Denna kunskapsöversikt syftar till att redogöra för olika språkutvecklande arbetssätt genom skönlitteratur för lågstadieelever. Därtill behandlas vilka möjligheter och utmaningar skönlitteraturen utgör i förhållande till dagens mångkulturella skolor. Studien bygger på en systematisk litteratursökning där tio artiklar valdes ut och som ligger till grund för kunskapsöversikten. Samtliga artiklar för vårt arbete är internationella studier som är organiserade efter våra frågeställningar. Vår studie lyfter fram ordförrådsutveckling, språkutveckling, högläsning, samspel, skönlitteratur och litteraturdidaktik. Detta relaterar till vårt syfte eftersom samtliga begrepp är av stor betydelse för våra frågeställningar.          Tematisk analys användes för bearbetning av den information vi samlat in. Informationen mynnade slutligen ut i resultatdelens samtliga rubriker som svarar på våra frågeställningar. Studiens resultat visar att skönlitteratur i undervisningen är av stor vikt för de yngre barnens språkutveckling. Hur läraren väljer att arbeta med litteraturen är direkt avgörande för elevernas inställning till läsning och böcker. Därtill visar resultaten att visuella bilder och samtal om texters innehåll vid högläsning och läsning är en gynnsam metod för samtliga elevers språkutveckling. Inte minst är samtal och bilder gynnsam för dagens mångkulturella skola. Vår slutsats är att skönlitteratur som verktyg främjar inte bara elevers språk, utan bidrar även till identitetsskapande.

No description available.

No description available.

Varierandeundervisningsmetoder i historieundervisningen är avgörande för elevers utveckling av historiemedvetande. Denna litteraturstudie harhaft ett syfte i attundersöka vad forskning visar om användning av skönlitteratur i ämnet historia. Frågorna som har blivit besvarade är hur användning av skönlitteratur påverkareleversutveckling av historiemedvetande samt vilka faktorer som påverkarutfallet av skönlitteraturanvändningen i ämnet historia. Studiens resultat visar att skönlitteraturanvändningen Forskning visar attskönlitteraturanvändning i historieämnet kan påverka en utveckling av historiemedvetenhet hos elever. Samtidigt visar studiens resultatetatt användningen inte är helt problemfritt. Utifrån resultatet framgår det även olika hinder som lärare möter vid skönlitteraturanvändningen i historieämnet. Tankar kring vidare studier efter denna litteraturstudie är att göra en empirisk undersökning om lärares användning av skönlitteratur i historieämnet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken betydelse som läsning av skönlitteratur kan ha i ett mångkulturellt klassrum. Vi är särskilt intresserade av stödstrukturer för läsning såsom boksamtal. De tio redovisade källorna som ligger till grund för arbetet har valts genom en systematisk sökning. Källorna ger prov på både nationell och internationell forskning. Genom att bearbeta och tolka det insamlade materialet mynnade kunskapsöversikten ut i tre teman: boksamtal som undervisningsmetod, val av litteratur samt språk och identitetsutveckling genom läsning.  Kunskapsöversikten visar att boksamtal är en gynnsam metod för att arbeta med skönlitteratur. Boksamtal möjliggör elevernas identitet och språkutveckling. Forskare tycks vara överens om att boksamtalet först blir ett framgångsrikt didaktiskt verktyg om ”rätt” litteratur ligger till grund. I vår diskussionsdel definierar och problematiserar vi begreppet ”rätt litteratur”. Vi undersöker även hur lättläst som texttyp kan användas som litteratur i dessa samtal, samt att vi diskuterar texttypens syfte och vilka riskfaktorer som behöver ses över när elever läser lättläst litteratur. Utifrån våra resultat kunde vi dra slutsatsen att skönlitterär läsning gynnar elevers språkutveckling såväl som deras identitetsutveckling. Vi upptäckte även att boksamtal var en effektiv metod för lärare att använda när de arbetar med skönlitteratur i flerspråkiga klassrum.

