Hedersrelaterat våld och förtryck är ett globalt och komplext problem med begränsad forskning. Skolan har en unik möjlighet att tidigt identifiera och förebygga problematiken. Aktuell studie har genom en fokusgruppsintervju och fyra individuella intervjuer med skolpersonal undersökt hur de identifierar och hanterar hedersrelaterat våld och förtryck, samt hur de stödjer den utsatta eleven. En tematisk analys genomfördes och resulterade i fyra huvudteman med underkategorier: (1) Attityder av hedersrelaterat våld och förtryck, (2) Alliansskapande som grund, och (3) Försvårande faktorer i hanteringsarbetet, och (4) Elevens behov tillgodoses. Resultaten visade att hedersrelaterat våld och förtryck var en nedprioriterad fråga som bottnade i attityder på organisationell- och individuellnivå. Allianskapande mellan skolpersonal och elever, samt samverkan inom som utanför skolan, framkom vara viktiga faktorer i både identifierings- och hanteringsarbetet. Däremot, visade resultaten att en bristande tillit gentemot myndigheter förekom bland både skolpersonal och elever, vilket bidrog till ett försvårat identifierings- och hanteringsarbete. Mer forskning behövs för att undersöka komplexiteten av hedersrelaterat våld och förtryck i en skolkontext. Aktuell studie har dock belyst hur skolpersonals attityder samt tillgång till verktyg, utbildning och erfarenheter påverkar deras arbetssätt. Dessutom, hur stor inverkan en allians mellan skolpersonal och elever utgör. Vad som upplevs vara nödvändigt i det förebyggande och hanteringsarbetet av hedersrelaterat våld och förtryck belyses i aktuell studie och komplexiteten diskuteras.

Fysisk aktivitet är en grundläggande faktor för god hälsa och att redan i tidig ålder vara fysiskt aktiv har visat sig medföra många positiva effekter för hälsan. För att få fler barn och unga fysiskt aktiva har Riksidrottsförbundet (RF-SISU) fått i uppdrag av regeringen att genomföra en rörelsesatsning på skolor runt om i Sverige.  Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar hos skolpersonal gällande förutsättningar för, och effekter av Riksidrottsförbundets rörelsesatsning i Sörmland. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats använts där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna valdes genom ett målinriktat urval och fem personal från olika skolor i Sörmland deltog i studien. Insamlade data analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet visade att förutsättningarna för att bedriva satsningen i samverkan med RF-SISU beskrivs som goda och att RF-SISU utgör ett viktigt stöd. Engagemanget till satsningen från ledningen och övrig skolpersonal varierar och ett lågt engagemang riskerar att försvåra arbetet. Att permanenta satsningen och att utbilda personal och vårdnadshavare i rörelseförståelse framkommer som faktorer som skulle underlätta arbetet. Satsningen uppfattas ha bidragit med positiva effekter för både elever och skolpersonal. Vidare är slutsatserna att skolpersonals uppfattningar gällande förutsättningarna för, och effekterna av satsningen är goda. / Physical activity is a fundamental factor for good health and being physically active at an early age has been shown to have many positive effects on health. To engage more children and young people in physical activity, the Swedish Sports Confederation (RF-SISU) has been commissioned by the government to implement a movement initiative in schools around Sweden.  The purpose of this study is to investigate perceptions among school staff regarding the conditions for, and effects of, the Swedish Sports Confederation's movement initiative in Sörmland.  To answer the purpose of the study, a qualitative approach has been used where data has been collected through semi-structured interviews. The informants were selected through a targeted selection and five staff members from different schools in Sörmland participated in the study. Five members of the school staff from different schools in Sörmland participated in the study. Collected data were analyzed through a manifest qualitative content analysis.  The results showed that the conditions for conducting the initiative in collaboration with RFSISU are described as good and that RF-SISU is an important support for getting both students and staff more active. The commitment to the initiative from the management and other school staff varies and a low commitment risks complicating the work. To make the initiative permanent and to train all staff and guardians in business understanding emerge as factors that could facilitate future work with the initiative. Furthermore, the investment is perceived to have contributed to many positive effects for both students and school staff. Furthermore, the conclusions are that school staff's perceptions regarding the conditions for, and the effects of, the investment are good.

