The topic of this bachelor thesis is the promotion of easy-to-read fiction for 10-12 year old children in public libraries. The number of easy-to-read fiction books is increasing on the book market. This can be expected to affect the public library. The hypotheses for the study are: 1) Public libraries expose easy-to-read fiction and use it in their reading promotion activities and, 2) The acquisition of easy-to-read books and the use of easy-to-read books in reading promotion activities have increased over the last five years. A self-completion questionnaire was distributed to 44 public libraries in Sweden. The response was analyzed using quantitative data analysis, qualitative data analysis and content analysis. The analysis show that public libraries expose easy-to-read fiction and it is included to a great extent in book talks. An increase in the acquisition of easy-to-read books has been experienced as well as in the extent to which they are recommended to readers.

I denna studie undersöks hur lärare uppger att de väljer skönlitteratur att använda i klassrummet samt hur deras val går till. Syftet är att undersöka vad som möjliggör eller begränsar dessa val. Undersökningen sker med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem lärare i årskurs 4-6 vilka undervisar i ämnet svenska på olika skolor runt om i Uppsala län. Skolornas storlek och avstånd från centrum varierar. Informanternas tid inom yrket är olika; från nyexaminerad till en erfarenhet på över trettio år. Dessutom har områdena i vilka skolorna är placerade olika socioekonomiska förutsättningar. Intervjumaterialet analyseras utifrån tre teoretiska utgångspunkter; ramfaktorer, följemeningar och genus. Vi har också tecknat en historisk bakgrund om hur synen på skönlitterär läsning varierat över tid i den svenska skolan. Lärare har ett ansvar att lära elever läsa och se till att de behåller sitt intresse för läsning. Vad som utelämnas eller inkluderas i undervisningen sänder ut värderingar till eleverna. Skönlitteraturen är full av genusnormer, baserat på lärarens val av och arbete kring skönlitteratur kommer normerna att bekräftas eller dementeras. Utifrån lärarens val varierar de värden som eleverna får med sig. Därför vill vi med denna studie belysa vikten av att som lärare vara medveten om och reflektera kring sina val av skönlitteratur. Resultatet av studien visar att alla de tre teoretiska utgångspunkterna ramfaktorer, följemeningar och genus påverkar lärares val av skönlitteratur. Tidsfaktorn begränsar men blir mindre avgörande i takt med växande erfarenhet. Närsamhällets möjligheter är viktigt, som tillgången till bibliotek och bibliotekarie. Samtliga lärare försöker via skönlitteraturen att förmedla mångfald och ett genustänk till sina elever. Detta gör de på olika sätt och med olika innehåll beroende på vad de anser att eleverna behöver. Några informanter låter ibland eleverna välja litteratur, några väljer själva men tar hänsyn till elevernas intressen och behov i sina val. Det kollegiala samarbetet på arbetsplatserna är avgörande, speciellt om läraren själv har låg erfarenhet inom yrket. Som blivande lärare inser vi vikten av att som nyexaminerad ta tillvara på och hitta nya möjligheter. En slutsats vi dragit är att nya lärare behöver extra tid och hjälp för att hitta skönlitteratur och planera undervisning kring densamma.

Studien har syftat till att genomföra en motivstudie av hur olika former av våld gestaltas i bokserien PAX. Studiens frågeställningar har besvarats genom att strukturera våldet i ett analysschema för att sedan undersöka vilken betydelse våldet har i PAX-seriens handling. För att besvara frågeställningarna har tematisk analysmetod använts. Studiens resultat och analys har visat att olika former av våld förekom i alla tio PAX-böcker. Det våld som förekom i böckerna var främst fysiskt våld och psykiskt våld. I böckerna förekom även en sensmoral i form av lärdomsord. Orsaken varför de olika karaktärerna har utövat våld berodde främst på maktutövning, i självförsvar och beskydd samt några andra anledningar. I diskussionen av de teoretiska utgångspunkterna har det framgått att bokserien har en didaktisk funktion genom att det finns en sensmoral i bokserien om att fysiskt våld och hämnd inte alltid är lösningen på problem. Bokens tilltal är anpassat för en ung läsare samt att handlingen främst ses ur ett barns perspektiv. Genom identifikationen förstår läsaren karaktärernas handlingar och val. Studien har haft sin utgångspunkt från den moralpanik som uppstått i samband med PAX-böckerna. Utifrån studiens anförda tidigare forskning som inte påvisar att våld i skönlitteratur skulle vara skadligt för barn kan därför moralpaniken ses som obefogad. Slutsatsen av denna studie är att det förekommer våld i PAX-serien, dock anger inte studien om det är mer eller mindre våld än i andra barnböcker. PAX-böckerna kan användas som högläsningsbok i klassrummet, men att lärare diskuterar tillsammans med eleverna om etik och moral i samband med huruvida man får utöva våld. Böckerna kan också användas i syfte att den unga läsaren ska utveckla sin läsförmåga och sin förmåga att identifiera sig med skönlitterära karaktärer, därmed finns en didaktisk relevans i denna studie.

The purpose of this study is to examine, from a gender perspective, fictional books self-selected by middle-aged children. The aim of this is to test how these books function in Swedish studies to promote equality between students. In order to help investigate the purpose, two issues have been formulated: “Which fictional books do middle-aged children read today?” and “How do these books portray gender?” The method that is used is a quantitative survey where students in year 5 answered which fiction book is their favorite. Based on the answer from the survey a top-three list of the books girls, and boys, has named as their favorite have been compiled. The book that ended up at the top of each list has been reviewed and analyzed from a gender perspective, which is the theory that is infusing the entire study. The results of the study showed that gender patterns and gender stereotypes are a common occurrence in the books. The gender patterns that emerge are a division between the sexes where men are over-represented. The same type of gender patterns also appeared in the areas of activities and qualities where boys are portrayed as active, violent and rational, while girls are portrayed as passive, emotional and caring. In conclusion, this study urges that it is important for teachers to have an idea of how the most self-selected fiction books portray gender, because the books middle-aged children prefer to read do not brake traditional gender patterns. The books that have been analyzed in this study are Glasbarnen by Kristina Ohlsson and Dagbok för alla mina fans: Gregs bravader by Jeff Kinney.