Forskning har visat att högläsning för barn ger goda effekter. Trots detta finns en syn om att högläsning främst passar yngre barn. Denna studies syfte är att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning av skönlitteratur i klassrummet. Studien beskriver både varför lärare på mellanstadiet arbetar med högläsning samt hur de gör detta. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare verksamma i årskurs 4-6. Teorin som ligger till grund för detta arbete är den sociokulturella teorin och den har använts vid utformning av intervjufrågor och vid analysering av datamaterialet. Studien visar att de tillfrågade lärarna ser högläsning som något viktigt och att anledningarna till att läsa högt är många. Det är det tilltänkta syftet som avgör hur lärarna väljer att arbeta med högläsningsboken. Arbetssätten kan variera mycket men genom studien har vi funnit återkommande arbetssätt bland alla lärare både före, under och efter högläsningen.

Flera internationella studier som PIRLS och PISA visar att svenska elever har en allt sämre läsförståelse. Läsningen på mellanstadiet präglas av ett allt större behov av att utveckla läsförståelse. Den skönlitterära läsningen kräver en särskilt sorts läsande som kännetecknas av en öppenhet, där läsare i högre grad utforskar horisonter och där budskap inte alltid är givna. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur läsförståelseundervisning av skönlitteratur kan genomföras på ett framgångsrikt sätt, för mellanstadieelever i ämnet svenska. Utgångspunkten för studien är nio vetenskapliga artiklar som genom tematisk analys har synliggjort tre bärande teman: undervisningsmetoder, läsförståelsestrategier och metakognition. Litteraturstudiens resultat indikerar att förutsättningen för en framgångsrik undervisning är att läsförståelsestrategier samspelar med en medveten explicit strategiundervisning, där elevers metakognitiva lärande är centralt, för att de ska bli starka och självständiga läsare.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka faktorer som påverkarmellanstadieelevers motivation till läsning av skönlitteratur. Forskning visar att eleversmotivation till läsning har minskat över tid, vilket gör forskningsområdet mer aktuellt ännågonsin. För att bryta denna negativa trend blir det därför viktigt för lärare att identifiera vadsom påverkar läsmotivationen. Denna litteraturstudie bidrar således med forskning kringdetta område genom forskningsfrågan; Vilka huvudsakliga faktorer framkommer iforskningen som undersöker motivationen hos mellanstadieelever när det gäller att läsaskönlitteratur? Med hjälp av en tematisk analys, där nio studier analyserats, har tre huvudteman tagits fram;Sociala faktorer, Didaktiska faktorer och Inneboende faktorer. Dessa mynnar ut i resultatenstre rubriker; Familj och vänner, Läraren och undervisningen och Inre faktorer hos eleven. Litteraturstudiens resultat indikerar att det finns en mångfald av faktorer som samspelar medläsmotivationen, där lärarens didaktiska kompetens och engagemang, samt elevens intresseoch inställning till läsning är centralt.

I samband med Lgr 22 etablerades det nya ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som ställer högre krav på utbildning om hbtqi+ och identitet. Tidigare forskning visar lyckade arbeten med hbtqi+ genom skönlitteratur och skönlitteraturens potential för värdegrundsarbete. Denna studie handlar om lärares litteraturdidaktiska överväganden med avseende på val av skönlitteratur och arbetssätt med skönlitteraturen i klassrummet i undervisning om hbtqi+. Studien avser undersöka de i studien medverkande lärarnas resonemang om arbete med hbtqi+ genom skönlitteratur utifrån Kumashiros teori om antiförtryckande utbildning.  Vi har intervjuat två lärare från en hbtqi-certifierad skola och två lärare från icke-certifierade skolor. Därefter har vi kodat materialet och analyserat det utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att lärarnas olika förhållningsätt går att både kategorisera som förtryckande och antiförtryckande former av utbildning. En konklusion som framkom var att skönlitteratur är ett framgångsrikt redskap för att bedriva hbtqi+-undervisning. Analysen visade även att det mest framgångsrika förhållningsättet inom antiförtryckande utbildning är att inta en ödmjuk och normkritisk ståndpunkt i arbetet. Mer specifikt innebär detta att lärare hela tiden behöver vara medvetna om sina egna fördomar och kritiskt granska sin litteraturdidaktik för att undvika fallgropar som kan leda till förtyckande hbtqi+-utbildning.

Studiens syfte är att undersöka lärares definition av och attityder till begreppet historiemedvetande samt vilken betydelse lärare anser att skönlitteratur har och hur den används i undervisningen för att främja elevers utvecklande av historiemedvetande. Syftet konkretiseras med fyra frågeställningar som berör lärares uppdrag att utveckla elevers historiemedvetande och arbete med skönlitteratur. En kvalitativ enkät används för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Enkäten distribuerades digitalt till målgruppen för studien som är historielärare för årskurs 4–6. En tematisering av empirin utförs och analyseras sedan utifrån Biestas (2011) tre dimensioner och Rüsens (2005) fyra underkategorier av historiemedvetande. Resultatet tyder på att begreppet historiemedvetande inte är helt lätt för lärarna att definiera men kan trots det kategoriseras enligt Rüsens (2005) fyra kategorier som blir underordnade kategorier av historiemedvetande som stort. Historiemedvetande består av reflekterande förmågor som kan vara svåra för eleverna att utveckla i de fall de inte kan hänga upp sina kunskaper på något de kan relatera till. Resultatet tyder även på att skönlitteraturen kan ha en betydelse i historieundervisningen om det i undervisningen inkluderas ett före, under och efterarbete kring det lästa. Detta visar även på att skönlitteratur som media är ett tidskrävande arbetssätt men är behjälpligt vid elevernas utveckling av ett historiemedvetande. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning SO</p>

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur intresset för läsning av skönlitterära verk ser ut bland gymnasieelever och hur gymnasielärare kan arbeta för att öka intresset för läsning av skönlitterära verk, utifrån ett elevperspektiv. För att besvara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativ semistrukturerad intervju använts där nio elever från tre olika gymnasieskolor har blivit intervjuade. Resultatet visar att läsintresset hos gymnasieeleverna varierar och att en betydande faktor som främjar elevernas läsintresse är att låta eleverna välja skönlitteratur. Resultatet visar också att det behövs en balans mellan själv reglerat lärande och lärarens kontroll över inlärningsprocessen. Vidare visar resultatet att det också behövs en balans mellan den inre och yttre motivationskraften för att öka läsintresset.

