Jag har i denna uppsats ämnat undersöka hur den beundransvärda karaktären framställs i svenska utvecklingsromaner med nedslag i 1900-talets början, mitt och slut. I studien relateras den beundransvärda karaktären i romanerna till den samtida kontextens beskrivningar av hur en ”god” samhällsmedborgare ska vara. Detta då jag som blivande lärare ser ett intresse i att vara medveten om vad skönlitteraturen kan förmedla. Uppsatsen tar således avstamp i en teori om att skönlitteraturen är identitetsskapande och att det till följd därav blir väsentligt för lärare att undersöka vilken didaktisk intention och funktion den litteratur som ges plats i klassrummen har.  Studien genomförs på tre romaner genom kvalitativ textanalys. I resultatdelen redovisas vilka beundransvärda karaktärsdrag som framkommit vid textanalysen och dessa diskuteras sedan i förhållande till sin samtida kontext i analys och diskussionsavsnittet. I min analys av resultatet framkommer det både hur de beundransvärda dragen förändrats över tid men även hur vissa av dem är beständiga. De beundransvärda karaktärsdragen stämmer ofta överens med samhällets ideal av en ”god” samhällsmedborgare men romanerna presenterar också normer som skolan säger sig vilja motverka.

The study is based on a qualitative research which aims to investigate the discussions that can be identified from teachers' questions, in connection with the discussion of fiction and non- fiction text. This has been done by examining different speech genres that occurs in the discussions as well as the text movability that teachers encourage. The data was collected through observations and interviews. The first part of the study showed that teachers dominated the discussions on the basis of a specific speech genre but at the same time they showed elements of other genres. We identified that the most occurring genres was the teaching Examination and Text Oriented Talk, both for discussions of fiction and non-fiction texts. The speech genres that occurred less were the Culturally Oriented Talk and Informal Book Talk, particularly in the non-fiction texts were they did not occurred in the discussions. The study also reveals that both rhetorical and non-rhetorical questions were used by teachers throughout the discussions of fiction and non-fiction texts. The teachers questions has been shown to be important for how the discussions were formed and this indicates that an awareness of the issues are of high relevance. This awareness was something that many teachers appeared to lack. Furthermore the study shows that the teachers' purpose in text conversations have a crucial importance for the calls that were executed, both in the fiction and non-fiction conversations. It can therefore be concluded that the results of how to talk about texts in fiction and nonfiction largely consistent. The second part of the study showed that text movability included summarize and to draw out main points in the text to a greater extent encouraged by the teachers through their issues associated to the discussions for non-fiction text. When it comes to the literary conversations the study showed that the teachers issues regarding the act itself did not allow the students to summarize the whole text. What was also part of the text movability was to talk about words and concepts more prominent in discussions of non-fiction texts. Related to the discussions on non fiction the teachers asked issues to a greater extent about new words and concepts compared to the issuses that were asked about the literary texts. Regarding associative movability connected to prevoius experiences, the issues occurring to this type of discussions from the teachers questions regarding both literary texts and non-fiction texts. Finally, we can conclude that our results differed regarding what type of text movability teachers encouraged to discussions on fiction and non-fiction texts.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att utifrån aktuell forskning undersöka framställningen av kön i skönlitteratur. Skönlitteraturen avgränsades till den som är avsedd för mellanålder och ungdom (9–15 år). Metoden har varit en litteraturstudie vilket innebär att tidigare forskning inom det berörda området granskats, analyserats och sammanställts. En slutsats som kunnat dras av de granskade avhandlingarna och vetenskapliga artiklarna är att flickor och pojkar ofta framställs på könsstereotypa sätt. Detta visar sig bland annat genom deras egenskaper då flickor beskrivs som goda och underordnade medan pojkar istället beskrivs som tuffa och starka. En annan slutsats som kunnat dras är att framställningen av flickor varierar mer än framställningen av pojkar, då pojkar sällan beskrivs med feminina egenskaper medan flickor framställs med maskulina egenskaper. Flickorna strävar ofta efter att vara som pojkar, då manlighet är normen och innebär frihet för flickkaraktärerna. Detta sker genom könsbyte eller förklädnad. / <p>Svenska</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att undersöka hur man som lärare kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen med elever i yngre åldrar. De forskningsfrågor vi arbetade utifrån var att ta reda på vilka skäl det finns till att låta elever läsa skönlitteratur i skolan och hur lärare beskriver att de använder sig av denna skönlitteratur. Vi ville också undersöka hur lärare motiverar eleverna till läsning. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats och utförde sex intervjuer med pedagoger från tre olika skolor. Vi observerade sedan var och en under två olika tillfällen i klassrummet. Vårt resultat visade att det genom vanligt förekommande arbetssätt såsom högläsning och boksamtal går att stimulera elevernas språkliga utveckling såväl som kunskapsbildning, tänkande och identitetsskapande. Vi fann dock att den teoretiska kunskap som finns kan vara svår att omsätta systematiskt i pedagogisk praktik.</p>

No description available.

