Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare undervisar för att stimulera elevers läslust, samt hur de anser att skolbibliotek bör utvecklas för att kunna fungera som en resurs i arbetet med detta. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare främst använder ett varierat arbetssätt för att stimulera elevers läslust, men även låter eleverna välja böcker och samarbetar med de lokala folkbiblioteken. För att deras skolbibliotek ska kunna fungera som en resurs för att stimulera elevernas läslust anser lärarna att de måste vara bemannade samt att bokutbuden behöver bli större och mer varierat.

Syftet med denna studie har varit att dels ta reda på hur lärare som undervisar i år 4-9 gör för att stimulera sina elevers läslust, och hur de sedan arbetar med skönlitteratur, dels att få reda på varför det är viktigt för barn och ungdomar att läsa skönlitteratur. Som bakgrund till min studie finns ett kapitel om vad de olika läroplanerna fram till idag har sagt om skönlitteratur. I litteraturdelen tas det upp vad forskare och lärare m. fl. säger om skönlitteratur. De belyser det positiva eleverna får med sig av mycket skönlitteratur läsning. I den empiriska delen har jag intervjuat 5 lärare som undervisar i år 4-6. Frågorna belyser framför allt vad de gör för att stimulera läslusten, och hur de arbetar med skönlitteratur. Diskussionen visar att det arbetas mycket med skönlitteratur i skolorna, men det finns en del att arbeta med vad det gäller stimulansen av läslusten. Vad det gäller kopplingen till lpo-94 fick jag känslan av att den inte låg till grund för 3 av lärarnas undervisning.

Jag vill i den här uppsatsen ge en bild av hur några lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer även lärarnas förhållningssätt till svenskämnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lärare använder skönlitteratur i svenskämnet, varför läraren har valt att använda skönlitteratur på det sättet och vilka för- och nackdelar det finns med att använda skönlitteratur i svenskämnet. I kapitlet Historiskt perspektiv på skönlitteraturens roll i skolan beskriver jag skolväsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskämnet. Litteraturgenomgången ger en teoretisk genomgång av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för människan. Jag tar upp tre olika bilder av hur svenskämnet kan se ut idag, hur och varför barn ska läsa skönlitteratur. Sist tar jag upp ett exempel på projekt med läsning av skönlitteratur. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och observationer som metod. Mitt resultat visar. att lärarna ser på skönlitteraturen i svenskämnet på olika sätt. Detta grundar sig i lärarnas olika kunskapssyn, syn på svenskämnet och syn på eleven. Skola A har en kunskapssyn där man anser att kunskapen finns hos varje människa, varje elev. Lärarna arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv och de ser svenskämnet som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. På skola B och C har lärarna ett kognitivistiskt perspektiv. Lärarna ser svenskämnet som ett färdighetsämne. Skola A använder skönlitteraturen som en grundpelare, den ska hela tiden gå som en röd tråd genom svenskämnet. Lärarna på skola B och C har egen planering i svenskämnet och undervisningen utgår från eleven. Skönlitteraturen kommer in som olika moment i undervisningen.

Detta arbete behandlar val avskönlitteratur i svenskundervisningen. Arbetet syftar främst till att redogöra utifrån vilka premisser som ett antal undervisande lärare grundar sina litteraturval, och försöker även att ge en förklaring till varför. Detta ställs sedan i relation till vad ett antal elever anser om hur litteratur skall väljas, samt vilka konflikter som kan uppstå när lärarens och elevens åsikter om litteraturval möts.

Syftet med detta arbete var att redogöra för de för- och nackdelar som finns med att använda autentisk engelskspråkig skönlitteratur i undervisningen i engelska på mellanstadiet. Jag ville se om skönlitteratur kan vara ett möjligt alternativ, eller ett komplement, i dagens språkundervisning. En stor del av arbetet grundar sig på litteraturstudier. Jag har även valt att basera mitt arbete på en praktisk del, då jag själv testat att arbeta med engelskspråkig skönlitteratur i en årskurs sex. Resultaten av denna testperiod grundar sig dels på mina egna observationer men även på utvärdering av arbetet i klassen, enkätfrågor, kortskrivning om läsningen samt även djupare intervjuer med fyra elever. Mitt arbete har fått mig att dra slutsatsen att det är praktiskt genomförbart att arbeta med autentisk engelskspråkig skönlitteratur. Undersökningarna visar att läsningen upplevdes som ett positivt inslag i elevernas engelskundervisning. Majoriteten av eleverna såg läsningen som ett roligt och lärorikt arbetsprojekt och deras arbetsglädje var stor. Samtidigt har jag funnit att arbete med autentisk engelskspråkig skönlitteratur ställer stora krav på lärarens arbetsinsats. Vidare finns det hinder för denna typ av arbete av ekonomisk och praktisk art. Kritiska röster mot läsning av skönlitteratur som metod, hävdar att en sådan arbetsmetod kan vara alltför svår och inte ge eleven tillräckliga grammatiska grunder.

