This research aims to search for an underlying literary canon in the textbooks for the English 6 course in the Swedish upper secondary school. This essay also has the intention to find out whether three different curriculums affected the literary content of the textbooks and how the curriculums changed over time period of 30 years in relation to literature for the English 6 course. A convenience sample was taken in the form of six textbooks, their date of origin spread evenly between 1988 and 2017. The study found no underlying literary canon in the textbooks, with two authors at most reoccurring in four of the six textbooks. With each curriculum teachers in Sweden receive more individual trust to make a choice for themselves which literature and authors to work with. Curriculum discourse has allowed time being dedicated to other alternatives to literature, such as films, tv-series and music.

Läsförståelse är en viktig faktor för att kunna ta del av innehållet i en bok och skapa förståelse för hur händelser hänger ihop med varandra eller hur det kommer sig att de sker efter varandra. Mening och förståelse skapas när elever får lyssna och samtala med varandra eller med lärare. Boksamtal bygger på att samtala om skönlitterära texter, som innebär att elever får möjlighet att arbeta tillsammans och reflektera över det lästa. Följande litteraturstudie bygger på systematiska sökningar i olika databaser. Studiens syfte är att belysa forskningsläget kring hur boksamtal kan utveckla elevers läsförståelse i åldrarna 6-9 år. Det material som bearbetats under studien belyser resultatet av hur elever med hjälp av frågor kan förbättra sin förmåga att tolka, samt förstå textens sammanhang och handling. Resultatet visar att boksamtal är ett givande arbetssätt såvida det sker på rätt sätt och anpassas till elevers förmåga. Det skapar möjligheter till en förbättrad läsförståelse, ett läsintresse och en motivation till läsning hos elever. Det framkommer även att oavsett vilken metod som används eller vilket ämne undervisningen sker i, har boksamtal om skönlitterära texter en bidragande effekt till ökad kunskap hos elever. Vidare forskning inom området kan belysa hur skönlitteratur används inom SO-ämnena för att väcka intresse och skapa en djupare förståelse för ämnet genom texten.

Syftet med detta examensarbete är att ta del av hur gymnasielärare väljer vilken skönlitteratur som ska användas och hur lärarna planerar, utför och bearbetar sin undervisning av skönlitteratur på gymnasiet. Jag har valt att basera min studie på åtta kvalitativa forskningsintervjuer som jag sedan har relaterat till tidigare forskning som berör min studie. Resultatet för denna studie visar att lärarna alltid försöker utgå från elevernas behov och förmågor för att underlätta elevernas inlärning och läsförståelse. Vid val av litteratur säger vissa av lärarna att valet baseras på elevernas intresse eftersom lärarna anser att detta stärker elevernas motivation till att läsa. Andra lärare gör sina val utifrån deras eget intresse eller tidigare erfarenhet. Lärarna sa att de väljer att låta eleverna samtala kring skönlitteraturen eftersom detta både engagerar och underlättar inlärningen hos eleverna samtidigt som de även låter eleverna göra skriftliga uppgifter. Arbetets slutsats är att det finns likheter och skillnader i hur lärarna arbetar med litteratur i sin undervisning. Lärarna försöker att anpassa undervisningen efter elevens behov när de planerar för att skapa en gynnsam litteraturundervisning.

Denna studie syftade till att undersöka hur utanförskap skildras i skönlitteratur för barn. För att undersöka skildringen av utanförskap användes tre forskningsfrågor som studerade utanförskapets orsaker, karaktärer samt lösningar och lärdomar. En kvalitativ textanalys genomfördes av fem barnböcker för åldrarna 9-12 år. Litteraturen som analyserades var Balladen om en bruten näsa, Billie: avgång 9:42 till nya livet, Klaras hemlighet, Om jag får stanna och Under samma himmel. Arbetet utgick från ett biblioterapeutiskt perspektiv, vilket innebär att litteratur används som ett verktyg i samtal mellan barn och vuxna för att lösa och bearbeta svåra situationer. I denna studie användes den del av biblioterapi som syftar till att finna lämplig litteratur för samtal, i detta fall inom utanförskap. Studien resulterade i att samtliga analyserade böcker uppfyllde alla de kriterier inom det biblioterapeutiska urvalet, och kan därför användas i ett sådant syfte. Analysen visade på att vanliga orsaker till utanförskap var brist på goda familjerelationer och att den utsatta karaktären var nyinflyttad eller hade flyktingbakgrund. Vid karaktärsanalysen uppmärksammades vuxna som hjälpare, samt att det ibland fanns utsättare som förstärkte utanförskapet. De vanligaste lösningarna och lärdomarna var att karaktärerna vågade vara sig själva, försökte påverka sin situation och berättade för en vuxen om situationen.

