No description available.

Abstract  Background  According to statistics from The Public Health Agency of Sweden (2022), the school system faces new challenges regarding school children's health. Mental health has continuously deteriorated over the years, this, among other things, leads to psychosomatic symptoms which impair the children's school performance and further prospects for the future. However, research shows that students' well-being can be improved through the key factors connectivity and participation, factors where teachers are viewed as enablers.  Aim  The purpose of the study is to increase knowledge about school staff's experiences of participatory processes and their thoughts on how participation can be promoted within the framework of health promotion in schools.  Method  The study is of a qualitative approach and focus group interviews was used as a data collection method. The study was conducted at a primary school in Norrbotten where seven people from the staff group participated in the study. Two focus group interviews were conducted, however, on the same day. A semi-structured interview guide was used and data were analyzed through qualitative content analysis.  Result  The results of the analysis were presented in the order in which the research questions were asked. The analysis of the data material resulted in five categories: embracing the community, contributing to a living everyday process and empowerment through formal decision-making, promoting security and it all starts with appreciation.  Conclusion  This study shows that school staff have several different experiences of participatory processes. These experiences can be paralleled with their thoughts on how participation in health should be promoted. The four areas: community, security, appreciation and empowerment could be distinguished in the respondents' answers. These could partly describe the staff's experiences and partly their visions regarding how participation and health can be promoted. According to this study and previous findings, the participation perspective has been shown to play a major role in the promotion of general public health.

Skolpersonal, tillsammans med polisen, är den grupp i Sverige som upprättar flest orosanmälningar till socialtjänsten. All personal i skolan omfattas av anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1§ Socialtjänstlagen. Trots detta visar tidigare forskning att skolpersonal känner sig osäkra i anmälningsförfarandet. Denna studie är utförd i Sverige och har som syfte att undersöka hur skolpersonal förhåller sig till och resonerar kring deras anmälningsskyldighet och anmälningsförfarande. Utifrån syftet med studien formulerades tre olika frågeställningar som studien syftar till att besvara. Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med totalt fem deltagare. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys utifrån en abduktiv forskningsansats. Resultatet visar att det finns faktorer som påverkar skolpersonals benägenhet att upprätta orosanmälningar, bland annat relationen till barnets vårdnadshavare. Resultatet visar även att skolpersonalens erfarenhet inom skolvärlden spelar en stor roll i deras trygghet att upprätta orosanmälningar. Ytterligare presenteras de förbättringsmöjligheter som de deltagande i studien anser finnas gällande deras anmälningsskyldighet.

Bakgrund: Att befinna sig i en skolmiljö som både är trygg och stödjande är enligt skollagen alla elevers rättighet. Att arbeta med ett normkreativt förhållningssätt innebär att utgå från att det hela tiden finns flera aktiva normer. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Syfte: Att beskriva didaktisk normkreativitet i det hälsofrämjande arbetet i skolan från elevers och skolpersonals perspektiv. Metod: En systematisk litteraturöversikt, baserad på ett induktivt förhållningssätt inom den kvalitativa traditionen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att skapa resultatet där kategorier och underkategorier togs fram. Resultat: Relationsskapandet mellan elever och skolpersonal ansågs vara grundkonceptet för att undervisning, samtal och förtroende i den normkreativa andan. Detta kunde konstituera sig, såväl ur ett individ som samhällsperspektiv. Likväl inkluderande läroplaner som innehöll hbtqi+-undervisning, stödjande personal och arbetssätt samt uppförandekoder. Skolsköterskor lyfter hälsosamtalet som arbetssätt samtidigt som all skolpersonal bör vara synliga förebilder som bidrar till en normkreativ skolmiljö där hbtqi+-samtal upplevs angenäma. Konklusion: Didaktiskt normkreativt arbete stärks genom inkludering av hbtqi+ i undervisningen, tydliga rutiner och regler, normkreativt språk samt fördomsfri-och stödjande skolpersonal. / Background: A school environment that is both safe and supportive, is the right of all students. Working with a norm creative approach means assuming that there are several active norms at work at all times. Health promotion must be carried out at individual, group and school unit level and take place in collaboration with teachers and other staff. Aim: The aim of this study was to describe the didactic norm creativity in the health promotion work at school from the perspective of students and school staff. Method: A systematic literature review, based on an inductive approach. Qualitative content analysis was used to create the result where categories and subcategories were developed. Findings: Good relations between students and school staff was considered the basics of norm-creativity. A safe school environment included a curricula that included lgbtq+- education, codes of conduct, supportive staff and practices. All school staff should be visible role models who contribute to a norm creative school environment and school nurses use their individual health promotion talks with students. Conclusion: Didactic norm-creative work is strengthened through the inclusion of the lgbtq+ subject in class, clear routines and rules, norm-creative language and open-minded and supportive school staff.

