Studien undersöker skönlitteraturanvändningen i historieundervisningen vilket har genomförts utifrån empiriskt material. Det empiriska materialet är framtaget via kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 4-6. Utifrån intervjuer med fem stycken lärare har studien undersökt deras tankar om skönlitteratur i historieundervisningen samt om användningen kan utveckla ett historiemedvetande. Studien har resulterat både för och nackdelar med användningen av skönlitteratur i historieundervisningen. Resultatet visar även att lärare använder skönlitteratur utifrån olika arbetssätt. Studien resulterar i att skönlitteratur i kombination med faktatexter kan utveckla elevers historiemedvetande men att det kräver en bearbetning av skönlitteraturen.

This thesis examines how teachers resonate when they chose what literature to use in the classroom. The focus of the study is how the teachers relate to using literature that have the potential to provoke and cause strong emotional responses. The method used was interviews with six teachers, which were then processed using a thematic analysis. The result showed that the teachers in our study, although initially positive towards the use of provocative literature, had some reservations regarding the actual use of literary texts with the potential to provoke and upset the students, but also themselves. For this, there were several reasons, and among them that the teachers felt the need to protect and care for their students' well-being, but also the fact that the teachers felt that it was hard to talk about morally reprehensible subjects with their students. The thesis concludes with a discussion regarding the provocative literatures position in education, the perceived distinction between “good” and “bad” provocations in the classroom and a short reflection about the didactic implications of the study and possible future research.

Interpunktion är en viktig, men ganska osynlig, del av skriftspråket som bidrar till förståelse och överblick av texter. Denna studie undersöker interpunktionens funktion i två skönlitterära skräckböcker: Färjan, riktad till vuxna, skriven av Mats Strandberg samt Monstret i natten, riktad till barn i åldrarna 6–9 år, skriven av Mats Strandberg och illustrerad av Sofia Falkenhem. Syftet med studien är att dels beskriva interpunktionen i böckerna och dels jämföra dem med varandra. Resultatet visar att interpunktionens funktion i de aktuella böckerna överensstämmer med tidigare studiers resultat, även om vissa skillnader går att finna gällande exempelvis vilka resurser som tillämpas. Vidare visar resultatet att interpunktionens funktion i de båda böckerna skiljer sig åt, då interpunktionen i Färjan är mer varierad och avancerad än den i Monstret i natten.

Sammanfattning Att kunna läsa är en förmåga som vi människor har användning för i hela vårt liv. Vi utvecklar exempelvis ordförrådet och läsförståelsen genom att läsa. Läsning är även en basfärdighet som har en grundläggande betydelse för hur en elev kommer att lyckas i de olika skolämnena. Trots att läsning är viktigt går det inte att undgå att vissa elever känner sig omotiverade inför att läsa. En del av dessa elever tycker helt enkelt inte att det är roligt, andra kan tycka att det är svårt. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare gör för att motivera sina elever till läsning av skönlitteratur. Skönlitteratur har valts för att det kan vara lättare att väcka ett första intresse för läsning med denna typ av böcker. I denna studie analyseras resultatet med hjälp av den teoretiska ramen ”Self-determination theory”. Teorin syftar till vad det är som gör att en människa känner inre respektive yttre motivation för saker som ska utföras. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare uttrycker att de gör för att motivera sina elever till skönlitterär läsning. Metod För att på bästa sätt ta reda på lärarnas tankar kring studiens syfte har kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Semistrukturerade intervjufrågor har använts där frågorna har behandlat området till studien. Frågorna har varit öppna, det vill säga att det inte har funnits ett fast svarsalternativ, samt möjlighet till att ställa följdfrågor. Resultat av studien Resultatet av studien visar en rad olika faktorer och arbetssätt lärarna använder sig av för att motivera sina elever till att läsa skönlitteratur. Valfrihet, elevsamtal, ljudböcker och ta hjälp av en bibliotekarie är alla exempel på faktorer som lärare använder sig av som skapar inre motivation för läsning hos eleverna. I resultatet kunde även arbetssätt och faktorer som kan skapa yttre motivation urskiljas. Exempel på detta är att använda sig utav mål och kunskapskrav för att motivera eleverna till läsning samt kombinera läsning med andra skolämnen.

Redan från födseln deltar barn i samtal vilket innebär att de bör få möjlighet att fortsätta samtala med varandra för att skapa en grund för god kommunikation. De texter som behandlas i skolans värld blir allt mer komplexa vilket innebär att elever måste få möjlighet att samtala om det lästa. Genom att eleverna får diskutera texters innehåll och budskap tillsammans med andra kan läsförståelse utvecklas. Trots textsamtalets utvecklande karaktär visar forskning att elever inte ges möjlighet att samtala om skönlitteratur, vilket blir problematiskt då eleverna kan skapa en dålig självbild inför att ta sig an texter i skolan. Syftet med den empiriska studien var att ta del av sju lärares uppfattningar och erfarenheter om textsamtal i läsförståelseundervisningen i grundskolan. Den empiriska studiens insamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare som är behöriga i ämnet svenska. Studiens teoretiska ramverk var det sociokulturella perspektivet och de analytiska verktygen som användes för att tolka resultatet var mediering, stöttning samt appropriering. Studiens resultat visar att lärarna undervisar om lässtrategiers användning, aktiverar förkunskaper samt undervisar om genrens uppbyggnad. Slutsatsen för den empiriska studien är att textsamtalets dialogiska karaktär möjliggör ett samspel mellan lärare och elever som kan leda till ett kunskapsutbyte. Genom lärares strategier i textsamtalen kan eleverna ges möjlighet att utveckla läsförståelsen vilket även forskning stödjer.

