The purpose of this study is to understand school counselors knowledge and work with cyber bullying among students. Our study is based on the result from eight qualitative semi-structured interviews. These interviews were conducted with school counselors working at elementary and high school in the state of Kronoberg, Sweden. Our theoretical base is human services organizations, street level bureaucrats and acting space. Our study shows that school counselors have adopted cyber bullying in various ways which has an impact on their knowledge and systematical work regarding this question. The study also shows that the interest of the individual affects how knowledge and work with cyber bullying looks. School counselors knowledge and work with cyber bullying is not only addressing how schools relate to this question but also how school counselors at the very last choose to use their speech of action.

Syftet med studien är öka förståelsen för skolkuratorers yrkesroll och arbetssätt samt hur de beskriver det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa bland högstadieelever. För att undersöka detta har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med tio skolkuratorer i Jönköpings län. Baserat på en tematisk analys behandlas följande fyra teman. Socionom på pedagogernas arena, Begränsningar, Förebyggande arbete och Acceptans. Analysen beskriver skolkuratorers syn på sitt yrke och de utmaningar som kommer med det. Genom studien har teorin om gräsrotsbyråkrati används. Vi utgår därför ifrån att skolkuratorer konstruerat sin egen yrkesroll utifrån vilket handlingsutrymme och handlingsfrihet de har. Eftersom alla har olika erfarenheter, handlingsmöjligheter och tolkningar av verkligheten så visar också resultatet att skolkuratorers yrkesroll kan se väldigt olika ut från skola till skola. De utmaningar som beskrivs är att få tiden att räcka till, samarbetet att fungera, samt hur de hanterar sitt handlingsutrymme och att nå ut till alla elever.

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar upplever sin självbild och hur skolan arbetar med den. Med en kvalitativ ansats genomfördes fem stycken semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer och gymnasieungdomar. Genom att intervjua både kuratorer och elever, fokuserade vi på två perspektiv. Det första perspektivet beskriver hur kuratorerna arbetar med dessa frågor och hur arbetet kan utvecklas. Det andra perspektivet ger en bild av hur ungdomar uppfattar sin självbild. Ur empirin identifierades tre teman; Identitet och självbild, krav och förväntningar samt elevhälsans arbete. Dessa tre teman tolkades utifrån begrepp sprungna ur symbolisk interaktionism. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur ungdomar uppfattar sin självbild och hur skolkuratorerna uppfattar ungdomars självbild, där skolkuratorerna upplevde elevernas självbild som mer negativ än vad ungdomarna uttryckte. Av studien framkom även att skolkuratorerna uttrycker ett behov av ett mer aktivt arbete på skolan kring fenomenet.

Sammanfattning Det här arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation från skolkuratorers perspektiv, med betoning på den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att använda humankapitalteorin, är tanken att förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö påverkar kuratorer positivt och negativt. Genom en kvantitativ enkätstudie som skolkuratorer inom två län fick svara på, kunde svaren analyseras och förstås i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien känner att de inte kan leva upp till skollagen och att det saknas ramar och förståelse över hus skolkuratorerna inom elevvården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande med de psykosociala frågorna inom skolan. / <p>140829</p>

