Syftet med denna studie är att synliggöra hur en tvåspråkig undervisning kan utformas samt hur lärare arbetar med tvåspråkighet i skolan. Målsättning är att öka förståelsen för tvåspråkiga elevers situation i skolan. Jag har jämfört olika teorier och faktorer som handlar om tvåspråkighet och tvåspråkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lärare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lärare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvåspråkiga elevers inlärning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur påverkar starkt inlärningen av det nya språket. Tydligheten av lärarnas arbetssätt i undervisningen samt kopplingen till elevers kunskaper och erfarenheter påverkar också elevers motivation i skolan.

No description available.

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte. Skolans ansvar fördessa barn anses vara stort och anmälningsskyldighet ses som en del i detta ansvar. Tillvägagångssätt skiljer sig i mångt ochmycket mellan de olika skolorna. Det handlar framförallt om huruvida det finns riktlinjer eller rutiner för hur personal ska gåtillväga då barn far illa eller misstänks fara illa samt om och på vilket sätt rektor involveras vid anmälan.

No description available.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen ser ut mellan lärare och elever i ämnet idrott och hälsa. Frågeställning: På vilket sätt använder sig läraren av verbal kommunikation i interaktionen med eleverna? Hur ser läraren på sin kommunikation med eleverna? Hur planerar läraren sin kommunikation inför en lektion? Metod Vi har utfört en fallstudie som består av en lärarintervju och ett observationstillfälle som filmades. I filmanalysen vidareutvecklades en befintlig analysmetod för att passa syftet och frågeställningarna. Studien bestod av en lärare i Idrott och hälsa samt 27 elever. Urvalsmetoden för studien var ett bekvämlighetsurval. En av oss känner läraren i fråga vilket kan ha underlättat kontakten och ökat chansen att få komma till skolan och utföra undersökningen. Resultat Det finns ingen standardiserad mall som läraren använder sig av i sitt möte med eleverna. Läraren använder sig av kommunikation med hjälp av en mängd olika metoder och strategier som på ett diversifierat sätt anpassas efter den typ av grupp och situation som hen för tillfället ställs inför. Det framkommer även att läraren måste balansera sin auktoritära ledarroll samtidigt som hen vårdar relationen med eleverna för att de ska känna förtroende för läraren. Hen använder sig av verbal kommunikation för att få information, stämma av och styra eleverna i en särskild riktning som överensstämmer med undervisningens syfte. Vidare framkommer det att läraren, efter många år som verksam inom yrket, har utvecklat en allmän magkänsla för hur hen ska förmedla kunskapsobjektet och inte längre ägnar sig åt en exakt planering av detta utan snarare åt vad det är som ska förmedlas. Slutsats Slutsatsen av studien är att det finns en mängd olika metoder och strategier till lärarens förfogande för att kommunicera och interagera med eleverna. Det som avgör vilket förhållningssätt som är mest framgångsrikt beror på kontextuella faktorer som läraren överväger för att anpassa sin undervisning till gruppen på ett adekvat sätt. Lärarens arbetssätt visar sig stämma väl överens med slutsatserna av den forskning som vi har bearbetat oberoende av om man väljer att behandla kommunikationens strukturer i allmänhet, för skolmiljön eller specifikt på lektioner i idrott och hälsa.

<p>Utgångspunkten för detta arbete är att läraren ställs inför komplexa situationer när det gäller arbetet mot antidemokratiska åsikter och attityder i skolan. Syftet med undersökningen är således att försöka synliggöra hur lärarens arbete ser ut när det gäller detta samt eventuella problem denna kan stöta på under tiden. Undersökningen tar upp den svenska lagen och uppdraget en lärare har i skolan, genom litteratur som finns att tillgå. Tre SO lärare intervjuas</p><p>också för att få en djupare inblick i det praktiska arbetet. Insamlad data redovisas sedan i en analysdel av tematisk karaktär, där de olika forskningsfrågorna knyts samman. Utifrån de analyserade och redovisade temana för denna uppsats dras slutsatsen att läraren idag ställs inför många komplexa situationer i arbetet mot antidemokratiska åsikter. Den svenska lagen som vilar på demokratisk grund och skolans demokratiska uppdrag blir inte sällan motsägelsefull. Alla människor i en demokrati har rätt att uttrycka sina egna åsikter med vissa begränsningar, dock är det dessa begränsningar som är problemet enligt mina slutsatser utifrån undersökningen. Begränsningarna kan ses ifrån två håll. Å ena sidan blir rätten till åsiktsfrihet begränsad när inte antidemokratiska attityder får komma till tals, å andra sidan strider antidemokratiska åsikter mot den demokratiska tanken om alla människors lika värde. Resultatet av undersökningen visar också att de intervjuade lärarna upplever arbetet som komplicerat. Att den största tillgången läraren har i detta arbete är diskussionen med</p><p>eleverna är de intervjuade lärarna eniga om.</p>