Syftet med denna undersökning är att försöka nå en förståelse av vad som styr ungdomars attityder till skönlitteratur. Syftet är också att undersöka om lärare i svenska kan ha någon påverkan på ungdomarnas attityder. För att närma mig problemet har jag valt att studera sex uppsatser som på olika sätt behandlar ungdomars läsvanor och deras attityder till skönlitteratur.Jag avser med andra ord att utföra en metaundersökning genom att belysa, koppla samman samt diskutera uppsatsernas resultat och diskussion. Jag utgår också från tidigare forskning som ligger nära mina frågeställningar.Undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna som presenteras i uppsatserna, framförallt manliga elever, har en negativ attityd till att läsa skönlitteratur. Detta mönster går att utläsa både i skol- och hemmiljö. Dessa attityder, menar de olika undersökningarna, går att härleda till många olika faktorer. Något som många uppsatser beskriver är att hemmiljön och föräldrarnas engagemang är en viktig del för att skapa positiva attityder redan i tidig ålder.De intervjuade eleverna, som går klass nio samt på gymnasiet, tycker att undervisningen i litteratur och val av litteratur många gånger inte är tillräckligt intressant. Många av de intervjuade lärarna är medvetna om och de försöker att skapa en undervisningssituation som främjar elevernas läslust. Detta sker i huvudsak genom att läraren ser individerna i klassrummet och inte klassen som en egen enhet. Valet av böcker sker utifrån vilka intressen eleverna har, vad de går för gymnasieprogram samt vad de har för kön. Vidare anser både elever och lärare att uppföljningen av en läst bok är mycket viktig. Detta kan ske genom en skrivning eller boksamtal.

No description available.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur man som lärare kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen med elever i yngre åldrar. De forskningsfrågor vi arbetade utifrån var att ta reda på vilka skäl det finns till att låta elever läsa skönlitteratur i skolan och hur lärare beskriver att de använder sig av denna skönlitteratur. Vi ville också undersöka hur lärare motiverar eleverna till läsning. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats och utförde sex intervjuer med pedagoger från tre olika skolor. Vi observerade sedan var och en under två olika tillfällen i klassrummet. Vårt resultat visade att det genom vanligt förekommande arbetssätt såsom högläsning och boksamtal går att stimulera elevernas språkliga utveckling såväl som kunskapsbildning, tänkande och identitetsskapande. Vi fann dock att den teoretiska kunskap som finns kan vara svår att omsätta systematiskt i pedagogisk praktik.

Syftet med denna studie var att kartlägga vilka attityder och läsvanor som finns hos elever i årskurs 5. För att kunna se elevernas intresse av litteratur och deras läsvanor berör studien endast den läsning som sker på elevernas fritid. De frågeställningar som ligger som grund i detta arbete är följande: Hur mycket läser elever i årskurs 5 på fritiden? Hur ser elevernas läsvanor ut? Vilken attityd finns till läsning på fritiden? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars läsvanor och attityd till läsning? Finns det något samband mellan läsattityd och frivillig läsning? För att få svar på dessa frågor genomfördes studien med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning där eleverna fick ta ställning till ett antal påståenden. Resultatet visar att eleverna i de undersökta klasserna läser mycket och de har en positiv inställning till läsning. Det framkom även att det finns skillnader mellan pojkars   och flickors attityd till läsning. Flickorna visade sig vara något mer positiva än pojkarna i sin inställning till läsning och litteratur. Det finns även en mer samstämmig syn inom gruppen flickor, det vill säga deras svar var likartade. Pojkarnas svar däremot visade sig vara mer varierande.

This bachelor thesis explores how librarians are portrayed in fiction literature. The aim is to see how the librarian and their work tasks are described. Our material consists of 12 fiction novels from the years 2000 to 2012 (with an exception of a book from 1998). We have used discourse analysis in order to examine the picture of the librarian. We have used three major questions: How is the librarian portrayed in our selected fiction literature from year 2000 until today (the beginning of 2013)? How are the librarians profession portrayed in our selected fiction literature? Does our selection of the fiction literature give a positive or negative image of the librarianand how can that affect the view of the profession? Our analysis resulted in the discourses the librarian and literature and the librarian and the library. Our study concludes the stereotype image of the librarian as an elderly, angry woman with her hair in a bun is slowly changing in our material. The librarian is still described as a person who lends out and retrieves books, but there are also descriptions of tasks like helping the users with Internet and relative research. The characters use both negative and positive words when they describe their profession. The librarian is strongly connected to the physical library.