I vårt examensarbete har vi undersökt hur två olika lärare, på två olika skolor, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta påverkar deras elevers skrivförmåga. Vi har valt att titta på den normativa delen av elevernas skriftspråk, alltså vilka språkliga regler och normer som eleverna behärskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmål än svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsområde är att det under vår utbildning framhållits hur viktig skönlitteraturen är för elevers språkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftspråk. Vi kom fram till att de två lärarna arbetar på olika sätt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna från den klass där det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande språk, de använde många och varierade verb och adjektiv när de skrev. I övrigt var det ingen större skillnad mellan de båda klasserna när det gäller skrivförmågan.

SammandragSyftet med detta arbete är att undersöka när, hur och varför skönlitteratur används i förskolans verksamhet. För att uppnå våra syften har vi gjort vår undersökning i två förskolor där vi har observerat verksamheten under fem arbetsdagar på vardera förskola. Vi har också genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att pedagogerna är ganska medvetna om skönlitteraturens betydelse men att de inte använder sig av skönlitteratur i den pedagogiska verksamheten på det sätt som aktuell forskning förespråkar. Vår slutsats blir att pedagogernas retorik och praktik inte stämmer överens. Pedagogerna berättar om skönlitteraturen som något fantastiskt och betydelsefullt medan observationerna visar att skönlitteraturen förekommer vid fåtal tillfällen.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken roll skönlitteraturen kan tänkas inta, och vilken roll den faktiskt intar, i skolundervisningen på mångkulturella storstadsskolor. Studien lägger fokus på barn som har ett annat förstaspråk än svenska. Undersökningsmetoderna är av kvalitativ art, intervjuer och observationer. Undersökningen ägde rum på tre olika mångkulturella storstadsskolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Undersökningsgruppen består av olika lärare på dessa skolor. Klasslärare, modersmålslärare, Svenska 2 lärare och lärare i en förberedelseklass. Resultatet visar att det vanligaste mönstret för litteraturläsningen i skolan är att eleverna väljer böcker själva, som de sedan läser tyst och individuellt på vissa särskilda dagar och under tidsbestämda stunder. Allra oftast sker det här på någon av språklektionerna. Litteraturläsningen och elevernas läsupplevelser är sällan bundna till undervisningen i andra skolämnen än svenska. Eleverna bearbetar oftast sin läsning individuellt och deras recensioner utgör boktips åt klasskamraterna inför deras kommande bokval. Skönlitteraturen intar sällan en mer central roll i undervisningen.

Arbete med skönlitteratur i svenska och matematik.

SammandragSyftet med det här arbetet är att utifrån begreppen ”kulturarv” och ”kulturell mångfald” undersöka lärares val av texter som används i undervisningen och hur dessa texter används i undervisningen. Syftet är också att ta reda på vad olika lärare anser att eleverna behöver för ”kulturellt kapital” med sig i livet. För att undersöka detta genomförde jag en undersökning på två skolor i en medelstor sydsvensk stad. Jag genomförde dels en enkätundersökning bland lärare i år F-6, dels kvalitativa intervjuer med 4 av dessa lärare. Vidare analyserade jag några av de läromedel som används på de båda skolorna utifrån ett kulturellt perspektiv. Jag kom i undersökningen fram till att lärarna delvis hade olika syn på vilka kunskaper som skulle förmedlas, och hur detta skulle gå till. Det fanns en viss skiljelinje mellan dem som utgick från elevernas befintliga kunskaper och erfarenheter, och dem som utgick från på förhand givna ”baskunskaper” och grundläggande ”kulturellt kapital”.Min slutsats är att eleverna behöver både och: Gemensamma referenser och respekt för den egna kulturella identiteten.Sökord: Kulturarv, Kanon, Skönlitteratur, Mångfald

