Literature is an important part of the daily activity in preschool and it is also a powerful tool for reinforcing different norms. The purpose of this study is to explore, through qualitative interviews, for what purpose pedagogues in preschool use literature in their daily activity and what needs these pedagogues see for non-heteronormativity literature. The study also relates the needs that pedagogues see with the basic values presented in the Swedish National Curriculum for preschool. Literature is used in preschool for a wide range of purposes including; enriching the language, getting familiarized with the written language, show diversity, reinforce norms on how to be a good friend, as a starting-point for discussion, working with a theme or to have a fun time. The needs that the pedagogues see for non-heteronormativity literature can be divided in to three categories namely there is always a need, there is only a need when somebody requires that kind of literature to identify themselves with or there is only a need when somebody is being discriminated because of not belonging to the heteronorm. The need for non-heteronormativity literature being there always corresponds with the basic values in the Swedish National Curriculum for preschool and the recommendation that the basic values are visible in the daily activity of the preschool. The other needs doesn’t correspond with this, but it matches other parts of the Swedish National Curriculum for preschool.

Denna studie har sin grund i intervjuer som har genomförts med fyra verksamma lågstadielärare i två olika skolor. Syftet har varit att undersöka lärares didaktiska överväganden vid valet av skönlitterära texter för elever i årskurs 1-3. Fokus har legat på valet av högläsningslitteratur inom ramen för skönlitteratur. De frågeställningar som studien utgår ifrån berör de tankar och överväganden som påverkar valet av litteratur för de intervjuade lärarna. Under intervjuerna användes en intervjuguide, som gav struktur och vägledning. De svar som lärarna gav vid intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett fenomenografiskt synsätt samt ramfaktorteori. Svaren kategoriserades därefter under olika rubriker som grundade sig på de anledningar som lärarna angett var betydelsefulla vid valet av litteratur för undervisning med högläsning. De slutsatser som framkom var att det fanns störst andel språkligt gynnande aspekter som spelade in i det aktiva textvalet för lärarna. Det fanns också många andra bakomliggande orsaker till varför en viss text eller bok blev vald. Inom ramen för denna uppsats diskuterades sedan även det framkomna resultatet av denna studie i förhållande till den tidigare forskningen. Avslutningsvis gavs en genomgång av de pedagogiska konsekvenserna som denna studie har samt förslag på fortsatt forskning för att utveckla ämnesområdet.

The topic of this bachelor thesis is the promotion of easy-to-read fiction for 10-12 year old children in public libraries. The number of easy-to-read fiction books is increasing on the book market. This can be expected to affect the public library. The hypotheses for the study are: 1) Public libraries expose easy-to-read fiction and use it in their reading promotion activities and, 2) The acquisition of easy-to-read books and the use of easy-to-read books in reading promotion activities have increased over the last five years. A self-completion questionnaire was distributed to 44 public libraries in Sweden. The response was analyzed using quantitative data analysis, qualitative data analysis and content analysis. The analysis show that public libraries expose easy-to-read fiction and it is included to a great extent in book talks. An increase in the acquisition of easy-to-read books has been experienced as well as in the extent to which they are recommended to readers.

Both contemporary research in History of Religions and current public debate tell us that Christianity as a religious form is challenged in today’s society. Nevertheless, Christianity is often present in secular artistic expression such as fictional literature. The purpose of this paper is to examine how God is portrayed in two late-modern Swedish novels, Djävulen och Gud by Mare Kandre (1993) and Boken by Niklas Rådström (2013). The examination is based on a hermeneutic method using close reading in order to answer the questions asked. The result of the examination shows that God in the late-modern novels is portrayed as a figure with shifting emotions, and in both novels God goes through changes which are in some ways similar. The creator’s understanding for the human beings increases the more he learns about the humans and their free will and the closer to humanity he gets.

Denna studie undersöker skönlitteraturens potentiella möjlighet att utveckla historiemedvetande hos elever på svensk gymnasieskola. Syftet med undersökningen är att se om den skönlitterära författaren skapar förutsättningar för historiemedvetande och i så fall hur samt visa på hur skönlitteratur kan användas i en ämnesövergripande svensk- och historieundervisning enligt Gy11. Två romaner undersöks, den historiska romanen Boktjuven samt science-fiction-romanen Hungerspelen. Dessa romaner dekonstrueras med hjälp av analysschemat Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning för att se om romanerna kombinerar historieförmedlande och skönlitterära grepp i en växelverkan mellan distans och närhet, något som enligt Carina Renander kan leda till ett potentiellt utvecklat historiemedvetande. Resultatet från denna analys kopplas sedan samman med Gy11 och exempel på undervisningssituationer presenteras. Resultatet av undersökningen är att den historiska romanen Boktjuven potentiellt kan utveckla elevers historiemedvetande i sig självt medan science-fiction-romanen Hungerspelen genom sina skönlitterära grepp kombinerat med ett annat medie med historieförmedlande grepp kan uppnå samma effekt. Hungerspelen har även andra kvaliteter än Boktjuven i egenskap av dystopi då Hungerspelen kan fungera som sedan, en tänkbar framtidsversion, i historiemedvetandets då, nu och sedan. Både Boktjuven och Hungerspelen kan användas i ämnesövergripande svensk- och historieundervisning enligt Gy11, detta på ett sätt som levandegör och dekonstruerar historien samt inspirerar till vidare kunskap.