Abstract The purpose of this study was to explore students’ ideas on the readability of classical literature andthe subsequent conversations about the literature. The teacher’s viewpoints were included, and shestated her teaching techniques and how these appeared to be perceived by the students. Theoretically,older literature can present a challenge to understand and interpret, in addition to the language beingold-fashioned. Furthermore, proven scientific strategies such as “deep reading” were explored. In thisstudy, a focus group with ninth year students discussed the texts Mor badar and Vägen ut by MoaMartinson and Harry Martinson and argued their views on the language and the readability in thetexts. The teacher was also interviewed to obtain her perspective of the students’ challenges, as well asher reading strategies to facilitate the students reading comprehension. To summarize, the results ofthe study showed that the students had difficulty in understanding the classic literary texts andrequired help and assistance from the teacher and fellow students, in order to understand the use of thelanguage and the message in the texts. According to the results, the students stated that they appliedreading strategies such as “deep reading” to decipher the meaning of the texts. In addition, havingconversations about the texts and the literary works proved to be a useful tool to them.

<p>Godkänt datum 2020-01-09</p>

Detta är en kvantitativ enkätstudie med intentionen att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med högläsning av skönlitteratur. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer lågstadielärare tar hänsyn till när de väljer högläsningsböcker och hur lärare arbetar med högläsning i klassrummet med eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för studien är; vilka motiveringar anger lärare som grund, vid val av högläsningsböcker och hur säger sig lärare arbeta med högläsning i klassrummet? Utifrån studiens frågeställningar och de tre didaktiska huvudfrågorna; vad, hur och varför skapades en enkät som delades digitalt på sociala medier och via e-post. Enkäten bestod av få, kortfattade frågor. Sammantaget deltog 353 respondenter i studien. Studiens resultat baseras på de insamlade enkätsvaren. Analysen av resultaten utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och de didaktiska huvudfrågorna. Utifrån analysen av resultaten framkommer det att lärare i denna studie säger sig främst välja böcker att läsa högt ur utifrån elevernas intressen följt av lärarens eget intresse för boken. Andra påverkansfaktorer till lärares val av högläsningsbok är i denna studie elevgruppen, läroplanen, temaarbete, tips och värdegrunden. Det framkommer även i denna studie hur lärare säger sig arbeta med högläsning i klassrummet. De allra flesta respondenter har angett att de arbetar med någon slags aktivitet i anknytning till högläsningen. Lärandeaktiviteter som lärare i denna studie uppger att de ägnar sig åt och som relaterar till högläsningen är främst diskussioner. Andra ofta förekommande inslag som anknyter till högläsningsstunden är att prata om svåra ord i texten och att lära ut lässtrategier.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie med fokus på urvalsprocessen av skönlitteratur och spelfilm. Uppsatsen syftar till att undersöka svensklärares syn på svenskämnet och hur den i sin tur påverkar urvalsprocessen samt hur lärarna ser på upphovsrätt och andra lagar som finns att förhålla sig till när skönlitteratur läses och spelfilm visas i klassrummet. Genom livsvärldsintervjuer med lärare som arbetar i den senare grundskolan och gymnasieskolan har urvalsprocessen av skönlitteratur och spelfilm analyserats. Uppsatsen använder en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats och tematisk analys för att förklara hur lärarna reflekterar kring uppsatsens frågeställningar. Uppsatsens resultat visar att lärarnas syn på svenskämnet förändras beroende på syftet med undervisningen, till exempel kan undervisningen vara både erfarenhetsfokuserad och text estetiskt fokuserad om det är lärarens syfte med undervisningssituationen, och att det i sin tur påverkar urvalsprocessen. Resultatet visar att lärarna tydligt tar elevgruppen i beaktande när urvalet sker, innehållet och språket i skönlitteraturen och spelfilmen måste vara anpassat för elevgruppen utan att utmana gruppen eller enskilda elever på ett provocerande sätt. Även upphovsrättsliga aspekter och diskussioner med kollegor påverkar urvalet av skönlitteratur och spelfilm i skolan. Kring urvalet av spelfilm är åldersgräns och våldsinnehållet viktiga komponenter i urvalsprocessen.

Denna litteraturstudie belyser möjligheterna att använda skönlitteratur som ett verktyg för att utveckla elevers läsförståelse och identitet. I ett samhälle med sjunkande läsintresse och läsförmåga spelar skolan en allt större roll för att förmedla skönlitteraturens kraft. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur skönlitteratur kan användas i grundskolan för att utveckla elevers läsförståelse och identitet. Den sociokulturella teorin ligger till grund för det analyserade materialet. Materialet består av både nationell och internationell forskning, och omfattar vetenskapliga artiklar, monografier, avhandlingar och bokkapitel. Resultatet visar att skönlitteraturundervisning kan gynna både läsförståelse- och identitetsutveckling. För att det ska lyckas krävs dock en undervisning som betonar det sociala samspelet där diskussionen är i fokus. Genom boksamtal kan eleverna utbyta idéer med varandra och de egna föreställningsvärldarnautvecklas. Det är viktigt att läraren använder och synliggör olika strategier för eleverna. Målet är att eleverna självständigt ska kunna reflektera om sin egen strategianvändning för att kunna utveckla identitet och läsförståelse.