Denna studie undersöker sex grundskolelärares förstahandsval av skönlitteratur som de läser högt i sina integrerade klasser i skolår 4-6 i en kommunal skola i en storstadskommun. Studien undersöker lärarnas syfte med högläsning av skönlitteratur i klassen samt ta reda på vad lärarna vill förmedla med sitt litteraturval. Syftet med studien är att ur ett genusteoretiskt- och didaktiskt perspektiv fördjupa min kunskap om de skönlitterära högläsningsböcker som läses av sex grundskolelärare i en integrerad klass i skolår 4-6, detta för att förbereda mig själv inför mitt blivande yrke som lärare och för att i mitt kommande uppdrag motverka traditionella könsroller. Teoretiska utgångspunkter för studien är teorier som belyser högläsningens betydelse i skolan och teorier samt aktuell forskning om genus. Studiens datainsamlande bygger dels på den enkät som lärarna (informanterna) besvarade, dels på två individuella kvalitativa intervjuer samt den av informanterna valda skönlitteraturen för högläsning. Resultatet gav en liten fingervisning om att de i studien deltagande lärare som läste minst på sin egen fritid, var de som genomförde flest högläsningsstunder för sin klass. De flesta av de valda böckerna var skrivna av manliga författare och innehöll flest karaktärer av manligt kön, men i tre av fem böcker visade det sig vara en huvudrollsinnehavare av kvinnligt kön. Lärarna som ingår i studien väljer oftast skönlitteratur utifrån det temaområde och den åldersgrupp högläsningen och undervisningen avser. Genus- och jämställdhetsperspektiv är däremot inget medvetet kriterium för lärarna vid valet av skönlitteratur för högläsning. Studien visade att den valda litteraturen presenterar, upprätthåller samt förstärker mer eller mindre de traditionella föreställningarna om stereotypa könsroller.

Syftet med min studie är att undersöka om det finns ett samband mellan högläsning, boksamtal och den individuella skrivutvecklingen. Det grundar sig i min tro att den skönlitteratur eleverna läser påverkar hur de uttrycker sig i skrift. För att ta reda på om det finns något sådant samband valde jag göra en kvalitativ undersökning utifrån experimentell design. Undersökningen genomfördes på en mindre grupp elever i år 3 vid fyra tillfällen under vårterminen 2007. Vid varje tillfälle läste jag högt ur av mig vald bok. Jag valde medvetet böcker som eleverna vanligtvis inte läser för att de skulle vara opåverkade av genren. Efter varje högläsningstillfälle samtalade vi om det lästa. Varje tillfälle avslutades med att eleverna fick skriva egna texter utifrån våra samtal. Därefter analyserade jag samtliga elevtexter utifrån vad vi samtalat om. Resultatet av de analyser jag gjort av elevernas texter visar att de påverkats, om än i olika grad och på olika sätt, av vad vi läst och samtalat om. Sammanfattningsvis ser jag ett behov av att lärare samtalar mer kring den skönlitteratur som läses i skolan samt att lärare medvetet låter elever ta del av olika genrer inom litteraturen för att ta till sig språk och struktur från dessa för att i förlängningen tillämpa det i sitt eget skrivande. Därigenom ges eleverna möjlighet att utveckla sitt skriftspråk. The aim of this study is to find out whether there is a correlation between fictions reading, book talk and writing. Since my assumption is that children’s literature reading effect their writing development I decided to make a qualitative survey out of experimental design to find out if there is such a correlation. My study took place during the spring semester of 2007 at four occasions. I met a small group of pupils in grade 3 in elementary school. At each occasion I read from a book of my choice. I deliberately chose a book from a genre the pupils would be unaffected by. Thereafter we had a discussion about what just had been read. Each session ended by the pupils getting to write their own texts inspired from what we had talked about. The results of the analyses I did of the pupils’ texts showed that they were influenced by the reading and talking. Although the outcomes differenced rather a lot both between individuals and in what way they were affected. My conclusion is that it is very likely that students who are given the opportunity to read different kinds of genres and participate in discussions around literature will increase there skills in writing and also understand and be familiar with more complex types of texts.