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kan fungera att arbeta tematiskt med skönlitteratur som kunskapskälla. Detta gör vi genom att analysera arbetet med den skönlitterära boken Inte bara tennis av Peter Barlach (2007) i ett temaarbete med namn På liv och död i en fjärdeklass.Uppsatsen utgår ifrån ett forskningsprojekt kring läs-, skriv- och språkutveckling inom tematisk undervisning, vilket leds av forskaren Jan Nilsson vid Malmö högskola. Projektet har bedrivits i en årskurs fyra på en skola i Sydsverige, vårterminen 2009. För projektet har kvalitativa metoder legat till grund. Uppsatsen är en fristående analys av delar från projektets insamlade observationsdokumentation. Vi har även utgått ifrån ett fåtal elevtexter i vår analys.Resultatdelen beskriver undervisningssituationer kopplade till läsningen av skönlitteratur i ett tematiskt arbete. Vidare beskriver vi de möjligheter och begränsningar av kunskapsutveckling i undervisningssituationerna, som framkommit i vår analys. Vi finner i vår analys av materialet att läraren på flera plan, utifrån skönlitteraturen, organiserar undervisningen på ett sådant sätt att kunskapsutveckling möjliggörs. Vi utläser dock att dialogen i viss mån inte utvecklas i någon högre grad samt att en del autentiska undervisningssituationer inte utnyttjas.Vi drar slutsatser kring att en erfarenhetspedagogisk, ämnesintegrerad undervisning där man använder skönlitteratur som kunskapskälla och som utgår ifrån viktiga livsfrågor och låter eleverna träna delfärdigheter i meningsfulla sammanhang, inte av sig självt innebär att kunskapsutveckling möjliggörs. I slutsatsen belyses vikten av att ständigt reflektera i den egna praktiken. / The purpose of this essay is to explore how it can work to teach thematically with fiction as a source of expertise. We do this by analyzing the work of the literary book Not just tennis by Peter Barlach (2007) in a theme work called Life and death in an elementary school.The essay is based on a research project on literacy and language development in thematic teaching, which is led by researcher Jan Nilsson at Malmoe University. The project has been conducted in a grade four in a school in southern Sweden, spring term 2009. The project has been based on qualitative methods. The essay is an independent analysis of parts of the project. We have also collected a small number of student texts for our analysis. Results section describes the teaching situations related to the reading of literature in a thematic work. Furthermore, we describe the possibilities and limits of teaching situations, which emerged in our analysis. In our analysis we find that the work of the teacher helps the students to develop knowledge, on several levels. We interpret that the dialogue, to some extent, is limited. We also interpret that some teaching situations are not fully exploited. Our conclusions say that teaching based on experience, subjectintergration and litteraturereading, not by itself means that pupils develop knowledge. The conclusion highlights the importance of the teacher’s ongoing reflections of his or her own practice.

I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa. Båda ytterligheterna som att älska att läsa eller att hata läsningen förekommer. Vi drar slutsatsen att det är viktigt att som lärare vara medveten och se varje elevs individuella behov och förutsättningar inför läsningen i skolan. Att samtala och skriva efter avslutad läsning framstår som en viktig nyckel till att djupare förståelse och nya kunskaper ska kunna uppnås.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om elever med svenska som andraspråk i år 7 - 9 tycker om att läsa respektive inte läsa och vad begreppet läslust betyder för demrespektive för deras andraspråkslärare. Vidare undrar jag vad som fångar deras läslustoch hur man kan fånga deras läslust.

Skolan styrs av styrdokument vilka alla lärare måste anpassa sin undervisning efter. I dessa finns emellertid ett tolkningsutrymme, och syftet med denna studie är att klarlägga hur ett antal lärare i svenska tolkar och arbetar med ett av målen från kursplanen i detta ämne. Genom att belysa hur en liten del av det regelverk som omger skolan kan tolkas kan förståelsen för vad det innebär att arbeta efter nationellt ställda mål och kriterier öka. För att åstadkomma detta intervjuades fem lärare, alla från samma skola, angående deras syn på uppnåendemålet att kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka. Resultatet av intervjuerna visar på en viss spridning i hur målet uppfattas då alla lärare exempelvis inte menade att målet i sig innebar något krav på läsning. Den spännvidd som syns i hur lärarna tolkar detta mål väcker frågan kring vad en likvärdig skola innebär.

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp. Mina slutsatser blir att man i arbetet med estetisk läsning har större möjlighet att få till stånd en undervisning där elevernas värderingar och åsikter öppet kan diskuteras. Eleverna ges möjlighet att få perspektiv på de egna värderingarna i reflektion över läst litteratur, då de berörs. Fiktion öppnar upp för samtal om svåra ämnen och elevernas sociokulturella olikheter ska ses som en tillgång.