<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv som metod för att uppnå målen i Lpo94 rörande natur och miljöfrågor.</p><p> </p><p>Frågeställningar:</p><p>·        Vad anser lärarna vara friluftsliv inom skolans ramar?</p><p>·        Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan?</p><p>·        Hur skulle lärarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan?</p><p>·        Anser lärarna att det finns möjlighet att använda friluftsliv som metod för att väcka miljöengagemang hos eleven?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Datainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare med varierande ålder och tid i yrket och från olika län i Sverige. Samtliga lärare var verksamma i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Som analysredskap har vi använt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger på att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Lärarna var positiva till att använda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det går kraftigt isär med hur verkligheten ser ut i skolorna. Lärarna nämner brist på tid, pengar, samarbetssvårigheter med andra lärare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utsträckning. Friluftsliv i skolorna består främst av diverse friluftsaktiviteter på friluftsdagarna, små inslag under undervisningen idrott och hälsa samt sparsamt i samarbete med andra ämnen.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Friluftsliv förekommer sparsamt i undervisningen. Lärarna använder alla friluftsstilar men lärarnas önskan är att friluftslivet i skolan skulle gå mer åt den aktiva- och passiva anpassningsstilen vilket idag inte ryms inom den tid lärarna har till förfogande.</p>

Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång från grundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv som metod för att uppnå målen i Lpo94 rörande natur och miljöfrågor.   Frågeställningar: ·        Vad anser lärarna vara friluftsliv inom skolans ramar? ·        Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan? ·        Hur skulle lärarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan? ·        Anser lärarna att det finns möjlighet att använda friluftsliv som metod för att väcka miljöengagemang hos eleven?   Metod Datainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare med varierande ålder och tid i yrket och från olika län i Sverige. Samtliga lärare var verksamma i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Som analysredskap har vi använt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger på att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang.   Resultat Lärarna var positiva till att använda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det går kraftigt isär med hur verkligheten ser ut i skolorna. Lärarna nämner brist på tid, pengar, samarbetssvårigheter med andra lärare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utsträckning. Friluftsliv i skolorna består främst av diverse friluftsaktiviteter på friluftsdagarna, små inslag under undervisningen idrott och hälsa samt sparsamt i samarbete med andra ämnen.   Slutsats Friluftsliv förekommer sparsamt i undervisningen. Lärarna använder alla friluftsstilar men lärarnas önskan är att friluftslivet i skolan skulle gå mer åt den aktiva- och passiva anpassningsstilen vilket idag inte ryms inom den tid lärarna har till förfogande.

Bakgrund: Vår studie utgår från det sociokulturella perspektivet vilket säger att barn lär sig handlingsmönster, begreppssystem, språk och värderingar i samspel med andra. Samspelet med omvärlden spelar stor roll för individens utveckling och inlärning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och därför är vi utrustade med en språk- och kommunikationsförmåga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstådda liksom för att förstå andra. Syfte: Syftet med vår studie är att belysa hur nya elever med ett annat modersmål än svenska som kommer nya från förberedelseklass till ordinarie klass, samspelar med lärare och andra elever i teoretiska respektive praktiska ämnen, samt vad samspelet har för innehåll och med vilka samspelet sker. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie där vi använt oss av observation. Vi har observerat tre nya elever med ett annat modersmål än svenska i två olika klasser. Under observationens gång har vi använt oss av ett kategorischema. Resultat: Genom vår analys har vi funnit ett mönster i de teoretiska kontra de praktiska ämnena. Detta mönster visar att samspelet mellan elev-lärare och elev-elev är mer öppet och naturligt i de praktiska ämnena än i de teoretiska ämnena. Det öppna klimatet under de praktiska lektionerna inbjuder till ett naturligt samspel eleverna och elev-lärare emellan, vilket handlar mycket om allmänna ting och händelser. Klimatet, som ofta är lärarövervakat och lugnt och tyst under de teoretiska lektionerna påverkar samspelet, som då utformas i första hand från det aktuella ämnet och med bänkkamraterna

Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med intervjuer som verktyg för att erhålla empiri. Vi ville ta reda på hur lärarna resonerar kring ordning och uppförande, vilket är anledning till att vi konstruerade en halvstrukturerad intervjuguide. Med hjälp av denna hade vi ett antal beröringspunkter som vi visste att vi skulle diskutera men det var inte nödvändigt att dessa punkter kom i ordningsföljd, på så sätt kunde vi ha ett avslappnat och givande samtal. Resultat och analys bearbetade vi med inspiration från hermeneutiken. Det visar sig att lärarnas normer och värderingar kring ordning och uppförande tycks vara ett relativt oreflekterat område, eftersom lärarna har svårt att sätta ord på vad de lägger i begreppen ordning och uppförande. Det är något som ligger djupt förankrat hos läraren och som på detta sätt blivit något naturligt och självklart. Resultatet visar att de egenskaper lärarna eftersträvar hos barnen när det gäller ordning och uppförande i mångt och mycket linjerar med ett gammalt ordningsbegrepp, vilket i hög grad har sina rötter i kristendomens tio budord.

Syftet med denna studie är att ur ett maktperspektiv undersöka föräldrar och lärares möjligheter att samarbeta. Metod: I vår studie har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod då vi intervjuat både lärare och föräldrar. Under bearbetningen och analysen har vi tagit hjälp av tematisering och meningskoncentrering för att göra så rimliga tolkningar som möjligt. Med hjälp av Bourdieus teorier om makt har vi försökt tolka informanternas svar. Resultat: Resultatet av studien visar att föräldrarna tycker att skolan är viktig och att de själva har ett ansvar att förmedla det till sina barn. Lärarna inser att ansvaret för samarbetet måste initieras av skolans personal, främst den enskilda läraren, men är noga med att informera föräldrar om och bjuda in till ett delat ansvar, den uppfattningen verkar också föräldrarna dela. Både lärare och föräldrar i våra intervjuer betonar vikten av en god relation för samarbetet. Bemötandet mellan parterna bygger på ömsesidig respekt, öppenhet och tillit, båda parter är rädda om sin relation. Det verkar som lärare och föräldrar i vår studie har hittat någon form av balans då det gäller ansvarsfördelning men om det skulle uppstå problem i samarbetet ställs relationen på sin spets då de kan ha olika uppfattningar om hur man ska behandla problemet. Föräldrar och lärare är rädda för att gå in på varandras områden och hävda sin makt.

Syftet med vårt examensarbete är att ge en fördjupad förståelse för hur vi som pedagoger kan upptäcka och hjälpa elever som har koncentrationssvårigheter i skolan. Ett annat syfte är att ge en beredskap inom ämnesområdet eftersom våra erfarenheter visar på att koncentrationssvårigheter förekommer i skolan. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat sju pedagoger. Den teoretiska anknytningen fungerar som en bakgrund i studien som lyft fram i resultatet. I diskussionsdelen diskuterar vi fram utifrån empiri och litteratur hur man kan upptäcka och hjälpa elever med koncentrationssvårigheter.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad skolungdomar använder datorn och In-ternet till. Författaren vill även ta reda på om det finns några skillnader i datoranvändning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil. Tidigare forskning har visat att eleverna främst använder datorn i underhållningssyfte. De chattar, skickar e-post, använder olika communities (nätgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har också visat att pojkar oftare har tillgång till egen dator än flick-or. I en undersökning, genomförd 2008 och baserad på en enkät i två åttondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn används på ett relativt likartat sätt i de båda grupperna när det gäller tiden utanför skolan. Här dominerar fortfarande under-hållningsaspekten och eleverna lägger ned mycket tid på chattande och spel. I skolan där-emot arbetar IKT-eleverna dagligen med datorn som hjälpmedel medan musikeleverna gör detta mer sporadiskt. IKT-eleverna följer en kursplan i IKT och har datorkunskap på sche-mat, vilket inte musikeleverna har. I undersökningen visade det sig att pojkar fortfarande har större tillgång till egen dator än vad flickor har. De flesta av de tillfrågade eleverna är positiva till datorns integrering i undervisningen.