The aim of this master thesis was to measure the terminological consistency when indexing fiction. The study included ten participants, five librarians and five patrons who indexed two novels in three steps. Besides calculating the terminological consistency a typified index based on the term frequency was created.Subject heading list Att indexera skönlitteratur was used as a controlled vocabulary and to calculate the consistency the asymmetrical formula was used.The result showed that the study produced relatively high consistency values compared to other studies. The subject heading list increased the consistency value for all of the participants, for the patrons the increase was substantial. The librarians produced higher consistency values compared to the patrons in almost every step and they had in percentage lower amount of terms used only once. / Program: Bibliotekarie

Syftet med denna studie är att undersöka hur den skönlitterära högläsningen praktiserasi mellanstadiet enligt verksamma lärare. Studien arbetar efter frågeställningarna: “ Vad ärlärares inställning till den skönlitterära högläsningen?” , “ Vilka texter och verk föredrar lärareom de högläser för sina elever och varför ? ” samt “ Hur uppfattas möjligheterna att användadigitala verktyg vid högläsning av lärare? ” För att besvara frågorna utfördessemistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare. Det är en kvalitativ studieinspirerad av hermeneutiken. Datan insamlat från de intervjuade lärarna analyseras i endiskussionsdel. Resultatet visade att alla intervjuade lärare praktiserar högläsning i sinaklassrum. Men att det skiljer sig mellan de intervjuade lärarna hur det praktiseras. Ävenvad lärarna definierade som högläsning. De intervjuade lärarna anser enhälligt atthögläsning ger ett bättre ordförråd och språkförståelse. En viktig faktor vid val av bokvar enhälligt. Den valda högläsningsboken måste fånga elevernas intresse. Val avhögläsningsbok grundades alltid på lärarens kännedom om sin klass. Digitala verktygpraktiseras olika av respondenterna och en varierande inställning till dem förekommer.Från starkt avståndstagande till full tillämpning av verktygen. / <p>Godkänt datum 2020-01-27</p>

I detta examensarbete undersöker jag hur lärare i svenskämnet i årskurs 7-9 legitimerar användandet av skönlitteratur i olika undervisningssammanhang. Detta gör jag genom en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuar fyra olika aktiva svensklärare på högstadieskolor i Sverige. Intervjuerna pågick i ungefär en halvtimme och hade formen av ett relativt fritt samtal, där en fråga kunde leda vidare till en annan, men där ett antal grundfrågor utgjorde själva stommen. Resultaten från de fyra intervjuerna har jag sedan delat in i olika kategorier med utgångspunkt i när skönlitteratur används. Efter varje litteraturtillfälle följer sedan underrubriker som berättar varför och hur lärarna lyfter in litteraturen i undervisningen. Undervisningstillfälle blir således huvudrubrik, och legitimeringen för att använda litteratur vid just det tillfället samt hur själva arbetssättet har sett ut blir underrubriker. Resultatdelen består av tre olika huvudrubriker, alltså undervisningstillfällen: Skönlitteratur som ingång till en historisk epok, skönlitteratur som del i tematiskt arbete, och skönlitteratur fristående från övrig undervisning.  Genom att kartlägga respondenternas svar på detta sätt kan jag tydligt se mönster mellan dem. Jag analyserar mitt resultat utifrån tidigare forskning, teoretiska perspektiv på inlärning, och teoretiska perspektiv på läsning av skönlitteratur. Jag undersöker även respondenternas legitimeringar av skönlitteraturen och deras sätt att arbeta med den ur ett receptionsteoretiskt perspektiv. Slutsatsen jag når blir att legitimeringarna av skönlitteratur skiljer sig åt beroende på i vilka undervisningssammanhang litteraturen används, men att det finns stora likheter i hur svensklärarna jag intervjuat legitimerar skönlitteraturen i de olika sammanhangen. Tre av de fyra respondenterna använder exempelvis skönlitteratur som ingång till en historisk epok, och alla tre legitimerar det sammanhanget litteraturen med att den ger förståelse för andra människor. Samma legitimering anges inte vid något annat tillfälle. Efter att ha anlagt ett receptionsteoretiskt perspektiv på resultatet når jag även slutsatsen att lärarens roll, ur detta teoretiska perspektiv, bör vara passiv för att inte störa elevens möte med texten. Därför blir bokfrågor som arbetssätt problematiskt ur detta perspektiv. Utifrån Langers teori om litterära föreställningsvärldar, och ur ett sociokulturellt perspektiv, fungerar boksamtal desto bättre förutsatt att eleven innan samtalet har haft tid att själv reflektera över läsningen och texten. Jag upptäcker också att den av respondenterna som har minst didaktiska legitimeringar till läsningen utan mest bara ger uttryck för en känsla av att elever bör läsa i skolan, i praktiken kanske är den vars elever ur ett receptionsteoretiskt perspektiv får ut mest av läsningen.

