<p>I vårt samhälle finns det många sätt att förnöja sig på till exempel, film, dataspel med mera, men trots detta stora nöjesutbud finns det fortfarande många böcker. Ratar dagens ungdomar skönlitterära böcker, framför annan underhållning? Är skönlitteratur främst en del av skolans värld där vissa saker måste göras? Denna undran har resulterat i denna uppsats där jag gör en mikroundersökning av dagens ungdomars intresse för skönlitteratur. Mina informanter blev två årskurser på en 6-9 skola, valet föll på en åttonde och en nionde klass. Ett frågeformulär och fyra samtalsgrupper senare fanns det underlag för att se om eleverna var positivt inställda till skönlitteratur. Utifrån detta underlag har nu denna undersökning av tonåringars läsintresse och läsvanor resulterat i att en majoritet av dessa ungdomar var positivt inställda till skönlitteratur. Även tidigare forskning runt detta ämne tas upp. Förutom intresse för skönlitterär läsning, behandlas även vad som kan vara orsaker till att det finns ett intresse eller varför det är svagt.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsåldern där skönlitteraturen möter konkurrens från andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad påverkar dem att läsa eller inte läsa? Hur påverkas de av läsningen? Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med åtta sjundeklassare. Ansatsen är hermeneutisk och min strävan har varit att rimligt tolka informanternas svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterära läsningen finns där som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer. I min studie framkom det att konkurrensen från mediala krafter som dator och TV inte verkade inverka menligt på dessa ungdomars intresse att läsa. Litteraturen tjänar istället både som en distraktionskälla i deras vardag, som de anser sig behöva och en inspirationskälla som ger dem nya krafter och tankar och framkallar lust och motivation i deras tillvaro.</p>

<p>Vi har genom vår utbildning förstått vikten av att arbeta med skönlitteratur. Eftersom vi båda har arbetat och gjort VFU i mångkulturella områden var vi intresserade av att se hur man använder sig av de resurser som skönlitteraturen kan ge i ett mångkulturellt område. Skönlitteraturen kan påverka barns språkutveckling, begreppsuppfattning och identitetsskapande på ett positivt sätt, något som vi finner vara mycket relevant då man arbetar med invandrarbarn. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare i förskola och skola i ett mångkulturellt område tänker kring sitt arbete med skönlitteratur. 1. Vad har lärare för tankar kring skönlitteratur? 2. Hur reflekterar lärare kring de resurser som finns i ett mångkulturellt område? 3. Varför anser lärare att de arbetar med skönlitteratur? Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som innefattar intervjuer med sex pedagoger samt en bibliotekarie. Intervjuerna genomfördes i våra respondenters verksamhetsmiljöer och vi har använt oss av halvstrukturerade frågor. Intervjuerna bandades och varade mellan 11 och 35 minuter. De utskrivna intervjuerna analyserades sedan med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av intervjustudien visar hur lärarna tänker kring urvalet av de skönlitterära böcker de använder sig av i sina verksamheter, vilka arbetsmetoder de använder sig av då det gäller skönlitteratur, samt lärarnas uppfattning av skönlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. Resultatet visar att lärarna har en hög medvetenhet om skönlitteraturens betydelse. Lärarna är också medvetna om modersmålets betydelse för invandrarbarnen. Samtliga lärare önskar ett ökat samarbete med modersmålslärare och bibliotek.Resultatet visar att flera av lärarna är medvetna om föräldrarsbetydelse då det gäller barns skönlitterära intresse, men ingen nämner föräldrarna som kulturförmedlare.</p>

