No description available.

Denna studie syftade till att öka kunskapen om hur lärare i årskurs 3 arbetar med skönlitteratur i undervisningen och hur de främjar elevernas läsmotivation. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre klasslärare från olika skolor i årskurs 3. Varje lärare intervjuades separat. Genom intervjuerna kunde studiens forskningsfrågor besvaras och lärarnas arbetssätt gällande skönlitteraturundervisning i klassrummet kartläggas. Dessutom framkom vilka strategier lärarna använde för att öka elevernas motivation att läsa mer skönlitteratur. Resultatet visade att samtliga tre lärare identifierade fyra kategorier av litteraturundervisning i skolan: högläsning, tystläsning, gemensam läsning och ljudbok. Vidare visade det sig att skönlitteraturundervisningen i skolorna behandlades på ett liknande sätt i de olika klasserna, men att varje lärare ändå hade sina unika arbetssätt för att undervisa om skönlitteratur och öka elevernas läsmotivation. Vissa lärare motiverade sina elever genom belöningssystem medan andra använde sig av boktips för att stimulera elevernas läslust. Slutligen indikerade studien att mer forskning behövs kring elevernas individuella läsning.

The main purpose of this study was to examine how a selection of 1993 year's first books had been spread to a selection of public libraries in 161 municipals. The state 's cultural policy recommends that it is the public libraries' duty to lead the way to new, unknown authors. We wanted to find out if this was fulfilled. The spreading of the books was scrutinized from a number of variables, e.g. gender of the authors, reviews and size of the municipals. Furthermore, 28 public libraries answered an inquiry regarding their acquisition policy concerning first books. The conclusion was that the libraries did not fulfil the state's cultural policy satisfyingly. and this applied particularly to the smaller municipals. 70 % of the public libraries that answered the inquiry confirmed that they have a responsibility for making these books accessible to borrowers. One of the reasons why the libraries did not fulfil the policy was economic. In this situation the libraries often choose those books which are most requested by the borrowers.

Inledning I studien har populär skönlitteratur för barn analyserats ur ett genusperspektiv. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011, s. 7) står det att en del av skolans uppdrag är att på ett medvetet och aktivt sätt främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Elever skall i svenskundervisningen möta skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen och i detta möte skall de ges förutsättningar att utveckla den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden (Skolverket 2011, s. 222). I och med att den litteratur elever möter bidrar till identitetsutvecklingen samt att skolan skall arbeta för att främja kvinnors och mäns lika möjligheter och rätt vill jag med den här studien synliggöra hur genusframställningar ser ut i barnlitteratur.Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån ett genusperspektiv analysera populär skönlitteratur för barn med fokus på stereotypa manliga och kvinnliga könsroller.Metod Undersökningen genomfördes med textanalys som metodval. Utgångspunkten för analysen var de ord och uttryck som upprätthåller eller frångår stereotypa genusskildringar hos karaktärer. Ett analysverktyg i form av ett motsatsschema användes för att strukturera upp analysen.Resultat I resultatet framgår det att de böcker som analyserats generellt sett oftare är normativa med stereotypa skildringar än de är normbrytande med könsöverskridande skildringar. Det är något oftare kvinnliga karaktärer som framställs både på stereotypt och normbrytande. Sammantaget visar resultatet en jämn fördelning av både normativa och normbrytande skildringar av manliga och kvinnliga karaktärer.

Our purpose with this study is to examine how the visitors at the public library of Stenungsund find the library service, if they are pleased with it and what they expect from the library in the future. Why they visit the library and what they actually do there? We also wanted to find out if the visitors would be interested in getting more computers and information technology into the library. Since the library has the highest rates of library loans in Sweden we are interested in, if this has anything to do with the library location which is close to the shopping centre of the town. We used questionnaires in our study and received 560 answers out of 580 handed out to the visitors. It is our conclusion that the visitors are more than pleased with the library service, and also that the location of the library is of importance to how frequent the library is being visited.

<p>Att skönlitteratur är en viktig del av människors liv och utveckling, det tycks det råda stor enighet om, även om åsikterna kan gå isär gällande vilken typ av litterära verk som bör läsas. Men, vad är det då, mer exatkt, som vi förväntas lära oss genom att läsa skönlitteratur? Syftet med föreliggande examensarbete är dels att studera varför skönlitteratur skall ingå i svenskundervisningen på gymnasiet, dels att undersöka hur verksamma lärare upplever sin egen kompetens rörande användning av skönlitterära verk i undervisningen. Undersökningen grundas på rådande forskning kring skönlitteraturens potential som kunskapskälla samt på en empirisk studie av nio svensklärares syn på skönlitteraturens plats i undervisningen och hur de upplever sin egen kompetens gällande arbete med skönlitteratur. I anknytning till detta kommer även styrdokument för både gymnasieskolan och lärarutbildningen att granskas för att se vilken betydelse skönlitteraturen ges i dessa dokument.</p>

