No description available.

Björk, Marcus (2021). En skola för alla en intervjustudie om tolkningar och svårigheter med implementering av policydirektiv i lärarprofessionen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Kunskapsbidraget är att pedagoger som tar del av denna studie ska kunna se goda exempel och möjligheter istället för hinder i arbetet mot en inkluderande skola.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få en uppfattning om vad en rektor, två specialpedagoger och fyra lärare i en kommunal grundskola anser att uttrycket ”en skola för alla” innebär och hur skolan arbetar med begreppet för att inkludera alla elever. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Rektorers, specialpedagogers och lärares perspektiv och beskrivningar av: • Inkludering Strategier för stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd. Hur beskriver rektor, specialpedagog och lärare ”en skola för alla”? Vad har det för betydelser och innebörder? Vilka möjligheter, hinder, svårigheter och motstånd finns det?   Teori Studien utgår ifrån tillgänglighetsmodellen. Modellen innebär att relationen mellan de olika delarna i samspelet förändras över tid. Samspelet påverkar hur långt individen kan nå i sin utveckling och sitt lärande. Utifrån elevens behov och förutsättningar bildar de fyra delarna en helhet (www.spsm.se). Studien utgår också ifrån det specialpedagogiska perspektivet.   Metod Studien utgår från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var intervju av sex informanter. En innehållsanalys användes vid analys och bearbetning av intervjuerna, där mönster och teman strukturerat kom fram.   3   Resultat Studiens resultat skildrade att ambitionen om ”en skola för alla” är svår att uppnå. Svårigheter med inkludering ansågs vara bland annat brist på kompetens och lokalernas begränsningar.   Specialpedagogiska implikationer Det behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydlig pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras. Här ska specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring inkludering och bemötande av elever i ”en skola för alla”.   Ambitionen att se elevernas olikheter och anpassa undervisningen till elevens varierade behov är utmärkande för inkludering som grund. Inkludering handlar inte bara om utbildning utan också hur vi vill att samhället ska se ut i framtiden (Persson & Persson, 2012).

Bauer, Martina & Zielniski, Jennie (2013) Specialpedagogers tankar om inkludering. (Special educators thoughts on inclusion). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeInkludering är ett begrepp som används ofta i skolan. Eleverna i klassrummen har olika behov och många behöver extra stöd. Pedagogerna upplever att de inte har tid att individanpassa och ge eleverna det stöd de behöver samt resurser för att utföra det arbete som krävs av dem. Frågan vi ställer oss är, hur kan vi som specialpedagoger vara ett stöd för elever och pedagoger?SyfteVi vill i vårt examensarbete, undersöka och tillägna oss kunskap om hur specialpedagoger arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Vi vill även undersöka hur specialpedagoger på olika skolor ser på begreppet inkludering.Teoretisk ramVi kommer att använda oss av systemteorin som vetenskaplig utgångspunkt. Systemteorin ger oss ett förhållningssätt som gör att vi inte ser till en enskild orsak utan vi öppnar upp för ett synsätt där många delar är med och påverkar.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer i vår studie. Syftet var att kunna tolka och förstå de resultat och sammanhang som kom fram i våra intervjuer. Vi har valt att utgå ifrån en narrativ ansats eftersom vi var nyfikna på och vill gå på djupet i specialpedagogernas berättelser.Resultat med analysVi kan utläsa av våra intervjuer att arbetsuppgifterna för en specialpedagog kan se olika ut. Vi har kommit fram till att specialpedagogerna ser på begreppet inkludering ungefär på samma sätt. Specialpedagogerna beskriver inkludering med att eleven skall känna sigsocialt accepterad i klassen. Studien visar på att specialpedagogerna anser att inkludering handlar om anpassning av undervisning för varje elev. De anser att hinder för inkludering i de flesta fall är pedagogernas attityder, förhållningssätt samt brist på resurser.KonklusionI vår studie kom vi fram till att specialpedagogen har en viktig uppgift ute på skolorna när det gäller att uppnå visionen en skola för alla. Vi kan utläsa av våra intervjuer att alla specialpedagoger har liknande synsätt och förhållningssätt, men att deras arbetssituation påverkar dem i deras sätt att arbeta och vilka arbetsuppgifter de har. Flertalet av specialpedagogerna uttalar sig och tänker utifrån ett relationellt perspektiv men har sedan en arbetssituation som gör att de arbetar utifrån ett kategoriskt perspektiv. Specialpedagogerna var samstämmiga när de berättade om sina tankar kring begreppen inkludering och en skola för alla men deras sätt att implementera begreppen till verklighet, i form av arbetsformer skiljer sig åt.ImplementeringVi anser att våra framtida insatser som specialpedagoger kommer att bli lika viktiga för de enskilda barnen som för skolan som helhet. Det åligger oss som specialpedagoger att hitta arbetssätt som passar bäst för skolans organisation och struktur och utveckla den tillsammans med pedagogerna. Vi ska tillsammans med all personal på skolan ge eleverna möjligheter att utvecklas positivt då vi har en fördjupad förståelse för alla elever och medarbetare och att lärandemiljön på skolan påverkar elevens möjligheter till lärande.