Syftet med detta arbete var att ta reda på de för- och nackdelar som autentisk skönlitteratur innebär i engelskundervisningen. Jag önskade också se om skönlitteratur kan vara ett alternativt eller ett kompletterande arbetssätt till den "vanliga" undervisningen i engelska. Den praktiska delen av arbetet utfördes i årskurs sex på Nya Munken i Linköping hösten 1998. De timmar som lades till arbetet var engelsklektionerna under tre veckor. I övrigt grundar sig min uppsats på litteraturstudie, utvärdering, elevenkät samt elevsamtal. Mina totala resultat visar i mycket på positiva effekter både för språkinlärningen och för atmosfären i klassrummet. De flesta elever ser läsning av skönlitteratur som ett roligt och lärorikt inslag i undervisningen. De kritiska röster som riktar sig mot läsning av autentisk skönlitteratur som metod, hävdar att det ärför svårt och att den grammatiska grunden inte är tillräcklig. Det finns också hinder av olika slag för denna sorts undervisning, bla. av ekonomisk och praktisk art.

Att läsa skönlitteratur står som centralt innehåll i Lgr 11 och svenskläraren ska väcka lusten att läsa. Jag har intervjuat fem svensklärare om deras syn på skönlitteraturens betydelse i skolan. Deras svar har jag sedan ställt i relation till relevant forskning på området. Resultatet visar att forskningen och lärarna är överens: Läsning av skönlitteratur är mycket viktigt för läsförståelsen, moralen, det egna skrivandet, fantasin och upplevelsen. En av lärarna känner sig misslyckad som svensklärare om eleverna inte blir intresserade av litteratur, medan de övriga tycker synd om elever utan litteraturintresse. Samtliga intervjuade lärare anser att eleverna ska läsa skönlitteratur eftersom man blir en bättre människa om man läser mycket.

Detta arbete bygger på en undersökning, vars syfte är att se om matematikundervisning som utgår från skönlitteratur bidrar till en matematisk kommunikation mellan eleverna. Detta samtidigt som jag är intresserad av att se om skönlitteratur gynnar undervisningen och om eleverna blir motiverade till att arbeta med matematik. Undersökningen, som är genomförd i år 2, består av metoderna enkät, lektionsgenomförande och elevintervjuer. Undersökningens resultat visar att skönlitteratur mycket väl kan användas som en inspirationskälla i matematikundervisningen, då de elever som deltagit i undersökningen motiverades till att arbeta med matematik. Däremot går det inte att säga utifrån undersökningen, att skönlitteratur bidrar till att eleverna kommunicerar matematik, eftersom elevernas kommunikation lika väl kan vara ett resultat av engagerande problemlösningsuppgifter.

Syftet med denna studie är att belysa nio killars förhållande till skönlitteratur i skolan och på fritiden, och dessutom presentera former av litteraturundervisning som både verksamma pedagoger och lärarstuderande kan ha nytta av. För att få insikt i dessa killars erfarenheter av skönlitterär läsning har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi har spelat in, transkriberat, kommenterat och utifrån vår forskningsbakgrund analyserat samtliga informanters svar. I våra kommentarer fokuserar vi oss på informanternas utsagor, och belyser därefter pedagogiska metoder som kan vara till stöd för lärare i undervisningen. I diskussionen resonerar vi kring de intervjusvar vi fått samt ställer dem i relation till övergripande frågor rörande svensklärares litteraturdidatik. Studien visar att informanterna läser olika typer av tidningar och texter på Internet varje dag. Vad gäller skönlitterär läsning finns en större variation bland intervjusvaren, då några informanter uppgav att de alltid har en bok igång som de läser flera gånger i veckan, medan andra svarade att de inte läser skönlitteratur alls frivilligt. Killarna uppgav även sina litteraturpreferenser, tidigare erfarenheter av litteraturundervisning samt åsikter och tankar gällande olika uppföljningsmetoder vid litteraturläsning i skolan. Majoriteten av informanterna uppgav att de föredrog litterära genrer som fantasy, deckare och spänningsromaner, framförallt skrivna under 2000-talet och framåt. Vi kunde inte utifrån våra intervjuer uppfatta något unisont motstånd mot skönlitteratur – majoriteten av informanterna uppgav att det finns mycket som är positivt med bokläsning. Utifrån svaren resonerar vi i vår diskussion om hur lärare kan arbeta för att väcka läslust och läsintresse hos sina elever.

No description available.