket leder till vansinne eller galenskap, praktiker och handlingar förknippade med vilden.

Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning på tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den på arbete med färdigproducerat läromedel. Vi ville ta reda på vilken betydelse läsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lärare, observerat undervisning hos två lärare, samt läst litteratur relevant för vårt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men på vilket sätt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns många fördelar med att låta skönlitteratur ingå i tematiskt arbete i undervisningen. Man tillgodoser elevers behov av att utvecklas, både personlighets- och kunskapsmässigt, och man kan lättare individanpassa undervisningen. Skönlitteratur kan i det tematiska arbetet användas som ett verktyg då man vill arbeta ämnesövergripande. Merparten lärare och elever är positivt inställda till skönlitterärt arbete, men det är inte alla lärare som väljer att använda det i sin undervisning.

I detta arbete undersöks vilka idéer gymnasielärare i svenska ger uttryck för vad gäller av skönlitteratur, samt hur detta kan förstås utifrån en läroplansteoretisk modell. Empirin består av intervjuer med fyra på gymnasienivå verksamma lärare med behörighet i svenska. Då syftet är att kartlägga idéer bakom konkreta val används ett analysverktyg baserat på idéanalys. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är Ulf P Lundgrens och Tomas Englunds läroplansteoretiska modeller, där läroplanskoder utgör ett centralt begrepp. Resultaten visar att ett stort antal idéer gör sig gällande och att valen som baseras på dessa idéer kan härledas till en eller flera läroplanskoder. Vidare har samtliga fem läroplanskoder som enligt Lundgren och Englund präglat efterkrigstidens svenska överlevt än idag, även om den moraliska läroplanskoden till viss del bygger på andra värden idag. Dessutom konstateras att den moraliska läroplanskoden, liksom den medborgerliga läroplanskoden, kan kopplas ihop med betydligt fler idéer än övriga, vilket dock inte nödvändigtvis ska tolkas som ett tecken på en förändrad maktbalans mellan läroplanskoderna. I slutet av uppsatsen diskuteras hur resultaten kan bidra till såväl tidigare forskning som diskussioner kring utformandet av läroplaner. I motsats till viss tidigare forskning konstateras att lärare gör val utifrån ett stort antal, ofta ömsesidigt motstridiga, idéer, vilket problematiserar ett eventuellt upprättande av en nationell litteraturkanon. Skillnad mellan färdiga lärares och lärarstudenters idéer om skönlitteratur och undervisning diskuteras också, liksom vikten av att fortsätta forska läroplansteoretiskt, bland annat med tanke på framtida utmaningar, såsom skillnad i undervisningsinnehåll, orsakad av social segregation.

I denna studie undersökte jag om och hur verksamma svensklärare arbetade kring ämnen som rör psykisk ohälsa genom skönlitteratur i svenskundervisningen. Studiens syfte var att utreda om det fanns någon märkbar skillnad i tjejer och killars val av skönlitteratur med ämnen som behandlar psykisk ohälsa eller gestaltar psykisk ohälsa i någon form. Resultatet delas in i två delar. Genom en kvalitativ metod har tre svensklärare intervjuats till arbetet. Resultatet grundar sig också i en enkätundersökning som har genomförts med 65 deltagande elever från tre olika yrkesprogram på en gymnasieskola i mellersta Sverige. I enkätundersökningen var syftet att undersöka om tjejer och killar läser skönlitteratur som rör psykisk ohälsa. Resultatet visade att alla tre svensklärare anser att det var viktigt att arbeta kring ämnen som rör psykisk ohälsa. Dock arbetade ingen av de tre lärarna med detta genom skönlitteraturen. Vi kan också se ett resultat i studien att tjejer läste fler böcker som berör psykisk ohälsa än killarna.

I uppsatsen undersöks huruvida fiktionstexter kan vara en resurs för ungas identitetsskapande i religionsundervisningen på gymnasiet, och om det finns en didaktiskt konflikt mellan förmedlingen av kunskapsstoff och utvecklandet av en personlig livssyn. Undersökningen är en systematisk litteraturstudie och material har valts ut, kategoriserats och analyserats enligt den metoden. Materialet består av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. De teoretiska perspektiv som anläggs i arbetet är framförallt sociologiska, filosofiska och psykologiska teorier om meningsskapande och identitetsutveckling samt litteraturvetenskapliga och religionssociologiska om fiktion och dess påverkan på människor. Undersökningen kommer fram till att fiktionstexter kan vara en positiv resurs för identitetsutvecklande, men att det behöver forskas mer om detta inom ramen för religionsdidaktik. Undersökningen visar också på att det finns en tydlig didaktisk konflikt mellan förmedlingen mellan kunskapsstoff och utvecklingen av en personlig livssyn eller identitet.

Litteraturstudien behandlar skönlitteratur i undervisning, vilka effekter den har samt varför skönlitteratur bör läsas i skolan. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga skönlitteraturens roll i undervisningen samt synliggöra dess möjligheter. Frågeställningar som används är: Vilka faktorer påverkar läsning?; Varför ska skönlitteratur läsas i skolan?; Hur används skönlitteratur i undervisning och vad ger det för effekter? Studien är en litteraturstudie där datainsamling av texter gjorts utifrån tidigare nämnt syfte. Komparativ analysstrategi har även använts för att visa på ett vidgat perspektiv inom problemområdet. De teorier som genomsyrar detta arbete är den sociokulturella teorin, kognitivismen och pragmatismen. Resultatet visar att undervisning kring skönlitteratur ofta saknas och bakomliggande orsaker till detta samt beskriver hur tillgång till skönlitteratur främjar läsning. Resultatet belyser såväl fördelar som nackdelar med skönlitteratur i undervisning. Slutsatsen av detta arbete är att skönlitteratur kan ha en positiv påverkan på elevers utveckling av ett flertal förmågor. För att möjliggöra denna utveckling krävs att en mängd faktorer samspelar såsom lärarens unika kompetens, ett tydligt syfte med undervisningen och elevernas aktiva deltagande.

Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet.

<p>Examensarbetets syfte var att undersöka hur sex lärare i år 7-9 använder sig av skönlitteratur i skolan och varför de använder sig av den. Den kvalitativa intervjun användes som undersök-ningsmetod och intervjuer genomfördes med sex lärare på tre olika skolor i en mindre kom-mun i södra Sverige.</p><p>Efter genomförda intervjuer samt teoretiska studier har jag kommit fram till att lärare använder sig av en mängd olika arbetssätt vad gäller arbetet med skönlitteratur i skolan. De sätt de arbetar med beror bland annat på tid och ekonomiska resurser samt tradition på skolan.</p>