Vår kvalitativa studie syftar till att utveckla kunskaper om elevers upplevelser av varför vi läser skönlitteratur inom svenskämnet. Elevers röster är fortfarande få bland studier inom fältet, trots att de är en viktig komponent för svenskämnets konstruktion. Svenskämnet är i ständig förändring och med 20 år sedan Gunilla Molloys inflytelserika avhandling Läraren, litteraturen, eleven hoppas vi kunna bidra med ett samtida perspektiv på elevers upplevelser av skönlitteraturens syfte.  Vi har genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer tagit del av tolv gymnasieelevers tankar och upplevelser kring varför vi läser skönlitteratur inom svenskämnet. Inledningsvis har materialet analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Som teoretiskt angreppssätt och analysverktyg för arbetet har vi sedan valt att använda oss av Magnus Perssons (2007) uppsättning av distinktioner och frågor för legitimeringar samt Gunilla Molloys (2002) definition av svenskämnet som konstruktion.  Resultatet och analysen visar på att elevernas upplevelser av syftet med att läsa skönlitteratur inom svenskämnet varierar. Detta bekräftar den komplexa bild av skönlitterär läsning som tidigare forskning ger uttryck för. Vi kan dra slutsatsen att dagens elever upplever att syftet med att läsa skönlitteratur inom svenskämnet är att vidga våra perspektiv och skapa förståelse för såväl samhället som individen, att fungera språkutvecklande, att bidra till bildning och en gemensam kultur samt att användas i undervisningen eftersom detta ingår i läroplanen. Resultatet diskuteras slutligen i relation till den tidigare forskning som gjorts kring legitimeringar för skönlitterär läsning inom svenskämnet.

Syftet med den här studien har varit att undersöka om, och på vilket sätt skönlitteratur används språkutvecklande för andraspråkselever. Vår utgångspunkt har varit att de elever som läser skönlitteratur skulle ha en bättre språkutveckling än de som inte gjorde det. Studien har genomförts på en mångkulturell skola i södra Sverige. Vår primära uppgift har varit att kartlägga hur lärare arbetar med skönlitteratur på just denna mångkulturella skola i södra Sverige. En stor del i arbetet har också varit att intervjua eleverna om hur de tycker att skönlitteratur har påverkat deras språkutveckling. Utöver intervjuerna har vi genomfört ett antal observationer i våra informanters klasser, vilket också är en metodik inom kvalitativ metod.Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi ansåg att semistrukturerade intervjuer passade vårt ändamål. En kvantitativ metod var inte aktuell eftersom vi inte kunde ha uppnått önskat resultat med enkäter. Vår problemställning är, hur används skönlitteratur i språkinlärningen för andraspråkselever. Tidigare forskning visar att det var först på 1970-talet som svenska som andraspråk kom in i den svenska skolan. Under samma tidsperiod fick skönlitteraturen ett nytt genomslag i skolorna. Resultatet av vår studie har visat att skönlitteratur har en positiv inverkan på andraspråkselevers språkutveckling. Vi har uppmärksammat att de elever som läste mycket har ett bredare ordförråd än de som inte gjorde det. / The focus of this study has been to study if reading fiction in a second language affects the linguistic development of that language and if so, in what way. Our starting point is that students who read fiction will develop their second language to a greater extent. The study has been conducted at a multi-cultural school in the south of Sweden. Our primary objective has been to evaluate how teachers use fiction in this particular school. Interviewing students about their opinions on how reading fiction may affect their linguistic development has played a big part in the study.We have used a qualitative method because we considered semi-structured interviews would fit our objective. We have also made observations which are also used in qualitative methods. Our main question is how reading fiction affects the linguistic development for pupils learning a second language. Earlier research shows that it was not until the 1970's that Swedish, as a second language, was added to the Swedish curriculum. During this time period you could also see an increased interest for fiction in the schools. The results of our study show that reading fiction has a positive effect on the linguistic development of pupils who learn a second language. We noticed a broader vocabulary of those pupils who read a lot of fiction.