Den här studien syftar till att undersöka vilka undervisningsstrategier mellanstadielärare använder i läsförståelseundervisning i skönlitteratur i ett mångkulturellt och flerspråkigt klassrum. Studien ämnar även undersöka hur mellanstadielärare resonerar kring de utmaningar, möjligheter och hinder som finns i läsförståelseundervisning av skönlitteratur i denna miljö. För att studera detta har fem mellanstadielärare på två olika skolor intervjuats. Empirin, baserad på de tolkande intervjuerna, har sedan analyserats utifrån en teoretisk modell om läsförståelsens olika komponenter: läsaren, texten, aktiviteten och den sociokulturella kontexten. Skolorna skiljer sig åt, då den ena skolan har en majoritet av elever med flerspråkig bakgrund, medan den andra inte har det. Resultatet visar att trots skillnad i antalet flerspråkiga elever använde lärarna på båda skolorna liknande undervisningsstrategier. Dessa strategier inkluderade att ge bakgrundskunskap, arbeta med läsförståelsestrategier, boksamtal, högläsning och tyst läsning. I studien framkommer det att bakgrundskunskaper och ordförståelse blir särskilt framträdande för att möta flerspråkiga elevers läsförståelse. Det framkommer även vissa hinder som kan försvåra lärarnas läsförståelseundervisning och önskemål om hur dessa hinder kan hävas för att förbättra lärarnas undervisning i det flerspråkiga och mångkulturella klassrummet.

The purpose of this study is to examine how honor culture and honor-based violence are portrayed for Elaf in the book Vem har sagt något om kärlek?: Att bryta sig fri från hedersförtryck written by Elaf Ali. The research questions for the study are:    1.     How does the development of honor oppression for Elaf progress in the book, from childhood to womanhood? 2.     How is honor oppression manifested in the book? What types of honor oppression are depicted?  3.     How can the descriptions of honor oppression in the book be explained using socialization theory?    The theoretical framework used in this thesis is socialization theory, with key concepts including primary socialization, secondary socialization, primary socialization agents, and secondary socialization agents. The method employed in the study is qualitative content analysis. Previous research related to the subject has indicated a lack of comprehensive studies on the expressions of honor of culture and has shown that honor oppression has a stronger connection to culture rather than religion. The results of the study indicate that the starting point of honor oppression in Elafs life occurs when she gets her first menstruation and becomes a woman, and it develops alongside her growth. Culture of honor in Elafs life manifests in four different forms: control, prohibition, threats, and violence. Regarding the third research question, the descriptions of honor oppression can be explained by noting that in the early stages of Elafs life, primary socialization and primary socialization agents play a significant role. However, as she is exposed to secondary socializations and secondary socialization agents, the importance of the primary ones diminishes.

The purpose of this master thesis is to investigate if and how upper secondary school librarians can work in a more deliberately pedagogical way with fiction from the perspective of upper secondary school students. In the essay inspiration is fetched from phenomenography in order to determine the different perspectives that may exist amongst the students. In addition to the phenomenography, theories on how learning occurs, individual and social constructivism, are also included in the essay. In the essay three upper secondary schools are included. Interviews were conducted with the librarian of each school and with three students at each school. The interviews were taped, transcribed and subsequently categorized, as inspired by phenomenography. The result shows that the students require more activity from the librarian, but they realize that the librarian’s work is limited by scarce resources. The result also shows that the students wish fiction to be used more frequently within the different subjects of the school. In order for this to work the librarian and the teachers need to develop a well-functioning collaboration. Internet was mentioned as a way for the librarian to reach a large number of people at the same time. However, the students were not wholly convinced about the approach of using the Internet as a medium, since they expressed a preference for the physical meeting over the virtual. The result has contributed to a deeper understanding about the upper secondary students’ thoughts about how a librarian can develop his/her work with fiction. Our hopes are that this can be used in a librarian’s practice. / Uppsatsnivå: D

The aim of this master thesis is to find out how indexing of fiction works. I look at the consistency when users’ choices of index words are compared with each other and I also compare users’ choices to the current indexing made by libraries. I examine the subject heading list, Att indexera skönlitteratur, to find out how well it works in this particular context. The investigation included seven users who, in three steps, are creating a subject heading index of the Swedish novel Klippdockan by Cecilia Dahlheim. On the basis of their choices the results may either indicate that the consistency is good enough for subject heading index fiction, or if it is just a waste of time depending on how it is done today. The results show that consistency is low overall and that certain aspects point out changes that can be made to make subject heading index for fiction more efficient and effective. The survey shows that consistency is higher if the document text is short, if a subject heading list is used and if the words are not too specific. Today there is an increase in the amount of fiction held by libraries and there is a need for more user-friendly systems as users increasingly search in the catalogues themselves. The conclusions are that there is a need for a subject heading index for fiction in our libraries, and that there are ways to improve today&apos;s situation. / Uppsatsnivå: D