The aim of this study was to investigate what the phenomenon of ethical competence can mean and what function reading of fiction might mean for the development of ethical competence. Furthermore, it has also discussed what conclusions one can draw from this for ethics education in the religious studies subject. In order to answer the essays aim, the aim has been divided into two main questions and a discussion question. The main questions were: what is ethical competence? What does the reading of fiction mean for the development of ethical competence? The discussion question was: what conclusions can be drawn from the answers from question 1 and 2 in relation to ethics education in religious studies? The basic data to answer the essay questions consists of two theories on reading and which importance fiction has. The material was then examined and analyzed with a sort of qualitative text analysis. The results of the study show two different theories about what ethical competence can mean. The theories show different, but similar, conclusions on how the reading of fiction can be seen as a source if a person wants to develop its own ethical competence. It was also discussed whether ethical competence should be seen as part of the ethics education or not. The results of this discussion was that it’s possible to argue that the development of ethical competence of students should be seen as an integral part of ethics education as ethical competence contains elements that should be seen as part of the general education mission (fostransuppdrag) that the school in Sweden has.

Denna systematiska litteraturstudie genomförs i syfte att undersöka vad befintlig forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisningen av teknik och naturvetenskap för årskurserna F-3. Frågeställningarna är enligt följande: - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur underlätta barns förståelse för teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur uppmuntra barns begreppsbildning i teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur bidra till att förbättra barns inställning till teknik och naturvetenskap? Några av de centrala begreppen i uppsatsen är begreppsbildning, teknik och teknisk allmänbildning, naturvetenskap och naturvetenskaplig allmänbildning, och skönlitterära barnböcker. Artiklarna som analyserats har främst hittats via databasen ERIC. Den litteratur det refereras till utöver artiklarna är till stor del kurslitteratur på grundlärarprogrammet F-3. Området är underbeforskat och vidare forskning anses vara befogad. Resultatet av analysen tyder på att skönlitteratur på ett bra sätt kan komplettera undervisningen av teknik och naturvetenskap, men att lärare måste vara aktiva i sitt val av de skönlitterära böcker som används. Analysen visar också att både skönlitteratur och läromedel kan innehålla förenklingar och stereotypa föreställningar som, om de får stå oemotsagda, riskerar att motverka undervisningens syfte - att grundlägga en teknisk och naturvetenskaplig allmänbildning. En saga må vara liten och oansenlig, men i kombination med rätt frågor kan den inverka på elevernas syn på teknik och naturvetenskap som i förlängningen påverkar deras framtida yrkesval.

The purpose of this essay is to examine how libraries and librarians are represented in fiction books for children and to examine the possible implications of these representations. The study is based on an analysis of ten fiction books for children in the 6-12 age group (Hcf-Hcg), and published in Swedish between 2000 and 2016. Metaphor analysis is used as both theory and method, and the empirical material is analysed through close reading. The results are presented in an analytical scheme and model based on quotations from the books. The images of libraries and librarians that emerged in this study fit in well with the stereotypical description of librarians found in previous research. Librarians are depicted as having a special relationship with their beloved books, and are often described as proper, emotional, protective and wicked. The library also corroborates stereotypical descriptions found in previous research as boring and dark places, but also as a safe and an important institution that is likened to the Church. The old stereotype of the silent library is not so prevalent in the sample. These representations can be seen as conserving stereotype images that have little bearing on the progress of the library and the development of the library profession today. The use of metaphors is an important part of the language and impact on how we perceive the outside world. Metaphor use is a major power factor, and is likely to affect how children perceive the library.

I de mätningar som PISA och PIRLS genomfört har pojkars resultat gällande läsförmågan försämrats de senaste åren. Pojkar tycks inte uppskatta läsning lika mycket som flickor och enligt forskning finns det en teori om att pojkar utvecklar sin språkmognad senare än flickor. Skönlitterära böcker är inte alltid så tilltalande för pojkarna och bearbetningen av det lästa sker inte på ett varierat sätt. Syftet med studien har varit att undersöka vilken attityd till läsning som pojkar i årskurs 6 visar sig ha samt hur skönlitterära böcker används i klassrummet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med en fenomenografisk forskningsansats. Genom semistrukturerade intervjuer med 16 pojkar i årskurs 6 framkom det att flera av pojkarna hade en neutral attityd till böcker och läsning. Pojkarna förstod vikten av att läsa men efterfrågade ett mer varierat arbetssätt med läsningen. För att pojkarna ska läsa mer och uppskatta läsningen behöver bearbetningen av det lästa ske på ett annat sätt. Att läsa ska vara en gemensam aktivitet där upplevelsen ska delas med andra. / In the measurements conducted by PISA and PIRLS, boys' results regarding reading ability have deteriorated in recent years. Boys do not seem to appreciate reading as much as girls, and according to research there is a theory that boys develop their linguistic development later than girls. Fictional books are not always so appealing to the boys, and the processing of what they read is not done in a varied way. The aim of this study has been to examine boys’ attitude towards reading in sixth grade and how fictional books is used in the classroom. The study is based on a socio-cultural perspective with a phenomenological research approach. By semi structured interviews with 16 boys in sixth grade, it was found that many of the boys had a neutral attitude towards books and reading. The boys understood the importance of reading but asked for a more varied way of working with reading. To increase boys reading and get them to appreciate reading, the processing of what they read needs to be done in a different way. Reading should be a common activity where the experience is shared with others.

