Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ta reda på med utgångspunkt från Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lägger i begreppet friluftsliv samt vad de anser om friluftslivsundervisningen i skolan. Frågeställningar: Vad lägger elever i årskurs nio i begreppet friluftsliv? Vad tycker elever i årskurs nio om friluftsliv i skolundervisningen? Studien är en samhällsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrån en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgått ifrån de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, det vill säga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet. Undersökningen har genomförts på en grundskola med tydlig profilering i ämnet Idrott och Hälsa. Skolan ligger i sydvästra delen av Sverige, där tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i årskurs nio har besvarat en skriftlig enkät. Resultatet i min studie tyder på att de allra flesta eleverna är nöjda med undervisningen i ämnet Idrott och Hälsa i skolan, särskilt friluftsundervisningen, då de får praktisera detta moment mycket, ifrån förskoleverksamhet upp till årskurs nio. Jag diskuterar resultatet utgående från Skolverkets styrdokument, läroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers syn på makt och ordning i skolan med utgångspunkt i två teorier; Foucault maktteori samt barns perspektiv. Mer specifikt var syftet att undersöka hur eleverna i studien ser på maktrelationen till lärare och ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg. Jag utgick från följande forskningsfrågor:   -          Hur upplever elever maktrelationen till lärare? -          Hur ser elever på ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg?   Med hjälp av två gruppintervjuer med elever från två olika klasser besvarades mina forskningsfrågor och kunde därefter diskuteras i relation till tidigare forskning.   Synen på maktrelationen skiljer sig mellan de två klasserna, den är mycket mer märkbar i den ena klassen. Orättvisor gällande regler och bemötande lyfts fram medan det i den andra klassen är en mer jämnställd maktrelation mellan lärare och elever. Gällande ordningsbetyg är den generella åsikten negativ då elever inte vill bli bedömda på personliga egenskaper. Ordningsbetyg kan mycket väl påverka maktrelationen i klassrummet samt skapa en distanserad relation mellan lärare och elever. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Syftet med detta arbete har varit att belysa pojkars uppfattning om nyttan med skolan, vad som motiverat dem att gå till skolan och om skolan bör vara frivillig. Detta är en kvalitativ intervjuundersökning som gjordes i södra Sverige. Sex pojkar i år nio deltog och delgav sina tankar och uppfattningar kring ovanstående ämnen. Resultatet visar att samtliga pojkar ansåg att de lärde sig mycket i skolan, och att det var viktigt att få bra betyg för att kunna söka vidare och gå på det gymnasieprogrammet de ville. Det framkom också att skolan ska vara obligatorisk så att alla elever har samma chans till utbildning och inte hamnar i svårigheter. Pojkarna uppfattade att det fanns olika typer av kunskap. De ansåg att det var viktigt att ha baskunskaper i olika ämnen och kunskaper för att klara av den framtida vardagen och arbetslivet.

No description available.

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie är att studera medias definition av skolan. Detta görs genom en gestaltningsanalys av de artiklar som skrevs i tre månader efter att resultatet av den senaste PISA-undersökningen (2013) publicerades. Vi har valt ut en kvällstidning och en dagstidning samt två fackförbundstidningar för att också kunna uttala oss om huruvida den bild av skolan som ges skiljer sig beroende på om tidningarna befinner sig inom professionen eller utanför. Ett resultat visar att det är en splittrad bild av skolan som återges i tidningarna. Den tydligaste skillnaden rör hur tidningarna ser på PISA-undersökningen som mätinstrument. Dagstidningen och kvällstidningen tenderar att acceptera PISA-undersökningen som ett gott mätinstrument medan fackförbundstidningarna kritiserar hur verktyget används i debatten. Ett annat resultat är att PISA-undersökningen används för att dislegitimera förd skolpolitik, och då särskilt hos den tidning som bekänner politisk färg i enighet med de partier som vid tidpunkten satt i opposition. Ett tredje resultat är att PISA-undersökningen inte enbart används för att ge en nulägesbeskrivning av den svenska skolan utan också för att ge en nulägesbeskrivning av hela samhället.

Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka varför föräldrar väljer Montessoriförskolan åt sina barn. Studiens fokus riktas mot föräldrarnas sociala bakgrund samt deras egna skolerfarenheter. För att uppnå detta syfte ska författarna besvara följande frågeställningar: Varför väljer föräldrar Montessoriförskolan? Vilka egna skolerfarenheter har föräldrarna? Metod  I denna studie har författarna intervjuat sju föräldrar på tre olika Montessoriförskolor. Respondentgruppen bestod av fem föräldrar från Stockholms innerstad och två föräldrar från en förort norr om Stockholm. Resultat Resultatet från studien visar att många av föräldrarna väljer Montessoriförskolan till sina barn då dessa skolor använder sig utav välutbildade pedagoger, har en hög grad av självständighet och har ett gott rykte. Samtliga föräldrar som deltagit i studien har en akademisk utbildning och majoriteten av föräldrarna anser sig tillhöra medelklassen. Slutsats Författarna har kommit fram till att synen på eleven inom Montessoripedagogiken är det som tilltalar föräldrarna att välja en Montessoriförskola till sina barn. Skolbakgrunden har påverkat vissa föräldrar i deras förskoleval. Negativa och positiva upplevelser från deras egen skoltid har både medvetet och omedvetet gjort att valet föll på en Montessoriförskola. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2009. / Härtill 5 uppsatser.

Disputats, Linköping Universitet, 2006. / Med litteraturhenvisninger.