<p>Utgångspunkten i arbetet är ändringen som gjordes år 2003 i förordningstexterna för Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidsverksamhet, Lpo94. Ändringen innebär att skolan ska erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur arbetet med fysisk aktivitet ser ut i några av grundskolorna inom ett specifikt område i Sverige Hur kan man arbeta med det, varför ska man ha fysisk aktivitet, hur utför man det, och på vilket sätt är rörelse bra?</p><p>I studien använde vi oss av ett hermeneutiskt angreppssätt och en kvalitativ metod som innebar att vi insamlade data från ett färre antal enheter som sedan tolkades av oss. Insamlingen av data skedde genom kvalitativa intervjuer där vi använde oss av en intervjuguide för att få så innehållsrika svar som möjligt och för att ge plats åt följdfrågor. Denna typen av forskningsstrategi ger ett djup i studien vilket vi också var ute efter.</p><p>Resultatet visar att det finns likheter i hur skolorna arbetade med rörelse men också en del olikheter. Studien visar att skolorna var relativt medvetna om hur fysisk aktivitet och rörelse är bra för eleverna.</p>

Syftet med studien var att undersöka om utövandet av ramadan påverkar muslimska elevers prestation i skolan. Vi som blivande lärare ville med denna studie få mer kunskap och erfarenhet kring ramadans inverkan på elever med syfte att skapa ett positivare undervisningsklimat. Sverige är ett mångkulturellt land och i nästan varje klass finns det elever med annan kulturell bakgrund än den svenska. Det är viktigt i skolan att kunna anpassa och ge varje elev så bra förutsättningar som möjligt. Detta uppnås, enligt undersökningen, bäst genom förståelse för varje elevs kulturella och religiösa bakgrund. Först då blir det möjligt att uppfylla varje individs behov. För att besvara frågeställningarna har en enkätstudie använts. Denna metod valdes för att den var bäst lämpad för att undersöka arbetets syfte. Resultatet i undersökningen visar att eleverna påverkas negativt både psykiskt och fysiskt under utövandet av ramadan. En av slutsatserna i uppsatsen är att fastan påverkar eleverna. Resultatet visar att skolan måste arbeta för att utveckla sin förmåga att anpassa sig efter elevernas individuella behov under ramadan. I syfte att eleverna inte hamnar efter i undervisningen på grund av deras tro.

Syftet med uppsatsen är att undersöka didaktiska strategier i geografiämnet, med fokus på praktiska moment, utifrån en jämförande studie mellan waldorfskolan och den kommunala skolan. Anledningen till att de två skolformerna valts ut är att waldorfskolan, till skillnad mot den kommunala skolan, har en stark estetisk- praktisk utbildningstradition. Påverkar denna utbildningstraditionella skillnad geografiundervisningen, och i sådana fall, hur? Relationen mellan teori och praktik i klassrummet, samt effekten av olika undervisningsmetoder för elevernas ämnesförståelse, har också studerats. För undersökningen utgör kvalitativa intervjuer den huvudsakliga metoden. Sammanlagt har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med högstadie- och gymnasielärare, tre från respektive skolform. Resultatet visar på skillnader, men också likheter, i relation till praktiska moment i geografiundervisningen mellan de olika skolformerna. Alla lärare uttrycker didaktiska strategier gällande teori och praktik men lägger olika tyngd på det ena respektive det andra. Dessa strategiska skillnader går att härleda till utbildningsfilosofi och styrdokument. Alla lärarna har ett elevcentrerat fokus, men de kommunala lärarnas undervisningsmål utgörs i högre grad av teoretiska samband och waldorflärarnas av erfarenhetsbaserade helhetsperspektiv.

Bakgrund: De senaste två åren har nya beslut tagits på nationell nivå som syftar till att ytterligare digitalisera svensk skola. Det innebär nya krav och förväntningar på såväl ledning som den enskilde läraren. För de naturorienterande ämnena innebär revideringen av läroplanen 2018 en ökad användning av digitala verktyg. Samtidigt som lärare förväntas utveckla elevernas digitala kompetens behöver undervisningen balanseras med verkliga upplevelser och praktiskt undersökande arbete. Hur det ska gå till och hur lärarna resonerar kring de digitala verktygens roll inom NO-undervisningen behöver studeras djupare. Forskning kring digitala verktyg i den svenska skolans naturorienterande ämnen för årskurs 4–6 är fortfarande begränsad. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur rektorer och NO-lärare resonerar kring att använda digitala verktyg i undervisningen för årskurs 4–6, samt vilka de största utmaningarnaär för att en lärare ska använda sig av digitala verktyg. Metod: Via telefon utfördes semistrukturerade intervjuer med elva NO-lärare och fem rektorer för att kunna identifiera såväl framgångsfaktorer som hinder. I intervjuerna fick respondenterna presentera sina tankar, erfarenheter, resonemang och upplevelser kring såväl digitaliseringen som den enskilda NO-undervisningen. Intervjuerna bearbetades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien identifierade sex dominerande uppfattningar vilka får konsekvenser för utvecklingen av en digitaliserad NO-undervisning. Uppfattningarna gäller vad digitalaverktyg kan och inte kan erbjuda, elevernas användning av digitala verktyg, organisatoriska aspekter samt att naturorienterande ämnen karakteriseras av praktiskt arbete. Uppfattningarna visar att det pågår förhandlingar kring synen på digitalisering, lärande och ansvarsfördelning.