Varför vi läser? Varför läser vi? Därför läser vi! Abstract Syftet med undersökningen var att rikta ljuset mot eventuella möjligheter att stärka gymnasieelevers motivation inför litteraturstudier, genom att föra ett samtal med eleverna om syftet med att läsa skönlitteratur inom skolans svenskundervisning. I undersökningen ställdes därför frågor till elever i gymnasieskolans årskurs 2 och 3 om deras uppfattningar om syftet/syftena med litteraturundervisningen i gymnasieskolan, och om vilka faktorer som spelar in för att litteraturstudierna ska bli meningsfulla och roliga. Fem elever i årskurs 2 på det samhällsvetenskapliga programmet i gymnasieskolan samtalade i fokusgrupp, och fyrtiofyra elever deltog i en enkätundersökning. Undersökningsmetoden intervju i fokusgrupp valdes för att eleverna genom samtalet med varandra skulle ha möjlighet att komma en bit längre i sina tankegångar, än de skulle ha gjort var för sig. Enkätundersökningen genomfördes för att undersökningsmaterialet skulle få en viss bredd. Eleverna såg en rad faktorer som spelar in för att litteraturläsningen i skolan ska upplevas som meningsfull och rolig. Bland annat efterfrågade de möjligheter att välja litteratur inom en viss genre eller ur ett visst författarskap, varierade arbetssätt samt intresseväckande presentationer av författarskap och verk. Undersökningen visade att eleverna hade insikter om flera av syftena med litteraturläsningen i skolan, som exempelvis bildning och språkutveckling. Slutsats: Enligt sociokulturell teori beror elevernas motivation för och engagemang i studierna till stor del av deras förförståelse samt kunskaper om förutsättningarna och ramarna för undervisningen. Eftersom eleverna i undersökningen visade sig sakna insikter i en viktig aspekt av litteraturstudierna i skolan, den kritiska läsningen, måste slutsatsen bli att de inte är fullt medvetna om litteraturstudiernas syften. Det finns alltså ett utrymme för samtal om vad kursplanerna säger om litteraturstudierna i gymnasieskolan, i avsikt att göra läsning av skönlitteratur meningsfull för eleverna. . Ämnesord: elevers läsande, litteraturundervisningens syfte, skönlitteratur i gymnasieskolan

Syftet med vår studie är att ta reda på hur sju lärare i år 3-6 arbetar för att väcka elevers läsintresse och hur de behåller elevernas läslust. För att få svar på detta har vi valt följande frågeställningar: -Hur går lärarna tillväga för att få eleverna intresserade av att läsa skönlitteratur? -Vad vill lärarna uppnå genom att arbeta med skönlitteratur i klassen? -Hur har de intervjuade lärarnas arbetssätt förändrats för att väcka elevers läsintresse under deras verksamma tid som lärare? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en intervjustudie med sju lärare som har någon anknytning till skönlitteratur. I resultatet av undersökningen kommer vi att belysa lärarnas åsikter om skönlitteraturens roll i undervisningen. Vi lyfter fram bibliotekets förändrade och mer betydande roll i samband med litteraturundervisningen. I studien betonar även lärarna hur betydelsefull bland annat högläsningen är för att väcka läsintresse hos eleverna.

Syftet med studien är att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsåldern där skönlitteraturen möter konkurrens från andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad påverkar dem att läsa eller inte läsa? Hur påverkas de av läsningen? Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med åtta sjundeklassare. Ansatsen är hermeneutisk och min strävan har varit att rimligt tolka informanternas svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterära läsningen finns där som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer. I min studie framkom det att konkurrensen från mediala krafter som dator och TV inte verkade inverka menligt på dessa ungdomars intresse att läsa. Litteraturen tjänar istället både som en distraktionskälla i deras vardag, som de anser sig behöva och en inspirationskälla som ger dem nya krafter och tankar och framkallar lust och motivation i deras tillvaro.

