Denna uppsats behandlar den förändrade styrning av svensk skogspolitik som infördes i Sverige 1993, och hur denna styrning påverkat den biologiska mångfalden i de svenska skogarna. Styrningsformen, vanligen benämnd ”frihet under ansvar”, bygger på frivillighet och avreglering och har en tydlig förankring i en nyliberal ideologi. Det gäller även den privata hållbarhetscertifiering som växt fram och haft påtaglig påverkan på svenskt skogsbruk. Mina två forskningsfrågor lyder så här: 1.Hur har den lagstiftning som infördes 1993, tydligt inspirerad av nyliberala värden, påverkat den biologiska mångfalden i svensk skog? 2. Behövs det ökad statlig reglering inom skogsbruket för att bevara den biologiska mångfalden? Och i så fall, hur skulle sådana regleringar kunna se ut? Detta är en kvalitativ studie som utöver litteratur- och faktainläsning kompletterats med intervjuer med sex företrädare för aktörer som är engagerade i skogsfrågor. Svaret på min första forskningsfråga är inte helt entydigt. Den privata hållbarhetscertifieringen FSC har inneburit vissa miljövinster och det har delvis växt fram ett större hållbarhetsperspektiv inom skogsbruket sedan den nya lagstiftningen kom till. Samtidigt minskar andelen så kallad kontinuitetsskog, skog som aldrig kalavverkats, tydligt. Dessa äldre skogar är centrala för den biologiska mångfalden. Ett stort antal rapporter pekar också på en krissituation för mångfalden i skogen. Pressen på att få fram mer skogsråvara växer också, vilket bland annat innebär kortare omloppstider i skogsbruket. Även det är negativt för den biologiska mångfalden. Inget tyder på att den rådande politiska styrningen kan hantera ovanstående problematik. Svaret på forskningsfråga två är därför att det behövs någon form av ökad statlig reglering. I slutanalysen tar jag upp ett antal förslag på tänkbara regleringar.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland. Utvärderingen genomfördes som en kvantitativ intervjustudie genom telefonintervjuer med 50 deltagare från vattenkvällarna. Resultatet visade att informationen var lärorik och på en lagom nivå samt att muntlig information och praktiska förevisningar var de informationskällor som gav mest. Användningsgraden varierade beroende på hur mycket kunskap de hade sedan tidigare och om de har vattendrag på den egna fastigheten. Flertalet ansåg att det delvis skett en förändring av deras synsätt och framtida brukande av skog. Majoriteten hade ett bra helhetsintryck. / As the state authority of forestry the purpose of the Swedish Forest Agency is to transfer forest policy into practice. Therefore, it has to obtain knowledge of its efforts and their effects on forestry. A tool to measure such effects is evaluation. Through evaluating these effects the Swedish Forest Agency can develop and improve its future projects. The aim of this study was to evaluate the effects of the Forestry and Water project run by the Swedish Forest Agency in the district of Östergötland, supported by the Rural Development Program, on participants with respect to increased knowledge, usefulness and experience of the Water seminars. The evaluation was made as a quantitative interview study and data was gathered through phone interviews with 50 participants in the Water seminars. The results showed that the information was worthwhile and distributed at an appropriate level. Furthermore, oral presentations and practical advices were the most suitable way of gaining information. The usefulness varied among participants depending on previous knowledge as well as if they had waters on their own forestry properties. Several participants thought that the seminars to some degree had changed their approach and thoughts about future forestry. The general impression of the water seminars was good for a majority of the participants.

The climate means a number of different challenges for the forest, which can both suffer large-scale negative consequences, and at the same time create the conditions for more growth, depending on regional conditions. The Swedish forest industry has contributed to the development of Swedish welfare, which historically has also been supported by the government through laws and regulations that made this development possible. The historically strong support for the forest industry is argued in this work to have led to a path dependency in how Swedish forests should be managed in order to optimize growth in the way that the forest industry wants it. Furthermore, it is described how the path-dependent management methods were able to continue, and how today it creates problems when forest management methods need to be adapted in order to be resistant to a changing climate in the long term. A reluctance to adapt the industry's management methods instead puts great trust for climate adaptation in Sweden's large proportion of private forest owners and their local knowledge. This paper aims to investigate how the important local conditions affect forestry climate adaptation efforts, by collecting mixed quantitative and qualitative data with a survey, and using descriptive statistics and a thematic analysis to analyze the survey responses. The result shows that local forest owners have been given a role as forestry climate adaptation agents as a result of a deep-rooted path dependency in Swedish forestry methods, and that information about management methods and climate change affects the forest owners' knowledge of climate adaptation of forestry at the local level.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniversitet, 2008.

Forestry stands for 12% of the global greenhouse emissions which makes forestry an important policy area for sustainable development. On the 16th of July 2021, the EU’s new forest strategy was released. Since 2018 Sweden has its own forest program. Due to the new EU forest strategy receiving a lot of criticism, it is clear that the forest policy in EU and Sweden have different understandings on the forests' role for sustainable development. This thesis aims to explore how different understandings of a policy problem are expressed in a case of multi-level governance, which in this case is forest policy. To investigate this, we use the method of discourse analysis where the analytical tool applied is Carol Bacchi's “What’s the problem represented to be?”- framework. Our approach consists of four interrelated questions that are asked to the policy documents, which lead to an understanding of how problems are represented as well as which discursive effects these problematizations create. The study shows that the EU and Sweden's forest policies have different understandings on how the forest best should contribute to climate change. These differences create certain discursive effects where the Swedish forest policies to a larger extent benefit the forest industry and the EU forest policy to a larger extent sees the intrinsic value of nature as well as incorporates the indigenous perspective.