Elevers språkutveckling är viktig för att de ska kunna bli goda samhällsmedborgare. Läraren i dagens klassrum har i uppgift att inkludera den skönlitterära genren i undervisningen. Elevers resultat har försämrats inom ämnet svenska. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vad forskning säger om högläsningens betydelse för elevers språkutveckling i de tidigare skolåren. Mer specifikt ska följande frågeställning besvaras: Vad säger tidigare forskning om hur lärares högläsning av skönlitterära böcker kan utveckla elevers språkutveckling i F-3? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt nio vetenskapliga studier och tre forskningssammanställningar som handlat om hur lärare använder sig av högläsning och vilken form av språkutveckling som uppmärksammats hos eleverna. Resultatet visar att högläsning kan användas genom interaktiv högläsning, diskussion, repetition och planering i syfte att utveckla elevers språkutveckling. Resultatet är inte generaliseringsbart då en del av studierna genomförts över en kort tid och med en liten population. Studierna har även genomförts utanför Sveriges gränser och har därför inte tagit hänsyn till vad lärare i Sverige måste genomföra utifrån läroplanen. Detta leder oss till lämplig fortsatt forskning som kan vara att göra liknande studier i Sverige. Lärare kan använda denna kunskapsöversikt för att förstå hur viktig högläsningen är och för att ta del av de olika sätten att ta sig an högläsning på i sin undervisning.

No description available.

The purpose of this thesis is to examine how reading different media forms can lead to different experiences for the reader and how they choose which media form to read. Two questions are posed in the study. Question number one is: How does the media form influence the reading experience of the book and question number two is: What reasons can be seen behind the different choices of media forms?The study is based upon qualitative interviews with six readers using different media forms. Two different theories are used for analyzing the result. When analyzing reading experiences Sten Furhammar´s model of reading have been used and a media consumption theory for analyzing choices of reading different media forms.The results of the examination shows that the experience of the book differs depending on which media form the informants are using and that their choices depends on where they are about to either read or to listen to an audio book. / Program: Bibliotekarie

Bakgrund:Det är viktigt att barn får en tillgång till mycket böcker i förskoleklassen. Med böckernashjälp kan barns utveckling stimuleras. I bakgrunden beskriver vi tidigare forskning omskönlitteraturens betydelse inom olika områden för barns utveckling.Syfte:Undersökningens syfte är att belysa några pedagogers tankar om vilken avsikt de har medskönlitteraturen i verksamheten.Metod:Studien gjordes genom sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från olika förskoleklasser.Resultat:Studien visar att förskollärare använder skönlitteraturen som ett pedagogiskt verktyg medflera olika avsikter i förskoleklassen. I första hand använder pedagogerna litteratur för attfrämja barns språkutveckling och fantasi och för att utveckla barns empatiförmåga. Böckeranvänds också i verksamheten till en viss del för att skapa föräldrasamverkan. Att ha en mysigstund tillsammans med barnen kring böcker är en annan avsikt pedagogerna har.

Today, literature is published in a wide variety of formats, it can be published digitally or in the more traditional paper format or as an audiobook. This thesis aims to take a closer look at fan fiction readers’ reading habits and motivations for reading, as group accustomed to using different kinds of formats for their reading. It does so by analyzing fifteen responses to an online survey using only open-ended questions. The survey was posted online on fan fiction sites and could be answered anonymously. The responses to the survey were analyzed using the four different reading motivations factors found by Nicola Schutte and John M. Malouff in a previous study. The answers to the online survey showed that most of the readers read daily and the most common format was the traditional paper book, though there were some readers who used other formats as well. The four motivations factors formulated by Schutte and Malouff were not easily found in the answers to the online survey. The result instead showed that most of the readers read to escape their daily life and to get news, information and to learn new things. / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med undersökningen var att klargöra hur lärare arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Jag har utgått från tidigare teorier om hur skönlitteratur kan användas i undervisningen, både genom läsning och genom samtal. Det är en survey undersökning baserad på enkäter och intervjuer från ett antal lärare verksamma på samma skola. Frågorna fokuserade på varför lärarna använde sig av skönlitteratur, hur de valde böcker och om och hur de sedan samtalade om böckerna de läst. Resultatet visade att både skönlitteraturen och samtalen var naturliga inslag i undervisningen, men de var inte alltid genomtänkta eller byggda på en tydlig struktur. Alla lärare var dock eniga om det höga värdet av skönlitteratur i undervisningen.</p><p>The purpose of the study was to clarify how teachers worked with imaginative literature in their teaching. I started out in former theories about how imaginary literature can be used in teaching, both within reading and through conversation. The study is a survey study based on questionnaires and interviews from a number of teachers active on the same school. The questions focused on why they used imaginative literature, how they choose books and if and how they afterwards converse about the books they read. The results show that both the imaginative literature and the conversations are natural elements in teaching, but they where not always well thought-out or built on a clear structure. All teachers nevertheless agreed concerning the large value of imaginative literature in teaching.</p>