Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ”befriades” från Danmark. Det nämns knappt något om att han beordrade en mängd avrättningar och inget specifikt om Gustav Vasas råa politiska maktspel. Det som har skapat denna praxis är den utilitaristiska historiesynen. Denna historiesyn är nöjd med hur historiska personligheter som Gustav Vasa har påverkat historien då det betytt väldigt mycket för Sveriges nytta under kommande år. Denna historiesyn är mer påtaglig ju tidigare historia vi studerar i skolböckerna för gymnasiet. I senare historia, där exempelvis Adolf Hitler och Josef Stalin har varit aktiva, påverkar levande offer och offrens anhöriga praxis på så sätt att skolböckerna tvingas att beskriva Hitler och Stalin ur ett moraliskt perspektiv. Det är inte förekommande i exempelvis 1500-tals historia då dessa offer, från denna tidsperiod, inte längre lever och därmed kan den utilitaristiska historiesynen fortsätta verka. Det är också brist på källor från tidigare historia och tidigare historia kan verka abstrakt att ta till sig vilket gör att den utilitaristiska historiesynen påverkar tidigare historia mer än den senare. Det bör dock appliceras en pliktetisk historiesyn på historiebruket av historiska personligheter som Gustav Vasa. Den tvingar historieåtergivning att trots personens betydelse för Sverige främja de moraliska perspektiven under hans regeringstid. Vi bör berätta om offren under dennes styre, då de som offer förtjänar att uppmärksammas på samma sätt som förintelsens offer. Denna historiesyn har också betydelse för att elever skall se utvecklingen av demokrati och vad den betyder för det rådande samhället. Deras källkritiska kunskaper och verktyg främjas även dem av detta synsätt på historia. Denna historiesyn skulle skapa en praxis som gör att vår tid kommer återges ur ett moraliskt perspektiv om ett X antal år. Historieböckerna i gymnasiet skulle enligt detta synsätt kunna ha ett kapitel dedikerat till moraliska perspektiv på historien, likt hur källkritik ofta presenteras, för att främja det moraliska medvetandet gällande historiska personer.

Denna uppsats undersöker hur kristendomen konstitueras när text i ett antal skolböcker utgivna efter 2011 års kursplan för åk 7-9 behandlar livsfrågor. Studien tar ansats i ett diskursanalytiskt perspektiv grundat i diskursteori samt John Deweys transaktionsbegrepp. Det innebär att skolböckers texter identifieras i termer av diskurser vilka betraktats som deltagare i den verklighet som framträder för eleven. Inom detta perspektiv är en viktig utgångspunkt att på det sätt vi individer uppfattar oss själva och omgivningen styrs av och konstitueras i språket.  På så sätt kan skolböckernas språk genom text sägas konstruera verkligheten för eleven vilket i sin tur får konsekvenser för elevens förhållande till kristendomen och dess utövare. Men också i relation till elevens eget utvecklande av en personlig livsåskådning. I uppsatsen undersöks därmed även de identifierade diskursernas tänkbara möjligheter och begränsningar för elevens egen livsåskådningsprocess. I uppsatsens resultat har tre kristendomsdiskurser identifierats i vilka kristendomen dels konstitueras som en föråldrad och oförnuftig religion. Dels som tron på en paradoxal Gud samt som en religion bestående av förbjudna regler. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras kristendomsdiskurserna i relation till hur debatten figurerade då nuvarande läroplan och kursplaner för ämnet religionskunskap fastställdes.     Nyckelord: Skolböcker, Diskursanalys, Kristendom, Kristendomsdiskurser, Livsfrågor

<p>Denna uppsats innehåller en kvalitativ analys av ett antal läroboksskildringar av den marxistiska idétraditionen i svenska gymnasieläroböcker i historia, samhällskunskap och religion. Undersökningen analyserar hinder för elevens förståelse av den marxistiska idétraditionen utifrån frågeställningarna om i vilken grad texterna på ett upplysande och rättvisande sätt skildrar den idétraditionen förstådd utifrån marxisters självbild. Denna självbild representeras av ett antal utvalda marxistiska auktoriteter. Slutsatser som kan dras utifrån analysen är att påtagliga brister finns i de flesta av de undersökta texterna både i avseende på hur upplysande och rättvisande deras beskrivningar är. Många missvisande framställningar av idéer samt felaktiga förklaringar och brukanden av olika begrepp gör att många texter på flera punkter inte kan sägas ge en rättvisande skildring. När det gäller huruvida skildringarna är upplysande är detta ett större problem än det förra då många författare slarvar med förklaringar av begrepp samt klargöranden av vilka de refererar till när de beskriver olika idéer. Denna brist i att göra skildringarna upplysande är den allvarligaste bristen i de undersökta läroböckerna, en brist som på ett mycket påtagligt sätt riskerar att hindra och missleda elevens förståelse.</p>