Nätmobbning får idag ses som ett relativt nytt fenomen som vi ännu inte vet så mycket om. Rapporter från organisationerna Friends och Statens medieråd visar att problemet är vanligast bland ungdomar i åldrarna 13-16 år. Den tidigare forskningen inom området är begränsad och behandlar i huvudsak huruvida mobbning och nätmobbning skiljer sig åt eller inte. Denna studies huvudsakliga syfte var att belysa skolkuratorers upplevelse av att arbeta med nätmobbning. Det genomfördes därför fyra semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i sitt dagliga arbete möter ungdomar i åldrarna 13-16 år. Resultatet presenterades genom en tematisk analys som visade att skolkuratorerna ansåg sig ha god kompetens om problemområdet, men att det fanns områden där kunskapen kan utvecklas. Deras gemensamma uppfattning är att skolan och föräldrar måste arbeta tillsammans för att förebygga och motverka nätmobbningen. Det framkom under intervjuerna att det idag inte finns en specifik handlingsplan för att hantera nätmobbning. En sådan handlingsplan verkar inte heller saknas då uppfattningen tycks vara att nätmobbning inte skiljer sig mycket från traditionell mobbning.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band. Sex skolkuratorer intervjuades angående deras brottspreventiva arbete utifrån att öka flickornas anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse. En kvalitativ design med en deduktiv tematisk analys tillämpades, där elementen ur teorin om sociala band användes som teman. Skolkuratorerna upplevde att deras arbete utifrån elementen ur teorin om sociala band var brottspreventivt. Det brottspreventiva arbetet skedde genom att stärka flickornas anknytning till skolpersonal och klasskamrater, främja flickornas engagemang att uppnå mål såsom utbildning, öka flickornas delaktighet i exempelvis skol- och sportaktiviteter, samt öka flickornas känslor av övertygelse i samhället exempelvis genom reflektion. När kuratorerna arbetade med flickor med hedersrelaterade problem utifrån elementen ur teorin om sociala band upplevdes två olika brottspreventiva effekter. Den primära effekten av deras arbete var att minska flickornas risk för att utsättas för hedersrelaterade brott och en mer långsiktig effekt av deras arbete upplevdes vara att flickorna skulle bli mindre benägna att själva begå hedersrelaterade brott i framtiden. / <p>2014-06-03</p>

Såväl internationell som svensk forskning har visat att skolkuratorer i grundskolan upplever svårigheter med att förstå sitt uppdrag samt att definiera sin yrkesroll. Syftet med denna uppsats var att få fördjupade kunskaper om hur skolkuratorer i grundskolan uppfattar och skapar sin yrkesroll utifrån ett professionsperspektiv. Fokus i studien ligger utöver de professionellas upplevelser av autonomi, på hur skolkuratorer upplever det hälsofrämjande på skolorna, hur förväntningar och samverkan med andra professioner bidrar till förståelsen av yrkesrollen samt vilken kunskap de använder sig av i sitt arbete. Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där fokus legat på att förstå de professionellas upplevelser. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes sammanlagt sex semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer verksamma inom grundskola. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskoncentrering. Resultatet från analysen tolkades sedan med hjälp av såväl professionsteoretiska begrepp som rollteoretiska. Studiens resultat visar att skolkuratorernas förståelse och definition av sin yrkesroll påverkas av samverkan med andra professioner, egna och omgivningens förväntningar, vilka arbetsuppgifter de har samt vilken kunskap de använder sig av. Resultatet visar även på att skolkuratorerna upplever sig själva som det sociala arbetets ensamma företrädare på skolans arena.

Metoo-kampanjen som uppmärksammades hösten 2017 har genererat stor uppståndelse, #tystiklassen och #räckupphanden är två upprop inom #metoo som menar att belysa sexuella trakasserier och övergrepp inom skolans värld. Studien syftar till att undersöka om Metoo-kampanjen har lämnat någon påverkan på ungdomar, samt om #metoo har använts i skolan. En profession som är relevant att studera utifrån det socialpedagogiska fältet är skolkuratorn. Studien är utformad med en mixad metod, där 4 stycken skolkuratorer har intervjuats enligt den kvalitativa semistrukturerade intervjumetoden. En kvantitativ metod i form av en webbenkät skickades även ut och gav 44 stycken svar från skolkuratorer spridda över Sverige. Studiens resultat kan därefter ge ett nyanserat svar där skolkuratorers reflektioner samt observationer kan återges i teman utifrån studiens frågeställning. I resultatet görs jämförelser mellan metodernas resultat. Studiens resultat visar att ett stort antal skolor inte har använt sig av Metoo-kampanjen på något sätt. Skolkuratorer tycker dock överlag att kampanjen är bra, samt att skolan är en bra arena för att arbeta med fenomen som #metoo. Skolkuratorer upplever att det är verbala sexuella trakasserier som förekommer i skolan idag samt att mycket sker på internet via sociala medier. Skolkuratorerna anser att all personal i skolan har ett ansvar att uppmärksamma samhälleliga problem så som sexuella trakasserier. Intervjupersonerna beskriver att ett genomgående arbete måste ske i klassrummen med pedagogerna, och att temadagar samt punktinsatser i relation till #metoo inte är ett bra sätt att arbeta på. Intervjuinformanterna har i skolan observerat att ungdomar "slänger sig" med #metoo och att det verkar råda oklarhet kring vad #metoo står för.