Lärare har i sin dagliga kontakt med barn en unik roll i att upptäcka barn som far illa, de omfattas av en lagstadgad, personlig och ovillkorlig anmälningsskyldighet. Trots detta är anmälningsbenägenheten generellt sett låg och det antas finnas ett stort mörkertal barn som far illa. Syftet med vår studie var att undersöka skolpersonals kunskaper om och attityder till att vid misstanke om att ett barn far illa ingripa på ett lämpligt och konstruktivt sätt. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Genom tematisk analys utvärderades det empiriska materialet och empirin kopplades till tidigare forskning och teoretiska perspektiv och begrepp inom den symboliska interaktionismen. Våra slutsatser är att det finns ett glapp mellan vad skolpersonal enligt skolverket förväntas göra avseende barn som far illa och vad de gör. Vi har identifierat en bristande förmåga att identifiera barn som far illa och en hierarki där lärare kan förhindras att fullfölja sin anmälningsskyldighet. / In their daily contact with children, teachers have a unique role in detecting child-maltreatment, as mandated reporters they are subject to a statutory personal and unconditional notification. Nevertheless, reporting abilities are generally low, and it is assumed that there are a large number of children who are maltreated. The purpose of our study was to investigate school staff’s knowledge and attitudes to act in an appropriate and constructive way if suspicion arises that a child is maltreated. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives and concepts within symbolic interactionism. Our conclusion is that there is a gap between how teachers act regarding maltreated children and how they are supposed to act according to skolverket. We have identified a lack of ability to identify maltreated children and a hierarchy where teachers can be prevented from completing their mandatory reporting.

The aim of this study was to investigate how school staff work to counteract sexual harassment and abuse of children, 6 to 16 years of age, online and in real life. The aim of this study was also to investigate the role of norms and norm-creating processes regarding sexual harassment and abuse in school staff’s stories. This study is based on nine semi-structured interviews, conducted with school staff such as teachers, social educators and counselors, who work in primary school. The study's theoretical starting points are norm- critical analysis, professional theory and the masculinity theory. Results showed that school staff mainly use norm-critical conversations. These conversations aim to involve students to reflect on their role in the establishment of norms. Through discussions, lessons and value exercises, school staff question destructive norm systems, students' behaviors and attitudes, what is okay and what is not. The staff lacks routines for how to deal with sexual harassment and abuse that takes place online. The results of the study indicate that the preventive work needs to include more knowledge about social media and that the school's core values also needs to include attitudes, norms and behaviors on social media. A solution, according to school staff, is for students to leave their mobile phones with the staff before each lesson so that they are not affected by them during this time. School staff believe that the preventive work around sexual harassment and abuse, that takes place online, is about questioning behaviors and enabling students to have the courage tell adults about what happens among students. It emerges that norm- setting processes are a central part of school staff’s work to counteract sexual harassment and abuse. School staff experience some organizational difficulties, such as resources and time, to be able to work with norm-critic analyses. A challenge they face is to involve other professional groups, to prioritize this together and work more preventively. Another challenge is also found among the collegial work, where certain professional groups feel that this kind of analyses needs to apply to the entire organization and not only to individuals within the school. In addition to the organizational challenge, school staff experience that a major challenge is found among students' attitudes, behaviors and values, especially among boys.