Föreliggande studie undersöker innehållet i ämnet svenska som andraspråk med fokus på vilken skönlitteratur som används i undervisningen och hur lärare motiverar sina val. Studien tar avstamp i Hellbergs (2012) ämneskonceptioner om svenska; svenska som färdighetsämne, svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition. Data har samlats in genom intervjuer och enkät.  Resultatet visar att det är stor spridning på de skönlitterära verken, från ungdomslitteratur och dystopier till biografier, relationsromaner, manga och klassiker. Undervisande lärare motiverar sitt val av litteratur i undervisningen på ett flertal grunder. Exempel på framträdande motiveringar är skönlitteratur som underlag för diskussion och analys. Vidare är det stort fokus på att införliva ett kulturarv på ett eller annat sätt både gällande litteraturhistoriska verk, så kallat klassiker, och svenska verk som eleverna bör känna till. Ytterligare motiveringar handlar om att skapa läslust och skapa igenkänning. Ur materialet framträder mer eller mindre spår av alla ämneskonceptioner. Svenska som färdighet är ämneskonceptionen som framträder i minst utsträckning och det är med relativt stor marginal i förhållande till de andra tre ämneskonceptionerna; svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition, som framträder desto mer och med jämn spridning.

No description available.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur ämneslärare i svenska förhåller sig till de litteraturdidaktiska val som de ställs inför för att genom skönlitteraturen uppfylla både skolans kunskaps- och värdegrundsmål. I ett skönlitterärt moment föreligger i undervisningssammanhang en dualism om läsning endera som medel för att uppnå kunskapsmålen, eller för läsaren att ta till sig och ompröva de värderingar som speglas i verket; att lära sig mer om sig själv och omvärlden. Tidigare forskning visar att skönlitteraturen har fått en försvagad ställning i samhället och behöver ständigt försvaras i skoldebatter. De studier som ingår i litteraturundersökningen har i så stor utsträckning som möjligt valts ut i förhållande till de nya läroplanernas inträde 2011 och de äldre studierna som är utvalda relaterar till ämnet. Denna studie visar att läraren står inför ett tudelat uppdrag där skolan och undervisningen ska verka för att främja elevers utveckling, lärande och livslånga lust att lära. Läraren måste basera sina litteraturdidaktiska val på ett sätt som sammanför de båda uppdragen. Genom att använda sig av kombinationsstrategier läses litteraturen för att synliggöra både en efferent och estetisk läsning och på så vis samtidigt inkludera värderingsaspekter vid sidan om det mätbara innehållet.