<p>The aim with the study is to get an understanding of why pupils read literature in upper secondary school from four Swedish teachers´ thoughts and attitudes towards fiction in upper secondary school. Some of the theoretical starting points that lay as a foundation to the study are Lpf 94, the curriculum for Swedish and different literature oriented researchers as Lars-Göran Malmgren´s subject construction, Louise M. Rosenblatt´s transaction theory, Jan Nilsson´s view on fiction as a source of pleasure and a source of knowledge and Gunilla Molloy´s dialectal questions. To reach the aim in question qualitative interviews with four Swedish teachers in upper secondary school were carried through. The result shows that the teachers see the literature’s part in school as meaningful and claims that it deserves to have an even higher value in all subjects, not only in the subject Swedish. They give attention to literatures meaning in connection to the personal and cultural identity of the student and point out that the meeting between pupils and fiction can be seen as a source of pleasure and joy and at the same time as a source of knowledge. All the interviewed teachers agreed on that literature should be meaningful to the pupil and that is made easy if he or she can recognise herself or himself in the fiction. The result shows that teachers commonly use process orientated teaching in their literature classes where the pupils are recommended to seek knowledge, inspiration, thoughts and experiences in and through the fiction.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose with this study is to find out how pedagogues, who teach in the early years of primary school, motivate and stimulate all pupils so they want to read a lot of fiction. The research also includes finding out more about why the pedagogues work as they do. The research starts with a study of current literature which deals with how teachers should work with motivation and stimulation in school. To find out how the pedagogues work in school I have made qualitative interviews with four pedagogues who work in the early years of primary school. The result shows that all of the pedagogues motivate and stimulate pupils in similar ways. The pedagogues are trying to adapt their work based on what is best for the individuals and the rest of the group. The conclusion is that literature and the interviewed pedagogues agree in how to work with pupils and fiction reading. There are some factors that are important for the pedagogues to work with. Fiction needs to be conformal with each pupils reading level and it needs to be interesting. The pedagogue should be a reading model and invite pupils to an inspiring reading-environment. It is also important that pupils can work with fiction in varied ways like individual reading and reading aloud.         </p> / <p><strong>Sammandrag</strong></p><p>Syftet med detta arbete är att ta reda på hur pedagoger, inom grundskolans tidigare år, arbetar med att motivera och stimulera alla elever till att vilja läsa mycket skönlitteratur. Undersökningen innefattar även att ta reda på mer om varför pedagogerna arbetar som de gör. Undersökningen inleds med en litteraturstudie över aktuell forskning inom området. För att få reda på hur pedagogerna arbetade i skolorna genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare år. Resultatet visar att samtliga pedagoger motiverar och stimulerar eleverna på liknande sätt. Pedagogerna försöker anpassa sitt arbete utifrån vad som är bäst för varje individ och gruppen. Slutsatsen är den att litteraturen och de intervjuade pedagogerna ger liknande svar om hur arbetet med att få eleverna att läsa skönlitteratur kan genomföras. Det finns några faktorer som är viktiga i pedagogernas arbete. Skönlitteraturen ska vara nivåanpassad och intressant. Pedagogen bör vara en läsande förebild och inbjuda till en inspirerade läsmiljö. Det är också viktigt att eleverna får ta till sig och arbeta med skönlitteratur på varierade sätt som individuell läsning och högläsning.   </p>

<p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka fyra pedagogers tankar om högläsningsbokens betydelse i undervisningen. Hur väljer de bok, hur bearbetas eventuellt boken och vilket syfte har de med sin högläsning?</p><p>Metod: Fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-4 har intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och bandspelare har använts som arbetsmetod. Intervjufrågorna som rör högläsning har delats in i dessa områden: valet av högläsningsbok, fördelarna med högläsning och hur boken bearbetas.</p><p>Resultat: Undersökningen har visat att pedagogerna har ett syfte med sin högläsning. Respondenterna uppger att eleverna brukar bearbeta boken genom att ibland måla en bild till och ibland även skriva. Högläsning ses av pedagogerna som språkutvecklande och en möjlighet för eleverna att utveckla sin fantasi. Det är också en önskan hos pedagogerna att tipsa eleverna om författare och olika sorters böcker. Eleverna är ofta med i valet av högläsningsbok.</p>

Uppsatsen behandlar valet av skönlitteratur i svenskundervisningen på gymnasiet med visst fokus på genus. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken skönlitteratur lärarna använder i litteraturundervisningen på gymnasiet och vilka faktorer som ligger till grund för deras val samt om de anser att det finns något behov av att införa en litterär kanon. Undersökningen har genomförts som en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Jönköping. Samtliga lärare som undervisar i ämnet svenska på dessa gymnasieskolor har ingått i studien. Resultatet av undersökningen visar på en omfattande lista av skönlitterära författare och titlar som använts i svenskundervisningen de tre senaste åren. Den skönlitteratur som angivits av respondenterna, redovisar en klar manlig dominans av författare. Enbart 25 % av litteraturen som används är skriven av kvinnliga författare. Till största delen består litteraturen av verk från 1900-talet. Detta sekel är den tid som alltfler kvinnor börjar presentera sig som författare, vilket gör det anmärkningsvärt att så få av dessa kvinnliga författare används i dagens undervisning. I undersökningen finns inget stöd för införande av en litterär kanon men ändå finns det en outtalad kanon av skönlitterära verk och texter som används i svenskundervisningen. Lärarna är starkt kritiska till införandet av en kanon och anser att det ifrågasätter deras kompetens som lärare. De aktörer som påverkar lärarna vid val av skönlitteratur är i första hand kollegor, elever och skolbiblioteken. Skolans begränsade resurser hänvisar lärarna i stor utsträckning till att använda befintliga klassuppsättningar och litteratur som finns tillgänglig på skolbibliotek och svenskinstitutioner.