The aim for my thesis has been to investigate how literature, or fiction, is used in management education. What books are used – is there a literary leadership canon? What do the educators and the writers on this subject suggest that these books can teach the leaders? What are the philosophical foundations of this education? And – last but not least – does what the educators and writers offer respond to the needs of the businesses? My investigation shows that there is a canon in the area of management and fiction, where realistic 19th century novels, alongside with Shakespeare’s plays are dominant. Female writers and non-western writers are very underrepresented. The positive outcomes of reading and discussing these literary works that the educators and writers suggest do substantially correspond with the needs of the businesses, as presented by my sources. I have identified the field of using fiction in management education as divided in two parts, where one focuses on the reader’s development of character and the other one suggests that fiction could be used as business cases. The professor of philosophy, Martha C. Nussbaum is influential, and represents a view that almost all of my sources agree on: fiction can help people develop skills that are useful to themselves as individuals, and as members of (a democratic) society. So, do leaders need to read? My conclusion is that it certainly helps, if they want to improve the ability to understand and connect with others. I sum up this investigation with a humble suggestion for a model for using fiction in management education.

Denna studie har syftat till att få mer kunskap om användningen av skönlitteratur i engelskundervisningen samt att få mer förståelse för några gymnasielärares uppfattning om skönlitteratur och dess betydelse för undervisningen. Det material som legat till grund för undersökningen är en intervjustudie där några lärares personliga åsikter och ståndpunkter i ämnet uppfångats och analyserats utifrån den tidigare forskningen och teorierna som legat till grund för studiens teoretiska bas. De slutsatser som dragits under studiens gång är bland annat att lärarna verkar styras in i ett mönster i sin användning av skönlitteratur i undervisningen. Resultaten av att prova nya tillvägagångssätt motsvarar ofta inte arbetsbördan av att skapa dem vilket kan leda till att de skönlitterära uppgifterna som faktiskt används inte uppmuntrar eleverna till läsning. Lärarna i studien har inte har märkt av någon trendmässig nedgång i läsförståelse bland eleverna. Däremot har de upplevt att eleverna visar tecken på att vara allt mer negativt inställda till skönlitteratur både i skolan och i allmänhet. Samtidigt som läsning av skönlitteratur har etablerats som en viktig del av undervisningen och ett av de bästa sätten för att som elev utvecklas i sitt andraspråk så finns det en del försvårande faktorer bakom användningen av skönlitteratur i undervisningen. De största problemen verkar vara relaterade till hur tidskrävande läsningsprocessen är samt den upplevda negativa trenden i elevernas inställning till bokläsningen.

Undersökningens syfte är att undersöka hur styrdokumenten ställer sig till läsning av hela böcker och om det finns ett krav på elever att läsa minst en hel skönlitterär bok för att bli godkända i ämnet svenska på gymnasiet. För att undersöka detta har jag analyserat ämnesplanen för svenska samt kursplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 på gymnasiet. I analysen kommer jag fram till att något krav på läsning av hela skönlitterära verk för att bli godkänd inte finns men att styrdokumenten framhåller skönlitteraturens status framför de andra typer av texter som nämns samt att varje enskild lärares tolkning av styrdokumenten styr undervisningens utformning och ifall läsning av hela skönlitterära verk är ett krav eller inte.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka fyra pedagogers tankar om högläsningsbokens betydelse i undervisningen. Hur väljer de bok, hur bearbetas eventuellt boken och vilket syfte har de med sin högläsning? Metod: Fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-4 har intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och bandspelare har använts som arbetsmetod. Intervjufrågorna som rör högläsning har delats in i dessa områden: valet av högläsningsbok, fördelarna med högläsning och hur boken bearbetas. Resultat: Undersökningen har visat att pedagogerna har ett syfte med sin högläsning. Respondenterna uppger att eleverna brukar bearbeta boken genom att ibland måla en bild till och ibland även skriva. Högläsning ses av pedagogerna som språkutvecklande och en möjlighet för eleverna att utveckla sin fantasi. Det är också en önskan hos pedagogerna att tipsa eleverna om författare och olika sorters böcker. Eleverna är ofta med i valet av högläsningsbok.

<p>Vårt arbete tog sin utgångspunkt i våra tankar om skönlitteraturens betydelse. Vi är båda av uppfattningen att skönlitteratur kan vara en källa till kunskap och vi var nyfikna på hur lärare och elever använder och uppfattar skönlitteraturen i undervisningen. Syftet med uppsatsen var att granska svensklärares inställning till att använda skönlitteratur i undervisningen, samt undersöka elevernas uppfattning om skönlitteraturläsning i skolan för att avslutningsvis se om det finns någon samstämmighet dem emellan. I bakgrundsdelen redovisar vi vad skönlitteratur-begreppet innefattar, forskning inom området, vilka förtjänster skönlitteraturläsning har och hur man kan arbeta med det i undervisningen. Vi beskriver även olika synsätt på svenskämnet samt lärare och elevers uppfattning om skönlitteratur.</p><p>Vår undersökning består av en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat fyra gymnasielärare om deras inställning till att använda och arbeta med skönlitteratur i undervisningen, samt en kvantitativ enkätundersökning, där elever från fem klasser har fått svara på olika påståenden om skönlitteratur.</p><p>Under intervjuerna framkom det att lärarnas avsikter med skönlitteraturläsning är att öka elevernas förståelse för olikheter samt öka deras bildning. Eleverna ska genom olika metoder - både skriftligt och muntligt - öva sin förmåga att analysera och komparera. Det som styr lärarnas val av litteratur är främst elevernas erfarenheter och litteraturkanon.</p><p>Elevernas inställning till att läsa skönlitteratur är splittrad. Attityderna till skönlitteratur skiftar beroende på kön och programtillhörighet, då flickor är mer positivt inställda till litteratur och eleverna på de yrkesförberedande programmen mest negativa Oavsett attityd till skönlitteratur är eleverna överlag nöjda med lärarnas tydlighet och metoder, vilket tyder på en bra dialog och förståelse mellan lärare och elever.</p>