Studien bygger på en kvalitativ undersökning bestående av fyra semistrukturerande intervjuer där syftet är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med genus i samband med högläsning. Frågeställningarna som studien bygger på är, ”hur resonerar lågstadielärare kring genus i val av högläsningsbok?”, ”hur beskriver lågstadielärare deras arbete med genus i samband med högläsning av skönlitteratur?” och ”hur upplever lågstadielärares att ramfaktorer påverkar deras arbetssätt gällande skönlitteratur och genus? Intervjuerna utgick från en framtagen intervjuguide för att säkerställa att relevant information diskuterades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna angripas utifrån en tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen kunde tre olika teman tas fram, de olika teman är ”högläsningens påverkan på eleverna”, ”problematiska ord och dilemman” och ”ramfaktorers påverkan”. Temana analyserades sedan med utgångspunkt i Judith Langers teori om litterära föreställningsvärldar, Yvonne Hirdmans genussystem samt ramfaktorteorin. I diskussionen framgår det att lärarna väljer böcker där genusfrågan utmanas eftersom de vill skapa diskussioner samt synliggöra de könsmönster som råder i samhället. Hur lärarna väljer att arbeta med begrepp och problematiska ord skiljer sig mellan de olika lärarna. En likhet mellan lärarna är att de vill få i gång diskussioner där eleverna får möjlighet till att reflektera över det lästa. Alla lärare delade uppfattningen om att olika ramfaktorer påverkar deras arbete gällande skönlitteratur och genus. Lärarna menar på att tid, tillgång till bibliotek, samhällets normer samt elevernas identiteter är fyra faktorer som påverkar deras arbete. Utifrån den tematiska analysen har vi kunnat dra slutsatsen om att lärarna använder sig av högläsning för att arbeta normöverskridande och där de använder litteraturen till hjälp för att lyfta problematiska ord, dilemman och diskutera de normer som samhället genomsyras av.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare väljer och beskriver att de arbetar med skönlitteratur i relation till gymnasieskolans värdegrund (Gy11). Studiens två frågeställningar är ”Vilka didaktiska resonemang ligger till grund för svensklärarnas val av skönlitteratur i relation till värdegrunden?” och ”Hur beskriver svensklärare sitt arbete med skönlitteratur vid värdegrundsarbete?” De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är det sociokulturella perspektivet samt Molloys (2003) teori - läsning om skönlitteratur eller läsning genom skönlitteratur. För att uppnå studiens syfte genomfördes åtta intervjuer med svensklärare med inriktning gymnasiet. Resultatet i denna studie visar att svensklärarna resonerar över att boken ska vara intressant för eleverna, att val av bok behöver anpassas utifrån elevernas kunskaper, att eleverna ska kunna relatera till boken, att boken ska ha en aktuell koppling, att läraren är bekant med boken, att boken kan verka allmänbildande samt att ekonomiska faktorer påverkar val av skönlitteratur. Resultatet visar även att svensklärare vill att skönlitteraturen ska öka elevernas empati och medkänsla, verka språkutvecklande samt att läsningen ska väcka läslust. Vidare visar resultatet att det vanligaste arbetssättet med skönlitteratur är läsning och diskussion av det lästa.

Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan påverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jämfört två klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmål och de elever som inte har det. De metoder jag har använt mig av är enkäter, intervjuer med elever och lärare och observationer i de båda klassrummen. Undersökningen har skett i två olika klasser på två olika skolor med olika förutsättningar i elevgrupperna. Materialet består av 83 stycken enkäter från fyra klasser i år 5, åtta elevintervjuer, två lärarintervjuer samt två observationer. Resultatet tyder på att elever med svenska som modersmål läser mer och har en mer positiv inställning till skönlitteratur än elever med annat modersmål. Ett annat resultat är att klassrummet med den mest utvecklade litteraturpedagogiken även har flest elever med positiv attityd till skönlitteratur. Min slutsats är att litteraturpedagogiken i skolan spelar en viss roll, men att det är fler faktorer som spelar in.

Vår undersökning ämnar undersöka i vilken utsträckning och i vilka sammanhanglitteraturläsning sker i förskolan samt hur följs den upp. För att genomföra vår studie har vi besökt en förskola där vi observerat verksamheten samt intervjuat två pedagoger. Vi har tillämpat kvalitativa metoder för att nå vårt resultat. I resultatet ser vi att pedagogerna inte arbetar med skönlitteratur på ett sätt som främjar barnens språk- och kunskapsutveckling och verkar inte medvetna om dess relevans. Den information som de intervjuade pedagogerna uppgav om verksamheten kunde vi inte se i observationerna. Således uppfattar vi inte att deras retorik och praktik stämmer överens.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp pedagoger, på två förskolor, arbetar med barnen för att utveckla intresse för den skriftspråkliga världen. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en undersökning på två förskolor. Vi har observerat verksamheten samt utfört kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger. För att kunna beskriva och sätta ord på vad vi sett har vi läst in oss på relevant teori av Jörgen Frost, Caroline Liberg och Aidan Chambers med flera. Resultatet visar att pedagogerna utgår från skönlitteratur för att tillvarata barnens intresse för den skriftspråkliga världen, vilket aktuell forskning förespråkar. Metoderna de använder skiljer sig dock åt.