Denna uppsats innehåller en kvalitativ analys av ett antal läroboksskildringar av den marxistiska idétraditionen i svenska gymnasieläroböcker i historia, samhällskunskap och religion. Undersökningen analyserar hinder för elevens förståelse av den marxistiska idétraditionen utifrån frågeställningarna om i vilken grad texterna på ett upplysande och rättvisande sätt skildrar den idétraditionen förstådd utifrån marxisters självbild. Denna självbild representeras av ett antal utvalda marxistiska auktoriteter. Slutsatser som kan dras utifrån analysen är att påtagliga brister finns i de flesta av de undersökta texterna både i avseende på hur upplysande och rättvisande deras beskrivningar är. Många missvisande framställningar av idéer samt felaktiga förklaringar och brukanden av olika begrepp gör att många texter på flera punkter inte kan sägas ge en rättvisande skildring. När det gäller huruvida skildringarna är upplysande är detta ett större problem än det förra då många författare slarvar med förklaringar av begrepp samt klargöranden av vilka de refererar till när de beskriver olika idéer. Denna brist i att göra skildringarna upplysande är den allvarligaste bristen i de undersökta läroböckerna, en brist som på ett mycket påtagligt sätt riskerar att hindra och missleda elevens förståelse.

En kvalitativ textanalys på ett antal svenska grundskoleböcker i samhällskunskap för att undersöka om det finns en differens mellan olika läroböckers demokratimodeller.

Som blivande gymnasielärare i religionskunskap så vet man att det kommer bli väldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika läromedel som underlättar denna process är för mig välkomnande och läroböcker är inget undantag. Men kan vi alltid lita på läroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, så som Dalai Lama? I skolan är det lärare och skolledare som är ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt läroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som räknas som en godkänd lärobok då denna granskning försvann 1991. Detta betyder att det är lärarens ansvar att granska de olika läroböcker som introducerad i skolan. Dalai Lama är en andlig ledare som har figurerat mycket i olika medier men kan vi lita på att läroböcker framställer honom på ett korrekt sätt. Jag har valt att inrikta mig på Religionskunskap A på gymnasiet och läroböcker som är skrivna för denna kurs. Böckerna som granskades är Relief A-plus från förlaget Gleerups Utbildnings AB, Människan och tro från förlaget Bonnier Utbildning, Religionskunskap från förlaget Liber läromedelsförlag, Religionskunskap för gymnasiet från förlaget Natur och kultur då de har en dominerande plats på marknaden. Genom min analys av läroböckerna har jag kommit fram till att samtliga böcker skriver sanningen om Dalai Lama men presentationen är så kort vilket gör att den presentationen kan missuppfattas. Av det som står skrivet om Dalai Lama så läggs det en allt för stort fokus på Dalai Lama som en historisk person istället för att presentera Dalai Lamas filosofi och vad som gör honom unik från andra buddhistiska inriktningar. En lärobok väljer att inte nämna Dalai Lamas mottagande av Nobels fredspris och ingen av läroböckerna utvecklar Dalai Lamas icke-våldsfilosofi, Tibets system av reinkarnerade ledare eller andra teologiska, filosofiska eller andliga tankar. Samtliga läroböcker som har granskats måste kompletteras med alternativa läromedel och kommentarer från läraren annars finns risken för feltolkningar.