Vi har genom vår utbildning förstått vikten av att arbeta med skönlitteratur. Eftersom vi båda har arbetat och gjort VFU i mångkulturella områden var vi intresserade av att se hur man använder sig av de resurser som skönlitteraturen kan ge i ett mångkulturellt område. Skönlitteraturen kan påverka barns språkutveckling, begreppsuppfattning och identitetsskapande på ett positivt sätt, något som vi finner vara mycket relevant då man arbetar med invandrarbarn. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare i förskola och skola i ett mångkulturellt område tänker kring sitt arbete med skönlitteratur. 1. Vad har lärare för tankar kring skönlitteratur? 2. Hur reflekterar lärare kring de resurser som finns i ett mångkulturellt område? 3. Varför anser lärare att de arbetar med skönlitteratur? Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som innefattar intervjuer med sex pedagoger samt en bibliotekarie. Intervjuerna genomfördes i våra respondenters verksamhetsmiljöer och vi har använt oss av halvstrukturerade frågor. Intervjuerna bandades och varade mellan 11 och 35 minuter. De utskrivna intervjuerna analyserades sedan med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av intervjustudien visar hur lärarna tänker kring urvalet av de skönlitterära böcker de använder sig av i sina verksamheter, vilka arbetsmetoder de använder sig av då det gäller skönlitteratur, samt lärarnas uppfattning av skönlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. Resultatet visar att lärarna har en hög medvetenhet om skönlitteraturens betydelse. Lärarna är också medvetna om modersmålets betydelse för invandrarbarnen. Samtliga lärare önskar ett ökat samarbete med modersmålslärare och bibliotek.Resultatet visar att flera av lärarna är medvetna om föräldrarsbetydelse då det gäller barns skönlitterära intresse, men ingen nämner föräldrarna som kulturförmedlare.

Uppsatsens syfte är att kartlägga elevers intresse för läsning av skönlitteratur och förhållningssätt till och motiv för detta, samt sätta deras perspektiv i relation till deras svensklärare. Studien har gjorts genom elevenkäter bland avgångselever på både studie- och yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mot bakgrund i resultatet på elevenkäterna genomfördes sedan två svensklärarintervjuer. Jag har sökt tillträde till lärarnas medvetande för att kunna jämföra det med elevernas svar på enkäten. Det föreligger begränsningar i min studie gällande utformningen av elevenkäterna. Vid användning av orden skönlitteratur och böcker, utan vidare definiering, kan det av eleverna ha tolkats som att jag endast menar böcker i tryckt form, alltså inte e-böcker, vilket föranleder eventuella felmarginaler i resultatet. Vidare har jag i enkäten använt mig av flervalsfrågor, vilket i efterhand visade sig bli problematiskt i tolkningen av svaren. Generellt visar resultatet att elevers skönlitterära läsning påverkas av läraren och den närmsta umgängeskretsen. Ett svensklärarbyte under gymnasietiden tycks påverka hur elevernas inställning till skönlitterärt läsande ser ut. Eleverna läser framförallt för underhållning, men betonar i flera fall att de knappt har tid till läsning längre. De studieförberedande programmens elever är något mer positivt inställda till läsning av skönlitteratur än vad elever på yrkesförberedande program är. Elevernas läsmotivation grundar sig främst i två motiv deras svensklärare ger dem för läsning av skönlitteratur. Dels för tillägnelse och utveckling av det svenska språket, och dels för att skönlitteratur ingår som en del i svenskämnets kursplaner. Svensklärarnas motiv för läsning når delvis fram till eleverna, men lärarna har en mer tydlig bild av vad skönlitteratur rent kunskapsmässigt (allmänbildning, igenkänning) kan skänka eleverna än vad eleverna själva har.

No description available.

Denna studie har som mål att analysera svensklärares syn på skönlitteraturens mening och syfte, både i ett generellt perspektiv och i relation till litteraturen inom svenskämnets litteraturundervisning. Studiens empiriska material består av sex intervjuer med yrkesverksamma svensklärare, fem på gymnasienivå och en på högstadienivå. De teoretiska utgångspunkterna är i studien hämtade från tidigare forskning om litteraturundervisningen inom svenskämnet, och utgörs av fyra olika traditionella tyngdpunkter i litteraturens undervisningssyfte, kallade ämnesemfaser. Utöver detta blir lärarnas intervjusvar även analyserade och diskuteras utifrån en pågående litteraturvetenskaplig diskussion om tolkningsmetodik och svensklärares påstådda alltför subjektiva analysförmåga. Resultatet visar en litteratursyn som grundar sig i en blandning av alla olika emfaser, och utifrån lärarnas svar blir litteraturen ett mångfacetterat utbildningsinstrument med olika roller i elevers utveckling av skilda förmågor. De mest framträdande syftena med litteraturen, både generellt och pedagogiskt, är enligt lärarna att ge allmänbildning, skapa förståelse för tidsepoker samt för andra människor, ge språkträning och utveckla den egna kreativiteten. Genom lärarsvaren blir det också tydligt att dessa är starkt påverkade av eleverna vid litteraturvalen till undervisningen och att de är fullt medvetna om olika sätt att tolka och analysera. De uppvisar därmed en vid kompetens kring litteraturstudiet och inte enbart ett förespråkande av subjektiv tolkning av litteratur.

No description available.