Studiens syfte var att genom självbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med självskadebeteende. Lidandets drama är en omvårdnadsteori av Katie Eriksson. Självskadebeteende är ett fenomen som funnits i den mänskliga historien och i samhället länge. Det är vanligast förekommande bland unga vuxna. Självskadebeteende kan bestå av att medvetet rispa, skära eller bränna huden samt intox av läkemedel och/eller alkohol. Det upplevs av sjukvårdspersonal svårt att vårda personer med självskadebeteende. Studiens tillvägagångssätt var att analysera självbiografier skrivna av personer med självskadebeteende med hjälp av omvårdnadsteorin Lidandets Drama. Resultatet visar på att författarna till självbiografierna upplever lidandets drama även under tiden de vårdas på sjukhus eller behandlingshem. De är i behov av motspelarens bekräftelse och omgivningens närvaro för att kunna försonas med sitt lidande.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att ge en fördjupad förståelse för hur lärare kan använda skönlitteratur i syfte att arbeta med frågor rörande genus i årskurs F-3. Metoden som tillämpats har varit en systematisk litteraturstudie i vilken svensk forskning använts för att kunna uppnå syftet med studien. De vetenskapliga artiklar och avhandlingar som använts i studien har tagits fram genom sökning i dels olika databaser och dels genom manuella sökningar. Det framgick att ämnet för denna studie var tämligen outforskat och därför blev antalet användbara artiklar och avhandlingar få. Av den forskning som använts för att besvara frågeställningen har det framgått att den vanligaste metoden att använda skönlitteratur i syfte att arbeta med frågor om genus lämpligast utgörs av högläsning som sedan efterföljs av ett gemensamt samtal i klassrummet. Läraren kan bidra till konversationen genom att ställa ledande frågor. Fördelen med ett sådant arbetssätt är att elevernas tidigare syn på de båda könen kan komma att förändras och leda till en mer neutraliserad inställning till de könsnormer som finns för pojkar och flickor i samhället i stort. I ett arbete som berör genus utgör läraren en betydande roll då mycket avgörs av dennes kompetens och inställning till genus.

Under mitt självständiga arbete den 6:e terminen på grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass till årskurs tre har jag valt att påbörja utformandet av en bokserie vid namn Det stora äventyret. Serien syftar till att förenkla befästandet av kunskap inom de naturorienterade ämnena på ett underhållande och lärorikt sätt i de yngre åldrarna. Böckerna i serien är tänkta att bygga på varandra med universums uppkomst som första bok och dagens samhälle som den sista boken. Hur universum är uppbyggt och hur evolutionen har lett oss till där vi befinner oss idag är vad denna bokserie är ämnad att lyfta fram. I denna rapport tas behovet av min produkt upp genom en kort reflektion kring naturkunskapsämnet i skolan som visar att flertalet elever inte uppnår målen inom naturkunskaps ämnena mot slutet av sin skolgång. Tidigare forskning kring om man kan lära sig ny kunskap av skönlitteratur framförs för att ytterligare belysa behovet av min produkt och visar att man kan befästa ny kunskap via skönlitteratur samt att denna förmåga börjar att utvecklas redan vid tre-års ålder. Rapporten belyser även vad det finns för typ av litteratur inom ämnet idag vilket visat sig vara ytterst lite skönlitterära böcker för barn i de yngre åldrarna som handlar om just universums byggstenar och evolutionen. Facklitteraturen tycks dominera i bokhyllorna och är fyllda med ny kunskap i varje mening vilket kan göra det svårt att minnas allt. Att därför använda sig av skönlitteraturen skulle kunna vara ett sätt att hjälpa elever att befästa nya kunskaper. Min produkt syftar till att göra detta på en grundläggande nivå för att ge eleverna en möjlighet att sätta sig in i och utveckla dessa kunskaper inom just naturvetenskap. Jag har under detta arbete framställt en prototyp av den första boken i denna bokserie, Universum uppstår. Boken finns att ta del av i bilagorna och hur produktutvecklingen kring den har gått till redogörs för i denna rapport.

I dagens svenska skolor finns många elever med annat modersmål än svenska. Samtliga andraspråkslärare kan underlätta dessa elevers skolgång genom att använda språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt, t.ex. skönlitteraturundervisning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka fördelar lärarna anser att det finns att arbeta med skönlitteratur, hur de väljer skönlitteratur och hur de motiverar sinaval av litteraturen, hur de arbetar med språk-och kunskapsutvecklande med hjälp av skönlitteratur. Tre lärare intervjuades och spelades in. Enligt de intervjuade lärarna tillägnar sig eleverna olika sorters kunskap med hjälp av skönlitteraturundervisning. De ökar sitt ordförråd och sin grammatiska kunskap. De tillägnar sig kunskaper om textens uppbyggnad, stil och form vilket underlättar deras skrivande.Enligt lärarna utvecklas eleverna ocksåsocialt genom den muntliga interaktionen där de delar med sig av sina erfarenheter, värderingar, tankar, känslor och kulturer. Studien visar att de intervjuade lärarna anser att språk-och kunskapsutveckling hos andraspråkseleverna främjas av skönlitteratur i undervisningen.