Högläsning är idag en aktivitet som används dagligen i undervisningen i årskurs 1-3. Däremot uppmärksammade vi under vår verksamhetsförlagda utbildning att högläsning används i mån av tid eller som en avkopplingsmetod före raster. Högläsning i skolan är en utgångspunkt för barns framtida lärande och utveckling men i kursplanen i svenska för grundskolan år 1-3 står det inget om högläsning som en del av utbildningen eller som en aktivitet för att främja elevers språkliga utveckling. Syftet med denna litteraturstudie är att studera hur forskning beskriver att högläsning bidrar till elevers språkutveckling samt hur skönlitteratur väljs av lärare till högläsning.  Litteraturstudien baseras på flertal vetenskapliga artiklar, böcker och avhandlingar. Resultatet visar att det är flera olika faktorer som påverkar lärares val av skönlitteratur till högläsning. Genom att läraren använder planerade och spontana högläsningsstunder börjar eleven reflektera över texten både gällande sammanhang och syfte. Tillgång av skönlitterära verk är av stor vikt för att eleverna ska få möjlighet att utvecklas språkligt. Boksamtal mellan lärare och elev vid högläsning är en effektiv metod för elevers språkutveckling samt reflektioner över texten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur svensklärare i årskurs 4-6 arbetar för att stärka elevers skönlitterära läsmotivation. Syftet var också att undersöka vilken betydelse lärarna anser att synen på sig själva som litteraturläsare har för deras arbete med skönlitterär läsmotivation. De teoretiska utgångspunkterna för den här studien har varit grundtankarna i Grundad teori. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer för att besvara forskningsfrågorna. Totalt intervjuades fyra svensklärare som arbetar i årskurs 4-6. Lärarna arbetade på tre olika skolor i två olika kommuner i mellersta Sverige. Empirin analyserades genom tematisk analys. Resultatet av studien visar att lärarna anser att deras egen syn på läsning har betydelse för elevernas läsmotivation. Vidare tyder resultatet på att elevernas skönlitterära läsmotivation stärks av att lärarna väljer böcker som anknyter till deras intressen och som kan vidga deras perspektiv på omvärlden. En omständighet som påverkar lärarnas val av skönlitteratur är vilka böcker som finns tillgängliga. Resultatet pekar även på att gemensamt samtala om skönlitteratur, att låta eleverna arbeta med skönlitteraturen på andra sätt än att bara läsa den, att involvera digitala hjälpmedel och att belöna elever i den skönlitterära läsningen stärker elevernas skönlitterära läsmotivation.

In this essay the author analyzes three literary works of fiction that all belong to the genre‘historical fiction’. The three works are: Akhnaton (1937) by Agatha Christie, The TwelfthTransforming (1984) by Pauline Gedge, and Nefertiti (2007) by Michelle Moran. All theseworks center around the life and regency of the Egyptian pharaoh Akhenaten. The study hasbeen done with a perspective of gender studies. The questions asked are as follows: 1. What is attributed as masculine and feminine in these stories and how is the dynamicbetween the genders presented? 2. How do the works’ presentation of gender differ, or agree, with the established gendernorms of the time the works were written? 3. How have these presentations evolved over time? These questions have been answered with the help of Robert W. Connells categorical systemof masculinity. This system consists of hegemonic masculinity (the ideal), participatingmasculinity (supporting the hegemonic project but not fully a part of the ideal), subordinatemasculinity (a discriminated group and not seen as a part of the hegemonic project, for example:the relationship between homosexuals and heterosexuals), and marginalised masculinity (agroup that is not allowed a full part of the hegemony in a given society because of other aspectsof their identity than their masculinity, for example: the afro american population in the USA).These categories have been slightly modified to also be applicable on the feminine, which hasmade it possible to compare women to each other and consider their position relative to themasculine. Connells system is the theoretical basis for this essay, as well as a primary method.The study has been done with a qualitative text analysis. The three works have been read insearch of overarching narrative themes, and subsequently been read again in detail in search ofgender applied attributes, and behavior, and how these are valued in relation to each other andthe ruling social structures. The texts have been studied partly with an inside perspective, wherethe texts speak for themselves, and partly with an outside perspective, where the gender normsof the time of publication are taken into account.The results show that the works mostly follow the norms of the time they are written. Theyrepresent their times and the discourse around gender and are narratively affected by these.Many aspects change between the works, but some norms seem to be more timeless. Men’sposition as the official rulers is dominating all works and is seen as status quo. The drama inthe narrative is fueled by the deviating behavior of some key characters which makes gender acentral question. The changes of what attributes are prescribed the genders have been somewhatsuperficial, while more foundational structures seem to not have changed much. The sexualityof women has become more open over time, but they are relegated to a more passive andsubordinate role in the official setting, while men have the official power and rule over amonopoly of violence and possess a tendency to use it to climb the social ladder and distinguishthemselves in the eyes of society.