Det är i spänningsfältet mellan å ena sidan de politiskt ideologiska intentionerna om en skola för alla och å andra sidan lokala tolkningar av innebörden i läroplanstexterna som specialpedagogerna får sitt uppdrag. Studiens syfte är att försöka förstå vad det innebär att vidareutbilda sig till specialpedagog,genom att undersöka hur specialpedagoger, dels under utbildningstiden och dels senare under sin första tid tillbaka i yrkeslivet, uppfattar och förstår det specialpedagogiska uppdraget. Genom en narrativ ansats blir specialpedagogernas röster hörda, och förståelser av vad det innebär att utbilda sig till specialpedagog i förskola och skola, kommande yrkesuppdrag och mötet med barns och elevers olikheter satta i fokus.

Studiens syfte är att undersöka om utvalda lärosäten genom sitt utbildningsinnehåll, på ett likvärdigt sätt, förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare. Forskningsfrågorna är ”Fokuserar olika svenska lärosäten i samma utsträckning på begreppet specialpedagogen som utvecklingsledare? Om inte: Vad skulle det kunna bero på?”.För att finna svar på forskningsfrågorna studeras utbildningsdokument från fyra lärosäten. De metoder som används är innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Studien är teoretiskt förankrad i verksamhetsteori, men då endast dokument har studerats kan vi bara säga oss vara inspirerade av denna teori.Studiens resultat visar att utvalda lärosäten, utifrån dokumenten, inte på ett likvärdigt sätt förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare. Lärosätena fokuserar inte begreppet specialpedagogen som utvecklingsledare i samma utsträckning. Med inspiration från verksamhetsteori har denna studie försökt förklara orsakerna till skillnaderna. Utifrån verksamhetsteori kan rimligen antas att det på de olika lärosätena finns aktörer som uppfattar utbildningens syfte på olika sätt.Studien har handlat om att kartlägga ett område som inte studerats i så stor utsträckning. Ytterligare studier behövs inom detta område för att kunna se om skillnaderna också existerar i praktiken.Vi tror dock att studien kan bidra till diskussioner om specialpedagogens roll som utvecklingsledare på de olika lärosätena, eller till diskussioner om autonomi kontra likvärdighet i professionsutbildningar.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i min upplevelse att pedagogerna på den skolan jag har vikarierat på under min lärarutbildning, satsar alla resurser på de elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Resurser läggs främst på elevernas svagheter, snarare än att främja de styrkor som våra begåvade elever har. Om vi skall kunna uppnå målet med "en skola för alla" måste vi också se till de begåvade elevernas behov av särskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de åtgärder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger på intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med från förskolan till årskurs fyra. En slutsats i min undersökning har varit att det finns svårigheter att urskilja de begåvade eleverna. Därmed blir det också svårt att tillgodose deras behov. Uppsatsen visar också hur lärarna ofta fokuserar på den begåvade elevens oroliga beteende och negativa inverkan på sin omgivning, istället för att sträva efter att tillgodose dennes behov av stimulans, något som skulle kunna förebygga ett störande beteende från den begåvade elevens sida.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken inställning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ”en skola för alla”. Undersökningen har genomförts utifrån ett lärarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger på tre olika skolor; två lärare, två specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebära för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna använder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhåller sig till en ”segregerande” respektive ”inkluderande” skola för alla. Intervjuerna resulterade i att vi kan se en generell uppfattning hos flertalet av pedagogerna, att ”inkluderande integrering” av alla elever inte är ett realistiskt mål att uppnå i nuläget, då dagens skolor inte har tillräckligt med resurser för att kunna möjliggöra detta. Några hävdar dessutom att en inkluderande skola för alla inte är den optimala skolformen för elever med AD/HD, utan att en skola för alla snarare innebär en skola som kan erbjuda anpassade skolformer för att bemöta alla elever, behov och eventuella svårigheter som till exempel diagnosen AD/HD kan medföra.

Syftet med vår fallstudie, är att ta reda på vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i särskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna är vår fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i både särskolan och grundskolan.I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala områden i vår undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi använt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att få en egen uppfattning om det som berättats.I resultatet redovisas alla våra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla våra respondenter är positiva till integrering i den mån det är möjligt. Det största hindret för integrering enligt vår undersökning är att eleverna växer ifrån varandra och därför blir integrering svårare ju äldre eleven blir.Handledare: Kristian LutzExaminator: Lena Lang

Hård, Anneli (2007). Kompensatoriska hjälpmedel i en skola för alla – Specialpedagogers kunskap om och inställning till tekniska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. (Adaptive and assistive technologies in a school for all- special educators knowledge of and view on technical assistant means for students in reading- and writingdifficulties ) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte är att undersöka specialpedagogers kunskap om och inställning till kompensatoriska hjälpmedel samt att i ljuset av målet ”en skola för alla” analysera användandet av dessa hjälpmedel. Studien bygger på sex halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. Litteraturgenomgången och resultatet av intervjuerna ligger till grund för analysen och diskussionen. Sammanfattningsvis visar min studie att specialpedagoger är mycket positiva till att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få använda kompensatoriska hjälpmedel. De ser att hjälpmedlen kan göra att elever i läs- och skrivsvårigheter kan inkluderas i undervisningen i klassrummet. De anser dock att de har för lite kunskap för att på ett bra sätt tillgodose elevernas behov av hjälpmedel. De efterfrågar mer fortbildning. Kompensatoriska hjälpmedel kan användas som medel för att nå målet en skola för alla detta kräver dock att undervisnings-situationerna också ses över samt att kunskapen om kompensatoriska hjälpmedel ökar.

Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förändra sin verksamhet från en exkluderad särskola till att alla elever erbjuds plats på sin hemskola.