<p>Syftet med det här arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en skola med fokus på personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lärarutbildningen och dels genom att ta del av Nordängers avhandling Lärares raster, Innehåll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar på att det är bristfälligt med raster och pauser på en del skolor. Informationen pekar på olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. Några av dessa aspekter är att personalen blir hindrad av eleverna, de måste förbereda lektionerna och de måste få tag på någon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka på en möjlighet till förändring i positiv riktning. Jag anser att det är mycket viktigt för människans hälsa att ha raster och pauser för att få tid att återhämta sig och för att orka med sitt arbete. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer på en skola som verkade ha väl fungerande raster och pauser. Resultatet av min undersökning visar på att denna skola har väl fungerande raster och pauser och en stor bidragande orsak till att det fungerar verkar vara ett aktivt fackligt arbete på skolan. Man har lyckats väl med att informera personalen om vilka rättigheter den har. Personalen har också fått stor frihet från ledningen att själva lägga sina scheman. Resultatet pekar också på ett gott socialt klimat, en öppen, rak kommunikation och hög grad av trivsel. Dock upplever man också brister på skolan när det gäller lokaler och städning. I viss mån upplever personalen även brist på pedagogiska diskussioner, feedback och tid. Genom detta arbete kan jag dra slutsatsen att det faktiskt går att ordna det så att skolpersonal kan ha fungerande raster och pauser.</p>

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en skola med fokus på personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lärarutbildningen och dels genom att ta del av Nordängers avhandling Lärares raster, Innehåll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar på att det är bristfälligt med raster och pauser på en del skolor. Informationen pekar på olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. Några av dessa aspekter är att personalen blir hindrad av eleverna, de måste förbereda lektionerna och de måste få tag på någon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka på en möjlighet till förändring i positiv riktning. Jag anser att det är mycket viktigt för människans hälsa att ha raster och pauser för att få tid att återhämta sig och för att orka med sitt arbete. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer på en skola som verkade ha väl fungerande raster och pauser. Resultatet av min undersökning visar på att denna skola har väl fungerande raster och pauser och en stor bidragande orsak till att det fungerar verkar vara ett aktivt fackligt arbete på skolan. Man har lyckats väl med att informera personalen om vilka rättigheter den har. Personalen har också fått stor frihet från ledningen att själva lägga sina scheman. Resultatet pekar också på ett gott socialt klimat, en öppen, rak kommunikation och hög grad av trivsel. Dock upplever man också brister på skolan när det gäller lokaler och städning. I viss mån upplever personalen även brist på pedagogiska diskussioner, feedback och tid. Genom detta arbete kan jag dra slutsatsen att det faktiskt går att ordna det så att skolpersonal kan ha fungerande raster och pauser.

I skolans verksamheter finns det idag elever med autism. Skolpersonalens uppgift är att anpassa undervisningen och bemöta elevernas behov efter allas förutsättningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka strategier skolpersonal har gällande bemötandet av barn med autism i skolans verksamheter. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua sju personer som arbetar inom grundskolan. Resultatet visar att det finns olika metoder och strategier gällande bemötandet av elever med autism. Det framkom även brister i skolans verksamheter och brist på kunskap och utbildning inom området.

Syftet med denna studie är att se hur tilliten gestaltas mellan elever och klasslärare samt elever och övrig skolpersonal när mobbning uppstår. Jag vill få fördjupade kunskaper om tilliten mellan elever och klasslärare samt annan skolpersonal när en elev blir utsatt för mobbning, då tillitsfulla relationer mellan elever och vuxna är förebyggande mot mobbning. Tidigare forskning har visat att tillitsfulla relationer är framgångsrikt för att förebygga mobbning samt att tillitsfulla relationer bidrar till stödjande relationer i barns utveckling och mående. Tillitsfulla relationer ger även bättre möjlighet att vara motståndskraftig gentemot kränkningar och mobbning i skolan. I denna studie har en kvantitativ metod använts i form av webbenkäter, då syftet var att samla in en större mängd svar för att mäta tilliten mellan elever och lärare samt skolpersonal vid mobbningssituationer i skolan. Resultatet från studien visar att större andelen av eleverna känner tillit till klasslärare och annan skolpersonal i skolan men att det fortsatt finns elever som inte känner tillit till vuxna i skolan.

Kränkning är ett vanligt förekommande problem i samhället och det förekommer trots att detbåde i skollagen och diskrimineringslagen finns förbud mot mobbning och alla former avdiskriminerande eller kränkande behandlingar. Syftet med denna studie var att undersöka hurskolpersonal uppfattar och förhåller sig till mobbning och kränkande behandling som uppståri skolsituationer bland elever, samt hur de arbetar med mobbning. Datainsamlingen skeddegenom kvalitativa intervjuer i olika grundskolor med fem skolpersonal som var skolkuratorer,lärare och socialpedagoger. Resultatet visade att mobbning i överlag är som ettparaplybegrepp som innefattar olika typer av kränkningar och att det är principen om allamänniskors lika värde som kränks. Skolpersonalen ansåg att ett förebyggande ochrelationskapande arbete är av stor vikt i arbetet mot mobbning. Vidare visade resultatet att allapå respektive skola har en så kallad trygghetsplan och att det finns handlingsplaner för hurarbetet mot mobbning ska se ut.

Denna studie har undersökt vilka erfarenheter och begränsningar som skolpersonal i högstadiet har för att bemöta elever som är i riskzon för kriminalitet. Studien har även undersökt vilka möjligheter som skolan har och hur skolan arbetar brottsförebyggande mot kriminalitet genom handlingsutrymme, sociala band och systemteori. Vi vill med denna studie bidra med en ökad insikt om skolans erfarenheter och kunskap om ungdomars risker med att hamna i kriminalitet. Studien bygger på intervjuer med lärare, kuratorer och rektor från olika skolor i landet som ligger i socioekonomiskt utsatta områden. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. En förhoppning med studien är att belysa hur skolan arbetar med dessa elever som har risk för att hamna i kriminalitet och hur skolans brottsförebyggande arbete kan förbättra skolans miljö för elever genom samverkan med andra aktörer, inklusive elevernas familjer och nätverk, men också som egen aktör. Skolpersonal som intervjuats har olika syn på hur just deras skola arbetar, dock har de samma strävan efter att få elever att inte hamna i riskzon för kriminalitet.