Syftet med undersökningen är att få en bild av för- respektive nackdelar med att använda sig av skönlitteratur i undervisningen. Vidare vill vi veta hur en sådan undervisningsmetod uppfattas ur ett lärarperspektiv, främst utifrån de frågeställningar som utgör grunden för denna uppsats. Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att på ett kvantitativt sätt få en bild av nuvarande utsträckning av undervisningsmetoden. För att på ett kvalitativt sätt undersöka vilka för- och nackdelar de tillfrågade lärarna ser med användandet av undervisningsmetoden har vi använt oss av intervjuer. Våra intervjuer visade att de tillfrågade lärarna utgick från att läromedelsförfattarna tagit hänsyn till styrdokument då de skrev läromedlet. Vid val av annat material än lärobok tas hänsyn till den gemensamma kursplanen samt lärarnas erfarenhet. Lärarna angav ett flertal faktorer som de ansåg påverkar elevers motivation t.ex. varierad undervisning och ett varierat arbetssätt. Nackdelar lärarna såg med användandet av skönlitteratur i undervisningen var bl.a. att elever med bristande läsförståelse kunde missgynnas. Fördelar kunde vara sådant som en utvecklad begreppsförståelse samt en verklighetsanknytning till matematiken m.m. Utifrån våra resultat samt vår teoretiska bakgrund konstaterade vi att skönlitteratur används i viss utsträckning, då främst i de tidigare åren av grundskolan. Vi märkte även att detta arbetssätt stämmer väl överens med vad som står i kursplanen för matematik.

Syftet med undersökningen var att klargöra hur lärare arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Jag har utgått från tidigare teorier om hur skönlitteratur kan användas i undervisningen, både genom läsning och genom samtal. Det är en survey undersökning baserad på enkäter och intervjuer från ett antal lärare verksamma på samma skola. Frågorna fokuserade på varför lärarna använde sig av skönlitteratur, hur de valde böcker och om och hur de sedan samtalade om böckerna de läst. Resultatet visade att både skönlitteraturen och samtalen var naturliga inslag i undervisningen, men de var inte alltid genomtänkta eller byggda på en tydlig struktur. Alla lärare var dock eniga om det höga värdet av skönlitteratur i undervisningen. The purpose of the study was to clarify how teachers worked with imaginative literature in their teaching. I started out in former theories about how imaginary literature can be used in teaching, both within reading and through conversation. The study is a survey study based on questionnaires and interviews from a number of teachers active on the same school. The questions focused on why they used imaginative literature, how they choose books and if and how they afterwards converse about the books they read. The results show that both the imaginative literature and the conversations are natural elements in teaching, but they where not always well thought-out or built on a clear structure. All teachers nevertheless agreed concerning the large value of imaginative literature in teaching.

Syftet med denna uppsats är att utröna vilka genusnormer som förekommer inom det skoldiskursiva fältet och huruvida skönlitteratur är en del i detta. Utgångspunken i min uppsats är att genuskodat språk inverkar på flickors och pojkars möjliga språkutveckling och identitetsskapande. De frågor som ställdes var: Uppfyller dessa texter de krav som läroplanen ställer på att ge flickor och pojkar stimulans i den språkliga utvecklingen oberoende av kön, vilka beskrivningar av genus återfinns i de skönlitterära böckerna samt har de i böckerna ingående karaktärerna olika handlingsmöjligheter och egenskaper ur ett genusperspektiv? Genom en diskursanalys av sex skönlitterära böcker läst av en år 4 har jag utkristalliserat de meningar som beskriver pojk- respektive flickprotagonister. En intervju med läraren gjordes för att ringa in hur dessa elever valt sin litteratur. Resultatet visar hur den skönlitteratur som jag studerade ger en normerande syn på vad flickor respektive pojkar får göra kopplat till de dikotomier som förekommer kring maskulint och feminint beteende. Sammanfattningsvis ser jag ett behov av att lärare aktivt diskuterar litteraturen som läses i skolan med sina elever och problematiserar dessa normer för att inte vissa föreskrifter skall bli dominerande för elevers identitets och subjektsskapande. The main purpose of this essay is to find out what gender models that exist within the school discursive field, and whether fiction books are a part of this. The basis of my essay is that gender coded language has an impact on the possible development of language and on the creation of an identity for girls and boys. The questions it aims to answer are: Do these texts comply with the demands of the syllabus when it comes to stimulating the language development for girls and boys irrespective of their sex; how is gender described in the books and do the main characters in the books have different qualities and possibilities of action when looked upon from a gender perspective? By making a discourse analysis of six literary books read by a 4th grade class I have been able to take out the sentences that describe the female and male main characters. I also interviewed the teacher in order to find out how the students had chosen their books. The result shows that the books I have studied give a standardizing view of what girls respectively boys are allowed to do in correlation with the dichotomies that exist concerning female and male behaviour. In conclusion I can recognize a necessity for teacher to actively discuss the literature read at school with their students and to question these standards in order to prevent certain directions to dominate when it comes to the creation of identity and subject.