Denna kvalitativa studie syftar till att ge ökad kunskap angående skolkuratorers upplevelser, i arbetet med ungdomar och deras psykiska hälsa. I Sverige är den psykiska hälsan det största hotet främst för ungdomar. Kuratorer är en yrkesgrupp som möter dessa unga dagligen i en miljö där de tillbringar mycket tid, i skolan. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, gjorda på sex skolkuratorer med en arbetslivserfarenhet på genomsnittligen åtta år. Kuratorerna som intervjuades var yrkesverksamma inom olika gymnasieskolor. Resultaten belyste kuratorernas yrkesroll och deras arbete med ungdomars psykiska hälsa. Vidare tyder resultaten på att den upplevda psykiska hälsan hos ungdomar inte har försämrats över tid. Trots detta fanns stor tyngd på skolkuratorer gällande behovet av individuella samtal och på grund av detta brister i att arbeta förebyggande. Denna studie bidrar till en djupare kunskap om hur skolkuratorer upplever och bemöter ungdomars psykiska hälsa, och vilka åtgärdsinsatser som tillämpas vid uppstående problem eller ohälsa. / The present study is a qualitative study that aims to give increased knowledge of the school counselors’ experiences in working with young people and their psychological health. In Sweden, mental health is the main threats mainly among young people. Counselors in school is the profession that meets these young people daily in an environment where they spend most time, in school. Data was collected through semi structured interviews with six counselors, with work experience on average eight years. Counselors interviewed were active within different high schools. The results highlight the counselors’ professional role and their work with young people. Furthermore, the results indicate that the perceived mental health of young people has not deteriorated over time. Despite this, there was a great deal of emphasis on school counselors regarding the need for individual counseling and because of this there was a lack of preventive work. This study contributes to a deeper knowledge of how counselors experience and meet young people's psychological health, and what are the applying actions in case of problems or mental illness

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie är att beskriva och analysera hur kuratorer arbetar med insatser gentemot mobbning på individ-grupp-och organisationsnivå i det skolkurativa arbetet. Med hjälp av en kvalitativ metod har författaren samlat in data. Fem intervjuer har genomförts med skolkuratorer på två mindre kommuner i Sverige. Under intervjuerna har författaren använt sig av semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide för att belysa hur kuratorernaarbetar kring mobbning. Vidare har en konventionell innehållsanalys används för att analysera fram studiens resultat.Resultatet visar att skolkuratorerna får till största del upplysningar om pågående mobbning av lärare, elever samt föräldrar. Kuratorerna använder sig inte av något specifikt mobbningsprogram ellermetod för att utreda mobbningsärenden. Istället visar resultatetpå att delar av ”Farstamodellen” används men också individ-och gruppsamtal och i samverkan med elevhälsoteam. Det förebyggande arbetet med ökad vuxennärvaro bland eleverna upplevs som ett positivt sätt att upptäcka gryende konflikter och stävja mobbning. Ett fungerande samarbete mellan föräldrar, elever och personal anses också vara betydelsefullt. Varje ärende behöver individanpassas för bästa slutresultat.