Denna studie undersöker hur skolpersonalen uppmärksammar och arbetar med barn som växer upp med en förälder eller flera föräldrar med ett skadligt bruk av alkohol eller andra droger. Studien undersöker även hur skolpersonalen upplever tillgången till resurser för detta arbete och syftar till att lyfta fram det sociala arbetet i skolan. Med hjälp av intervjuer med de yrkesverksamma i skolan studeras deras perspektiv på förebyggande arbete i relation till barn i utsatta miljöer. Intervjupersonerna arbetar på grundskolan i Stockholms samt Västerås län och har olika yrkesroller. Empirin i denna undersökning omfattas av en kvalitativ intervjustudie och därmed har data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att skolpersonalen understryker betydelsen av relationsskapande med barn som lever med en eller flera föräldrar med skadligt bruk. Resultatet framhäver även att brist på resurser för skolans arbete med dessa barn minskar möjligheterna att förstärka skyddsfaktorer som kan hindra framtida problem hos barnen. Synliggörande av barnens egna beteenden menas vara betydelsefullt i arbetet med att kunna identifiera och fånga upp de barn som lever i skadliga levnadsförhållanden. Den utvecklingsekologiska teorin används som en ram för denna studie då teorin centrerar kring barnets sammanhang. Begreppet risk- och skyddsfaktor har haft stor relevans för vår studie eftersom den hjälper oss att förstå barnens beteenden, de riskfaktorer som barnet utsätts för och hur skolan kan vara en skyddsfaktor. Begreppet ökar även vår förståelse för barnet som individ på en social och strukturell nivå. Studiens slutsats kan delas upp i tre delar och kopplar till de teman denna undersökning fått fram utifrån den tematiska analysen: (1) Förekomsten av bristande resurser i det förebyggande sociala arbetet i skolan; (2) betydelsen av relationsbyggande mellan elever och skolpersonal; (3) och observationer av barns avvikande beteende. / This study investigates how school personnel notice and work with children who grow up with one or more parents with harmful use of alcohol or other drugs. The study also examines how the school staff perceives the availability of resources for this work and aims to highlight the social work in the school. With the help of interviews with the professionals in the school, their perspective on preventive work in relation to children in vulnerable environments is studied. The interviewees work at primary schools in Stockholm and Västerås counties and have different work roles. The empirical work in this investigation is covered by a qualitative interview study and thus the data has been collected through semi-structured interviews. The results show that school staff emphasize the importance of relationship building with children who live with one or more parents with harmful use. The result also highlights that a lack of resources for the school's work with these children reduces the opportunities to strengthen protective factors that can prevent future problems in the children. Making the children's own behaviors visible is said to be important in the work of being able to identify and catch the children who live in harmful living conditions. The developmental ecology theory is used as a framework for this study as the theory centers around the context of the child. The concept of risk and protective factor has had great relevance to our study because it helps us understand the children's behavior, the risk factors the child is exposed to and how the school can be a protective factor. The concept also increases our understanding of the child as an individual on a social and structural level. The study's conclusion can be divided into three parts and links to the themes that this research has produced based on the thematic analysis: (1) The existence of a lack of resources in the preventive social work in the school; (2) the importance of relationship building between students and school staff; (3) and observations of children's deviant behavior.

I vår studie intar vi en hermeneutisk ansats och genomför en textanalys. I vår studie tolkar, analyserar och kategoriserar vi innehållet i åtgärdsprogrammets behov och åtgärd. Utifrån diskurser konstruerar vi en ram som hjälper oss att tolka formuleringar i åtgärdsprogram. Syftet med denna studie är att undersöka hur identitet, makt och matematiska begrepp synliggörs i åtgärdsprogram. I studien undersöker vi i vilken omfattning begreppen ovan förekommer i behov och åtgärder för årskurs 6 och 7. Vi utgår från ett diskursivt perspektiv mot makt och identitet. Vår studie visar att koppling mellan behov och åtgärd saknas i vissa åtgärdsprogram. Tillskriva identitet har den största andelen för åtgärder. Matematiska begrepp har störst andel för upptagna behov. Makt (makt genom kunskap och titel) har lägst förekomst i upprättade åtgärder. Det är varje skolas diskurs och dess skolpersonal som avgör på vilket sätt och i vilket forum som arbetet kring elevens behov fungerar. På samma sätt är den skillnad som existerar mellan olika upprättade åtgärdsprogram ett uttryck för den kultur eller diskurs som råder just nu, lokalt på skolan. Detta är avgörande om åtgärdsprogrammet används som ett fungerande verktyg. / In our study we take a hermeneutical approach and interpret text. In our study we interpret, analyse, and categorize the content of the IEP´s needs and arrangements. Based on discourses we construct a framework that helps us interpret phrasings in IEPs. The purpose of this study is to investigate how identity, power and mathematical concepts are made visible in the text of IEPs. In this study, we investigate to what extent the concepts above occur in the needs and arrangements for grades 6 and 7. We start from a discursive perspective on power and identity. Our study shows that the connection between needs and arrangements is missing in some IEPs. Attributing identity has the largest share of arrangements. Mathematical concepts have the greatest proportion of occupied needs. Power (power through knowledge and title) has the lowest occurrence of written arrangements. It is the discourse of every school and its school personal that decides in what direction and in what context the work toward the needs of the student. In the same way is the difference that exist between different IEPs an expressian in the culture that is dominant at schools. This is crusial if the IEPs is working as a functioning tool.