The purpose of this thesis is to study the importance of materiality for the interaction of reading among teenagers, age 15-16. The purpose is also to study if the attitude to the form of e-book versus the printed book differs depending on how comfortable the teenagers are with the activity of reading. The method we have chosen for this study is the form of semi-structured interviews, four with teenagers who are positive to fiction reading and four with teenagers who say they don´t like fiction reading. We analyse the teenagers´answers by looking at some aspects of materiality to see how these aspects affect the interaction of reading.During the interview the respondents were asked to read one chapter of a book on an Ipad and the next chapter in a printed book. Our study shows that materiality is a factor for the interaction of reading and it can lead to different experiences of reading. Some aspects that the respondents mention as important are the amount of text, the typeface and the feeling of holding a book. The ones who are comfortable with the activity of reading claim they would still choose the printed book after reading both on the Ipad and in the printed book. The ones who are less comfortable with reading are more positive to the e-book, than they were before.

Uppsatsen är en undersökning av skönlitteraturs användning i det tanzaniska skolsystemet. I sex stycken kvalitativa intervjuer undersöks lärares attityder till och värdering av litteratur. Specifikt i synen på kanonbildning och geografisk representation inom denna kanon. Intervjuerna komplementeras vidare med studium av styrmedel och nationella prov. Postkolonial kritik ligger till grund för den avslutande disskusionen som ämnar föra in lärarnas svar i en historisk och politisk kontext. Uppsatsen syftar till en djupare förståelse för den tanzaniska litteraturundervisningens förutsättningar samt lärares attityder till skönlitteraturens didaktiska funktion.

The purpose of the study is to investigate how four teachers are working with literature by reading aloud and by booktalk. When it comes to reading out loud, i’m curious of how and why the teachers choose to use books for reading aloud and how these books can be connected to the discussions of literature. I also want to find out how the teachers use the discussions of literature and which various discussions of literature that are used in teaching. The study involved four teachers from different schools who worked in third grade. I went about it methodically and chose four educators that I observed and interviewed. I observed four different reading aloud moments and booktalks made by each teacher. During the observations, I assumed four different booktalks, the teaching hearing, the text interpretive booktalk, the culture and norm- oriented booktalk and the informal booktalk (Hultin 2006). I also took from the models Reciprocal Teaching (RT) and Questioning the Author (QtA) (Reichenberg och Emanuelsson 2014). In the survey, I assumed from the socio-cultural perspective that is advocated by Lev Vygotsky, and had a focus on zone of proximal development. The investigation has shown that all four teachers choose books based on what is current in their class, i.e. books that students can connect to their experience and reflect and discuss the plot. Half of the teachers are interested to venture out into the new world of literature, i.e. read aloud new fictions for the students. While the remaining two believes that classical literature are the favorites. The study has also shown that the teachers, most of the time, use the teaching hearing, the text interpretive booktalk and the cultural norms and orientation booktalk to check the students understanding of the text , reflect, discuss and analyze what they hear and to connect with their experiences with the book. The teachers use the Reading class in their teaching, which is based on the models RT and QtA, as help to get the discussion started during the discussion of literature .

This bachelor thesis studies adults’ reading of fiction e-books. The study emphasizes on the users’ reflections on their reading and their experience with e-books. The aim is to find out how the users read an e-book, how they experience the e-book and the e-book reading and what might be the reasons behind the users’ choice of an e-book instead of a printed book.The empirical data for the study comprises of qualitative interviews with six adult readers of fiction e-books. To analyze the result a content analysis was used. The theory is based upon materiality and modality, two concepts which are part of what is referred to as the four M’s of reading.The results of the study indicate that the users choose to read e-books for various reasons and in various ways. Most users prefer the e-book when traveling. They like the e-book for its accessibility and portability. Only a few users prefer the printed book over the e-book, but most users express a preference for the e-book for reasons concerning its convenient size and functionality.

Denna studie syftar till att undersöka tre andraspråkslärares skönlitteraturundervisning i grundskolans senare del. Studien utgår från frågeställningarna vilken skönlitteratur som läses och hur den väljs, hur lärarna undervisar med hjälp av skönlitteratur, vilket syfte skönlitteraturundervisningen har samt vilka svenskämneskonceptioner som går att urskilja. Genom metoden kvalitativa intervjuer framgår det att de tre lärarnas undervisning har mycket gemensamt. Övervägande av verken är ungdomslitteratur, men det förekommer också biografier och vuxenlitteratur. Vilka böcker som läses väljs till stor del gemensamt på de olika skolorna, men mängden tillgänglig litteratur varierar på de olika skolorna och är störst på skolan som baserar all undervisning på teman och kring skönlitterära verk. Alla lärarna använder sig av läsloggar och boksamtal som syftar till att förena eleven och texten, där eleven ska få möjlighet att relatera läst skönlitteratur till egna erfarenheter, men också att eleven ska förstå hur samhället fungerar. Den svenskämneskonception som främst går att urskilja är svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne då lärarna anser det vara av stor vikt att eleverna kan förankra sina erfarenheter i litteraturen.