<p>Som blivande gymnasielärare i religionskunskap så vet man att det kommer bli väldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika läromedel som underlättar denna process är för mig välkomnande och läroböcker är inget undantag. Men kan</p><p>vi alltid lita på läroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, så som Dalai Lama?</p><p>I skolan är det lärare och skolledare som är ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt läroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som räknas</p><p>som en godkänd lärobok då denna granskning försvann 1991. Detta betyder att det är lärarens ansvar att granska de olika läroböcker som introducerad i skolan.</p><p>Dalai Lama är en andlig ledare som har figurerat mycket i olika medier men kan vi lita på att läroböcker framställer honom på ett korrekt sätt. Jag har valt att inrikta mig på Religionskunskap A på gymnasiet och läroböcker som är skrivna för denna kurs. Böckerna</p><p>som granskades är Relief A-plus från förlaget Gleerups Utbildnings AB, Människan och tro från förlaget Bonnier Utbildning, Religionskunskap från förlaget Liber läromedelsförlag, Religionskunskap för gymnasiet från förlaget Natur och kultur då de har en dominerande plats</p><p>på marknaden.</p><p>Genom min analys av läroböckerna har jag kommit fram till att samtliga böcker skriver sanningen om Dalai Lama men presentationen är så kort vilket gör att den presentationen kan missuppfattas. Av det som står skrivet om Dalai Lama så läggs det en allt för stort fokus på</p><p>Dalai Lama som en historisk person istället för att presentera Dalai Lamas filosofi och vad som gör honom unik från andra buddhistiska inriktningar. En lärobok väljer att inte nämna Dalai Lamas mottagande av Nobels fredspris och ingen av läroböckerna utvecklar Dalai</p><p>Lamas icke-våldsfilosofi, Tibets system av reinkarnerade ledare eller andra teologiska, filosofiska eller andliga tankar. Samtliga läroböcker som har granskats måste kompletteras med alternativa läromedel och kommentarer från läraren annars finns risken för feltolkningar.</p>

Den biologiska mångfalden och strukturen i svensk skog förändras och blir allt mer onaturlig, fossila energikällorna som idag används måste ersättas av hållbara alternativ och skogen beskrivs som en sådant hållbart alternativ. För att se vad som bör göras samt vad som görs för att förändra påverkan på skogen undersöks det rådande politiska läget gällande skogen. Litteraturstudiens syfte är att belysa skogsbrukets roll i eventuell förändring av naturlig skogsstruktur och biologisk mångfald. skogen som förnyelsebar energikälla problematiseras. Det centrala innehållet i ekologiundervisningen granskas och tillgången till undervisningsmaterial i svensk ekologi i gymnasieskolan undersöks för att belysa eventuella brister. Studien visar att skogsbruket har stor påverkan på skogsstruktur och biologisk mångfald samt att energi från virkesråvara inte är en klimatneutral lösning på energiförbrukningen. Studien visar även på brist i svensk undervisning kring dagens miljöfrågor. / <p>Ingen presentation pga Corona</p>

Det svenska nationalidentitetsbyggandet kan endast förstås i en historisk kontext. Den svenska självbilden som en europeisk stormakt var i spillror efter 1700- och tidiga 1800-talets militära förluster. Sverige kunde inte längre hämta sin stolthet ur det militära, vilket ledde till en ökad positiv särprägling av det svenska natur- och kulturlandskapet. Skiftet blev speciellt tydligt i svenska litterära verk, många av vilka kom att få ett stort genomslag i det industrialiserande svenska samhället. Folk kom att hämta sin nationella stolthet ur svensk natur och hembygds estetik, som i sin tur genomsyrade många samhällsfunktioner, däribland skolväsendet. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur natur- och hembygdsromantiseringar har förekommit i svenska läroböcker och hur det förändrats över tid. Genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys fastslogs det att porträtteringar av svenskt natur- och kulturlandskap förändrades drastiskt mellan åren 1914 och 1964. Den påtagliga romantiseringen av natur och hembygd som förekom 1914 försvann successivt från skolböckerna undersökta med åren och var i senare böcker helt borta.

This study examines the development of a local history education, as taught in the compulsory levels of primary, middle and high school in Åland. The Åland islands have had a unique status of autonomy within the state of Finland since 1922, when the islands, after the Finnish independence from Russia, wished to reunite with Sweden but were made autonomous as a compromise. Åland therefore controls its own education system. This essay examines how the contents of school history have been adjusted to a regional interpretation and meaning of the past. The empirical sources are schoolbooks, school curricula, archive documents regarding education, and interviews with teachers, schoolbook authors and officials. The period examined is from 1922 until today. The aim is to show how an understanding of the past correlates with a changing present situation, how the past is made meaningful and embedded in the local region, and how these processes are connected to the formation of a collective identity and its continuation. This is done by integrating theories of collective memory mediation, national identity processes and didactic theories focusing on history as taught in school.